Svar på fråga
2012/13:473 Hot och trakasserier mot förtroendevalda politiker och
ämbetsutövare
Statsrådet Birgitta Ohlsson
Christer Engelhardt har frågat justitieministern
vad hon och regeringen tänker vidta för åtgärder för att hot och trakasserier
mot förtroendevalda och ämbetsutövare inte får fäste i ett öppet och
demokratiskt land som Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det
är jag som ska svara på frågan.
Att förebygga hot och våld mot förtroendevalda är
en viktig och prioriterad fråga. Att politiker hoppar av eller tvekar inför att
fatta obekväma beslut på grund av att de utsätts för hot, trakasserier eller
våld är ett hot mot demokratin och, som Engelhardt påtalar, kränkande för
individen i det enskilda fallet. Det demokratiska statsskicket bygger på fri
åsiktsbildning. Rätten att yttra sig och bilda opinion är grundlagsskyddad.
Ingen ska acceptera att bli utsatt för hot, våld eller trakasserier på grund av
sitt politiska engagemang. Att med hot eller våld försöka påverka den politiska
processen är brottsligt och polisen har ansvar för att utreda och bekämpa
sådana brott.
I syfte att kartlägga problemet har regeringen gett
Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka förekomsten av hot och
våld mot förtroendevalda. Resultatet redovisades i rapporten Politikernas trygghetsundersökning i
december 2012. Rapporten visar att hot och våld mot förtroendevalda är ett
reellt demokratiskt problem, som drabbar kvinnor och män i ungefär lika stor
utsträckning. Nästan en av sex förtroendevalda uppger att de har blivit utsatta
för brott eller en liknande obehaglig händelse. En viktig slutsats i rapporten
är att det finns brister i informationen till förtroendevalda. Majoriteten av
de förtroendevalda känner inte till om det finns någon säkerhetsansvarig att
vända sig till och många vet inte heller om det finns en handlingsplan om hot
och våld mot förtroendevalda inom partiet. Denna utveckling måste vi fortsätta
att följa. Regeringen har därför gett Brå ett uppdrag att under 2013 genomföra
en förnyad kartläggning.
I
den förebyggande delen av arbetet har regeringen en dialog med Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL). SKL bedriver ett omfattande arbete på området,
bland annat genom projekten Medborgardialog i konflikthantering och Samtalstoner
i politiken. Regeringen avser att stärka detta samarbete, inte minst i syfte
att öka kunskapen och minska informationsbristen.
Regeringen har även initierat åtgärder inom
lagstiftningsområdet. Som ett led i arbetet med att förebygga och motverka hot mot
demokratin infördes den 1 juli 2010 en ny lag, enligt vilken kommuner och
landsting får anordna säkerhetskontroll vid sina offentliga sammanträden. Detta
möjliggör, vid behov, en ökad säkerhet för förtroendevalda lokalt och
regionalt.
Sammanfattningsvis
vidtar regeringen en rad åtgärder när det gäller problemet med hot och våld mot
förtroendevalda. Frågans vikt för både
demokratin och för den enskilda som drabbas, gör det angeläget att fortsätta
detta arbete. Att förebygga hot och våld mot
förtroendevalda är således även fortsättningsvis prioriterat för regeringen.