Svar på fråga
2012/13:279 Den svenska basindustrins konkurrenskraft
Näringsminister Annie Lööf
Ingemar Nilsson har frågat mig om jag avser att
kompensera den svenska elintensiva basindustrin för ökade elpriser i enlighet
med de möjligheter som EU:s regelverk ger och på så sätt ge svensk industri
möjlighet att bibehålla sin internationella konkurrenskraft och slå vakt om
jobb i Sverige.
Låt mig inledningsvis peka på att regeringen
arbetar med en mängd frågor för att utveckla och stärka svensk industri.
Ambitionen är att skapa bästa möjliga ramvillkor som kan attrahera
investeringar. Den svenska näringspolitiken syftar bland annat till att främja
en grön ekonomi där utmaningarna vänds till möjligheter för såväl ökad
konkurrenskraft som en hållbar tillväxt.
Regeringen anser att EU:s system med handel med
utsläppsrätter (EU ETS) är ett mycket viktigt styrmedel för att på ett
kostnadseffektivt sätt minska utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen
mellan medlemsstaterna. Regeringen eftersträvar att EU ETS utvecklas på
ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska
klimatpolitiken.
Möjligheten till att lämna kompensation inom ramen
för EU:s statsstödsregler motverkar i praktiken en EU-harmonisering och
grundtanken med den inre marknaden då vissa länder väljer att kompensera och
andra inte. Sådan utveckling medför därför en påtaglig risk för snedvridning av
konkurrensen på den inre marknaden.
Regeringen bedömer att i nuläget är risken liten
för att kostnadsökningar, som är relaterade till EU ETS, resulterar i så
kallade koldioxidläckage. Detta till följd av låga priser på utsläppsrätter.
Det är även sannolikt att flertalet medlemsstater i EU, under rådande
ekonomiska kris, kommer att ha svårt att finansiera kompensation.
Vid en samlad bedömning avser regeringen därför i
nuläget inte att lämna kompensation för indirekta kostnadsökningar för el.
Regeringen kommer emellertid att följa utvecklingen
noga och fortsatt ha en kontinuerlig dialog med de berörda industrisektorerna.