den 8 november

Svar på fråga

2012/13:79 En starkare kärnvapennedrustning

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig vilka fakta och omständigheter som ligger till grund för ställningstagandet att inte ställa sig bakom ett uttalande om kärnvapennedrustning som framfördes i FN:s generalförsamlings första utskott den 22 oktober.

Regeringen har sedan länge framhållit behovet av konstruktiva åtgärder för att befintliga kärnvapenarsenaler nedrustas samtidigt som icke-spridningsarbetet förstärks. Som frågeställaren antyder går nedrustning och icke-spridning hand i hand, och det torde finnas bäst förutsättningar att nå framgång om båda dessa aspekter drivs parallellt. Detta utgör också tanken bakom icke-spridningsfördraget NPT:s handlingsplan från 2010 som föreskriver åtgärder inom NPT:s alla tre områden nedrustning, icke-spridning samt fredlig användning av kärnenergi.

En viktig del av vår utrikespolitik utformas och genomförs inom EU-samarbetet, och det är i första hand genom EU:s gemensamma anföranden som vi valt att göra vår röst hörd under första utskottet. I andra samarbetsformer har vi också verkat för att uppmärksamma vikten av att minska och dra tillbaka så kallade taktiska kärnvapen som ännu inte omfattas av någon formell rustningskontroll. Ett annat särskilt viktigt område rör provstoppsavtalet (CTBT) som länge har varit en svensk profilfråga. För närvarande agerar Sverige tillsammans med Mexiko som samordnare inom den så kallade Artikel XIV-processen för att särskilt driva frågan om ett ikraftträdande av CTBT.

Vi deltar i en rad olika samarbeten och initiativ som vi menar har förutsättningar att uppnå konkret utfall på sikt. Det slutgiltiga målet med det långsiktiga nedrustningsarbetet är en värld utan kärnvapen ett mål jag tror vi alla delar.