den
5 mars
Svar på fråga
2013/14:446 Försämrade utbildningsmöjligheter
Statsrådet Maria Arnholm
Tomas Eneroth har frågat
utbildningsministern på vilket sätt en mindre andel högskoleutbildade och ett
sämre studiebidrag bidrar till fler jobb.
Frågan har överlämnats till mig.
För att ge de studerande ännu bättre
förutsättningar för att fokusera på studierna anser regeringen det angeläget
att höja studiemedlen med ca 1 000 kronor i månaden. Med regeringens aviserade
förslag får en studerande 10 777 kronor per studiemånad vid heltidsstudier
2015, jämfört med 9 754 kronor under 2014. Studiemedelshöjningen befäster
Sveriges studiestödssystem som ett av världens mest generösa.
Samtidigt är regeringen nu tydlig med att reformer
framöver behöver finansieras fullt ut, krona för krona. Därför finansieras
studiemedelshöjningen, och vissa andra kommande satsningar, med en relativt
lägre bidragsandel. Gemensamt för alla aviserade finansieringsförslag är att de
inte drabbar jobb och företagande.
Antalet helårsstudenter vid de svenska lärosätena
har de senaste åren varit fler än någonsin. År 2010 var en rekordnotering i
antalet studenter, och utbildningsvolymen ligger kvar på en historiskt sett hög
nivå. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet helårsstudenter i landet med 27 500.
I budgetpropositionen för 2014
(prop. 2013/14:1) presenteras en prognos som har gjorts inom Regeringskansliet,
i dialog med Universitetskanslersämbetet. Prognosen visar att förändringarna i
årskullarnas storlek innebär att de årskullar som slutför gymnasieskolan under
de kommande åren har förutsättningar att påbörja en eftergymnasial utbildning i
betydligt större utsträckning än tidigare. Detta givet dagens studiemönster och
resurser till eftergymnasial utbildning samt oförändrad andel högskolenybörjare som är inresande studenter.
Prognosen för dem som gick ut
gymnasieskolan 2013 är att 53 procent beräknas få plats i eftergymnasial
utbildning före 34 års ålder. Prognosen för t.ex. dem som slutar gymnasieskolan
år 2020 är att 63 procent kan komma att få plats att påbörja utbildning inom
universitet, högskola eller yrkeshögskola innan de fyllt 34 år. Det skulle i
sådant fall vara en högre andel än någonsin tidigare.
Mot denna bakgrund är min slutsats att nuvarande
inriktning när det gäller politiken för studiemedelssystemet och den högre
utbildningen är väl avvägd.