den 23 januari

Svar på fråga

2012/13:257 Tillämpning av hatbrottslagstiftningen

Justitieminister Beatrice Ask

Morgan Johansson har frågat mig hur jag ser på tillämpningen av hatbrottslagstiftningen och vilka åtgärder jag avser att vidta för att se över tillämpningen av straffskärpningsgrunden.

Brottsbalkens särskilda straffskärpningsbestämmelse för brott med rasistiska, homofoba och liknande motiv tar sikte på fall där ett motiv för själva brottet har varit att kränka. När det saknas ett sådant motiv kan i stället inslag av hat i samband med ett brott påverka bedömningen av brottets straffvärde med tillämpning av allmänna regler. I vissa fall kan inslaget också utgöra ett särskilt brott, till exempel hets mot folkgrupp. Så kallade hatbrott kan alltså falla under en rad olika bestämmelser. Det har betydelse för vilka slutsatser som kan dras om tillämpningen av den särskilda straffskärpningsgrunden. Som nämnts förutsätter den bestämmelsen att det går att styrka att motivet har varit att kränka, och självfallet kan det vara svårt att bevisa att ett brott begåtts med ett sådant motiv.

Jag ser mycket allvarligt på förekomsten av hatbrott. De brottsbekämpande myndigheterna gör viktiga insatser och deras arbete mot hatbrott utvecklas löpande. Inte minst handlar det om att samla in kunskap. Rikspolisstyrelsen genomför för närvarande en tillsyn av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Vidare har Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum Malmö) lämnat förslag på hur ärenden med hatbrottsinslag lättare ska kunna identifieras, vilket skulle skapa bättre förutsättningar för uppföljning och granskning. Åklagarmyndigheten planerar även en hatbrottskonferens där hatbrottsåklagarna kommer att samlas för att diskutera hur bekämpningen av hatbrott kan förbättras.

Jag kommer att ta del av det arbete mot hatbrott som myndigheterna har inlett, inte minst Rikspolisstyrelsens tillsyn, och kommer att följa utvecklingen på området väldigt noga.