Svar på fråga
2010/11:410 Kompetensbrist
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder som
jag planerar att vidta för att lösa företagens behov av utbildad personal med
rätt kompetens.
Hösten 2011 införs en ny gymnasieutbildning som
förväntas leda till högre krav och kvalitet. Reformens huvudsyfte är att
eleverna ska bli bättre förberedda för vidare studier och för yrkeslivet. I den
nya gymnasieskolan förstärks yrkesutbildningarna med mer tid för yrkesämnen så
att elevernas kunskaper och färdigheter bättre svarar mot arbetslivets behov. Överensstämmelsen mellan utbildningarnas innehåll och
arbetsmarknadens efterfrågan förbättras och arbetslivet får mer inflytande, inte minst genom att lärlingsutbildning blir
en reguljär utbildningsväg inom ramen för yrkesprogrammen.
Dagens gymnasieskola har en gammal struktur. De nya
yrkesprogrammen är framtagna tillsammans med företrädare för de olika
branscherna. Detta innebär att såväl examensmål som ämnesplaner har anpassats
efter de krav som arbetslivet ställer på den blivande arbetskraftens kompetens.
De nya yrkesprogrammens struktur svarar bättre mot arbetslivets behov.
Exempelvis har ett nytt VVS- och fastighetsprogram skapats och över lag har
programmen genomgått moderniseringar med nya inriktningar och ämnen.
Det har också inrättats nationella programråd för
varje yrkesprogram. Råden har i uppdrag att bistå Skolverket i arbetet med att
utveckla och följa upp yrkesprogrammen och är tänkta att fungera som forum för
en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och avnämarna. De ska på så sätt
hjälpa till att säkerställa att yrkesprogrammen även framöver är anpassade
efter arbetsmarknadens behov av personal.
Kommunerna ska inom ramen för kommunal vuxenutbildning fortlöpande
analysera behovet av utbildningar, till exempel yrkesutbildningar på gymnasial
nivå, i samverkan med arbetsförmedling och det lokala arbetslivet i syfte att
kunna ge den enskilde underlag för studie- och yrkesinriktning. För att
ytterligare tillgodose behovet av yrkeskompetens har regeringen genomfört
omfattande temporära utbildningssatsningar som bland annat inneburit fler
platser i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och i yrkeshögskolan under
perioden 2009–2011.
Inom yrkeshögskolan är det arbetslivets behov som avgör vilka
utbildningar som ska genomföras och det som efterfrågas är fördjupning och
specialisering inom ett yrkesområde för att få tillgång till kvalificerad
arbetskraft. Resultatet av satsningarna är positivt. Den senaste mätningen som
genomfördes 2010 visar att sex månader efter avslutad utbildning hade 80
procent arbete. Mot bakgrund av globaliseringens utmaningar är det också
regeringens uppfattning att yrkeshögskolan på längre sikt får en allt viktigare
roll i utbildningsväsendet.
Regeringen har i flera sammanhang betonat att universitet och
högskolor har att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov vid planeringen av
utbildningen. I Statistiska centralbyråns senaste mätning är 83 procent av de
examinerade från högskolan etablerade på arbetsmarknaden.
Enligt Statistiska centralbyråns senaste arbetsmarknadsbarometer
anser arbetsgivarna att tillgången på nyexaminerad arbetskraft är god och att
kompetensbristen framför allt rör personer med arbetslivserfarenhet.
Förändringar inom utbildningsområdet kan därmed inte ensamt lösa
kompetensbristen.
Arbetsmarknadens kompetensbehov och hur detta överensstämmer med
utbildningsväsendet är en nyckelfråga och regeringen följer noga utvecklingen.