den 22 januari

Svar på fråga

2013/14:317 Hushållens skuldsättning

Finansminister Anders Borg

Peter Persson har frågat mig, genom vilka åtgärder jag tänker minska hushållens skuldsättning i syfte att minimera riskerna för svensk ekonomi.

Hushållens skulder är höga både i ett historiskt och internationellt perspektiv. Det är främst utlåning till bostäder som gör att hushållens skulder har vuxit, vilket har lett till att bostadsförmögenheten samtidigt har ökat. Trots detta anser regeringen att skuldsättningen (skuld/disponibel inkomst) inte kan tillåtas att öka i denna takt fortsättningsvis. Regeringen och dess myndigheter har därför redan vidtagit en rad åtgärder.

För att minska risken i banksektorn har regelverket för bankerna förstärkts, exempelvis genom införandet av nya likviditetskrav och högre kapitaltäckningskrav. Storbankernas kärnprimärkapitalrelation ska 2015 vara 12 procent, vilket är 5 procentenheter högre än kraven från EU. För att ytterligare öka motståndskraften i banksektorn höjdes riskvikterna på bolån till 15 procent. Finansinspektionen har aviserat att denna nivå kan komma att höjas ytterligare. I vår kommer jag att presentera en färdplan om hur vi kan höja kapitaltäckningskraven långsiktigt. Det är viktigt att det sker i samsyn med Finansinspektionen och Riksbanken samt att den diskuteras i riksdagen. Det är framförallt den kontracykliska bufferten som vi måste lägga fast grunden för.

För att dämpa hushållens belåning har Finansinspektionen infört ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Utvärderingar av bolånetaket visar att skuldökningen har dämpats och att det endast är få hushåll som tar lån som överstiger 85 procent av bostadens värde. Höga belåningsgrader motverkas också av att bankerna följer bankföreningens rekommendation om att råda kunder som har belåningsgrader på mer än 75 procent att amortera på sina bolån. För att ytterligare stärka en amorteringskultur är det lämpligt att bankerna redovisar individuella amorteringsplaner för sina bolånekunder.

I en överlämnad proposition till riksdagen, har regeringen initierat ett lagstiftningsarbete som syftar till att skapa en rättvisare modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsinlösen av bundna bostadslån. Detta för att öka efterfrågan på lån med längre räntebindningstider och därmed minska ränterisken för hushållen.

Regeringen och dess myndigheter följer noga utvecklingen av hushållens skuldsättning och prövar behovet av att vidta ytterligare åtgärder om indikatorer visar att den ökar på ett sätt som förstärker riskerna i ekonomin.