den
21 augusti
Svar på fråga
2011/12:720 Statliga myndigheters interna representation
Statsrådet Stefan Attefall
Anders Karlsson har frågat finansministern vilka
åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med det som Anders
Karlsson beskriver som ett slentrianmässigt och återkommande fiffel, slöseri
och i vissa fall på gränsen till bedrägeri, som visat sig förekomma inom
statliga myndigheter.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på frågan. Utgångspunkten för regeringen och för
myndigheterna är det som sägs i 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) att
i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning
iakttas. I myndighetsförordningen (2007:515) preciseras bland annat ansvaret
för myndigheternas ledning att verksamheten bedrivs effektivt och enligt
gällande rätt och att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt
samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Myndighetens ledning ska bland annat säkerställa att det vid myndigheten finns
en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.
Regeringen bestämmer i vilken mån myndighetsförordningen ska tillämpas eller
att motsvarande bestämmelser som anges i myndighetsförordningen ska gälla.
Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag ska myndighetens årsredovisning skrivas under av
myndighetens ledning. Underskriften innebär att ledningen intygar att
årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Ledningen vid de myndigheter som omfattas av
förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska i anslutning till
underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna
styrningen och kontrollen är betryggande. Denna förordning gäller för de drygt femtiotalet
myndigheter som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen
(2006:1228), däribland Tillväxtverket.
Riksrevisionen uppmärksammar i sin årliga rapport
bland annat hur den interna styrningen och kontrollen fungerar på
myndigheterna. I årets rapport konstaterar Riksrevisionen att flera myndigheter
synes ha svårigheter med att säkerställa regelefterlevnaden på
upphandlingsområdet samt att utforma fungerande kontrollåtgärder och uppföljningar
av inköp och upphandlingar. Representation nämns inte som något generellt
problemområde. Regeringen förutsätter därför att myndigheterna har interna
riktlinjer och att dessa efterlevs, för så väl intern som extern
representation.
Precis så som frågeställaren pekar på riskerar
omfattande representation utan tydliga verksamhetsmotiv att skada allmänhetens
förtroende för statlig verksamhet. All representation ska ha tydliga
verksamhetsmotiv och genomföras med gott omdöme. Om myndigheterna inte uppfyller
de kraven riskerar förtroendet att skadas, för såväl den enskilda myndigheten
som staten i sin helhet.
Sammanfattningsvis anser regeringen att det finns
ett tydligt regelverk som myndigheterna är skyldiga att följa. Regeringen
följer utvecklingen för att säkerställa att så sker.