den 29 februari

Svar på fråga

2011/12:390 Hälso- och sjukvård specialiserad på könsstympning

Socialminister Göran Hägglund

Carina Hägg har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att uppnå ett Europa fritt från könsstympning och för vikten av tillgång till hälso- och sjukvård specialiserad på könsstympning och medicinsk intimkirurgi.

Främjande av jämställdhet och förstärkning av kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och villkor på alla områden är en viktig fråga för regeringen. Detta gäller exempelvis kränkningar av kvinnors och flickors kroppsliga integritet, som till exempel könsstympning. Könsstympning kan inte på något sätt ursäktas med hänvisning till kultur eller religion och måste bekämpas med alla medel. En rad olika insatser har därför genomförts på området.

Sedan 1982 är könsstympning förbjudet och straffbart i Sverige enligt särskild lag; lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. År 1999 skärptes lagen till att även omfatta dem som utfört eller låtit utföra könsstympning utomlands, trots att handlingen inte är straffbar i det andra landet. År 2010 förlängdes preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn till att börja gälla från den dag då barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

År 2003 antogs en nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning med målen att könsstympning av flickor helt ska upphöra och att de flickor och kvinnor som redan har blivit könsstympade ska få det stöd de behöver. I enlighet med handlingsplanen har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen arbetat med att ta till vara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot kvinnlig könsstympning i Sverige. Myndigheten har bland annat producerat kunskapsöversikten Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2005).

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet är Sveriges nationella kunskaps- och resurscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Centrumet arbetar på uppdrag av regeringen med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap. Inom ramen för sitt arbete har NCK tagit fram en kunskaps- och forskningsöversikt om kvinnlig könsstympning i Sverige med syftet att stärka det förebyggande arbetet. Rapporten lämnades till regeringen 2011.

Inom olika europeiska forum pågår det viktigt arbete som berör motverkandet av kvinnlig könsstympning i medlemsländerna och där Sverige bidrar aktivt. Som exempel kan nämnas att Europarådet nyligen antog en strategi för barnets rättigheter som gäller 20122015, där insatser för att motverka att flickor i Europa könsstympas ingår som en del. I kommissionens handlingsplan för genomförande av Stockholmsprogrammet betonas att alla tillgängliga politiska instrument kommer att användas för att genom effektiva åtgärder på EU-nivå möta bland annat våldet mot kvinnor och barn, inklusive våld i hemmet och kvinnlig könsstympning. Bekämpning av könsrelaterat våld inklusive kvinnlig könsstympning tas även upp i kommissionens strategi för jämställdhet 20102015.

Jag har erfarit att det på flera orter runt om i landet finns läkare, barnmorskor och övrig vårdpersonal med god kunskap om kvinnlig könsstympning, både från Sverige och från utlandstjänstgöring. På Södersjukhuset i Stockholm finns en särskild kvinnoklinik för könsstympade kvinnor där kvinnor från hela Stockholmsområdet kan få vård av läkare med särskild kompetens. Flera landsting har tagit fram egna, lokala riktlinjer för vårdpersonal kring frågan om kvinnlig könsstympning.