Svar på fråga
2013/14:482 Tv-tittandet över sundet
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Anders Karlsson har frågat
mig genom vilka initiativ jag vill se till att skåningar och danskar ska kunna
se varandras tv-program.
Den tidigare användningen av analog sändningsteknik
för tv medförde att fria (okodade) marksändningar avsedda för mottagare i
Sverige respektive Danmark läckte över i gränstrakterna. Till
följd av att de digitala marksändningarna i princip följer nationsgränserna har
detta s.k. överspill från frikanalerna minskat.
Jag delar Anders Karlssons uppfattning att goda
möjligheter till språkligt och kulturellt utbyte är en viktig del i visionen om
en integrerad Öresundsregion.
Den grundlagsskyddade etableringsfriheten för
medier innebär att det, som en utgångspunkt, är en fråga för programbolag och
operatörer var och på vilka villkor olika tv-kanaler visas. För sändningar i
marknätet krävs sändningstillstånd, men i övrigt finns inget som hindrar
gränsöverskridande tv-sändningar. Samtidigt innebär upphovsrättens
territoriella konstruktion att programföretag som sänder över gränserna måste
förvärva nödvändiga rättigheter i mottagarlandet, vilket kräver att ekonomiska
överväganden görs, både hos kommersiella aktörer och public service.
Enlig min uppfattning vore det ingen bra lösning
att låta svenska avgiftsbetalare bekosta danska tv-tittares tillgång till
svenska program och vice versa. Det är möjligt för de tittare som så önskar att
teckna betalabonnemang där andra nordiska public service-kanaler ingår. I Skåne
har intresset för dansk tv varit mycket stort och de danska kanalerna har under
lång tid funnits i utbudet av betalkanaler hos olika svenska
betal-tv-leverantörer. De nordiska public service-kanalerna har dessutom sedan
lång tid ett utvecklat samarbete med både samproduktioner och inköp av
tv-program mellan länderna.