Svar på fråga
2011/12:143 Pensionsrätt på livränta
Statsrådet Ulf Kristersson
Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag är beredd
att verka för att ackumulerad inkomst, till exempel från arbetsskadelivränta,
det vill säga då den betalas ut som ett engångsbelopp i efterhand, regleras på
ett sådant sätt att intjänandet av pensionsrätt inte missgynnas.
Ålderpensionssystemet är avgiftsdefinierat och för
varje krona som betalas in i avgift tillgodoräknas motsvarande belopp i
pensionsrätt. Skatteverket fastställer, vid taxeringen, den pensionsgrundande
inkomsten (PGI) för inkomståret. Pensionsrätten är 18,5 procent av den
pensionsgrundande inkomsten. Inkomster som överstiger det så kallade taket på
8,07 gånger inkomstbasbeloppet genererar inte pensionsrätt. För inkomster som
överstiger taket betalas det inte heller några avgifter till systemet.
Vid stora engångsutbetalningar av ersättning som är
pensionsgrundande, till exempel arbetsskadelivränta till personer som inte
uppbär sjukersättning, kan den sammanlagda inkomsten överstiga taket i
pensionssystemet om utbetalningen avser flera år. Pensionsrätt tillgodoräknas
och avgifter betalas då enbart för den del som understiger taket. Om
ersättningen i stället hade utbetalats löpande de år den avsåg, och då hade
understigit taket varje utbetalningsår hade pensionsrätt fastställts för hela
det utbetalade beloppet respektive år.
Personer som under ett visst beskattningsår får
förvärvsinkomst utbetalad har om inkomsten har tjänats in under minst två
beskattningsår så kallad ackumulerad inkomst möjlighet att
enligt inkomstskattelagen begära särskild skatteberäkning av den statliga
inkomstskatten. Skatteverket kan då, under vissa förutsättningar, göra en
schabloniserad omräkning av den statliga skatten. Eftersom den kommunala
skatten är proportionell berörs den inte. Någon omtaxering görs inte och
inkomsten fördelas inte om på flera år. Inte heller uttaget av sociala avgifter
påverkas.
Att fördela om inkomsten på fler år än
utbetalningsåret, efter det att Skatteverket fastställt den pensionsgrundande
inkomsten för inkomståret, skulle medföra flera nackdelar. Till exempel skulle
det årets pensionsgrundande inkomst inte överensstämma med inkomstuppgifterna i
taxeringen. Det skulle försämra rättssäkerheten genom att möjligheten att kunna
verifiera vad som hänt försvåras om det efter en fördelning av pensionsrätter
kommer ordinarie taxeringsändringar som påverkar pensionsunderlaget. En sådan
omfördelning av inkomster skulle också innebära att pensionsrätter tillgodoräknas
trots att ingen avgift har betalats in till systemet. Det skulle påverka
pensionssystemets finansiella ställning negativt.
Fördelarna med att införa en regel om omfördelning
av inkomster skulle dessutom vara marginella. Beräkningar visar att effekten på
pensionen av en sådan omfördelning skulle bli liten. Det är först när
engångsbeloppet överstiger 500 000 kronor som pensionen skulle påverkas i
någon nämnvärd betydelse med mellan 1,6 och 3,2 procent (140 kronor - 280
kronor) per månad beroende på över hur många år som inkomsten fördelas på.
Beräkningarna har gjorts för en person som är född 1960. Året före det år som
beräkningarna avser var det endast 9 av 271 utbetalningar av engångsbelopp
avseende arbetsskadelivränta, till personer som inte uppbar sjukersättning, som
uppgick till 500 000 kronor eller mer.
Jag anser inte att det finns tillräckligt starka
skäl för att ändra beräkningen av pensionsrätt genom att göra det möjligt att
efter taxeringen fördela inkomsten under fler år än utbetalningsåret vid
utbetalning av stora engångsbelopp. Den främsta anledningen är att det då
skulle kunna skapas pensionsrätter utan att avgifter har betalats in för dem.
Detta skulle försvaga ålderspensionssystemets finansiella ställning. En sådan
ändring skulle också innebära att pensionsrätten i dessa fall inte
överensstämmer med taxerade uppgifter.
Fördelarna med en sådan ändring är också mycket
begränsade.