Svar på fråga
2011/12:440 Den syrianska minoritetens plats i den nya turkiska
författningen
Utrikesminister Carl Bildt
Robert Halef har frågat mig om jag i mina
bilaterala kontakter med Turkiet och genom EU kommer att påtala den syrianska
delegationens krav gällande den nya turkiska författningen.
Få frågor är av större betydelse för Turkiets
demokratiseringsprocess än antagandet av en ny konstitution. Dagens
konstitution är ett arv från militärkuppen 1980. Det råder konsensus bland
Turkiets större partier om att denna inte är förenlig med det moderna,
demokratiska Turkiet, och att den behöver ersättas med något helt nytt.
En ny konstitution bör sätta individens rättigheter
i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. Med ett sådant stärkt rättighetsskydd,
i linje med Europarådets konvention för mänskliga rättigheter, skulle också
medlemskapsförhandlingarna med EU påverkas positivt. Att minoritetsgruppers
rättigheter respekteras är en central del i den konstitutionella debatten. Det
är positivt att man valt en inklusiv process för att bereda det nya
konstitutionsförslaget, och att den särskilt upprättade kommittén för konstitutionsreformen, där alla partier ingår, tagit
emot företrädare för minoriteter. Att utrikesminister Davutoglu mötte flera religiösa
minoriteters företrädare, bland andra den syrisk-ortodoxa kyrkan, i Istanbul
den 3 mars, är ett steg i samma riktning.
Sverige och EU uppmärksammar regelbundet
minoritetsfrågorna, inklusive rättsprocesserna mot klostret Mor Gabriel, i
dialogen med Turkiet. 2011 års översynsrapport från EU-kommissionen är ett
exempel där EU:s linje tydligt framgår.