Svar på fråga
2012/13:414 Statligt stöd till utbildningsinsatser för nyanlända
flyktingar
Statsrådet Erik Ullenhag
Robert Halef har frågat mig om jag avser att se
över möjligheterna för regeringen att skjuta till öronmärkta
pengar för utbildningsinsatser till kommuner som tar emot en procentuellt sett
hög andel flyktingar.
Etableringsreformen
som trädde i kraft den 1 december 2010 innebär att staten tar ett större ansvar
för nyanländas etablering. Etableringsreformen syftar till att påskynda nyanländas
etablering i samhälls- och arbetslivet.
Den
schablonersättning som kommunen får för att ta emot nyanlända ska kompensera
kommunerna för specifika kostnader de har för nyanlända under de första åren.
Det är kostnader för sfi, samhällsorientering och särskilda insatser i skola
och förskola.
Regeringen
beslutade i höstas om att tillfällig ändring av målgruppen för etableringslagen
ska gälla från den 1 februari 2013. Ändringen innebär att anhöriga till
flyktingar och andra
skyddsbehövande som anländer inom vissa tidsgränser efter två år från det att
anknytningspersonen togs emot i en kommun, ska omfattas av etableringslagen.
Staten tar därmed ett ekonomiskt ansvar för denna grupp. Regeringen har även
föreslagit att målgruppen för etableringsuppdraget utvidgas permanent så att
tidsgränsen för att anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande ska
omfattas av etableringslagen ska förlängas från två till sex år från det att
anknytningspersonen först togs emot i en kommun.
Regeringen har från och med 2013 förstärkt de
arbetsförberedande insatserna som erbjuds de nyanlända inom
etableringsuppdraget med nya insatser som är målgruppsanpassade och tydligt
kopplade till arbetslivet: praktiskt basår och arbetsträning. Basåret riktar
sig särskilt till nyanlända som är över 30 år och har högst nio års utbildning.
För att öka kommunernas mottagningskapacitet har
regeringen avsatt 250 miljoner kronor årligen från och med 2014 till en
prestationsbaserad ersättning till kommuner som tar emot flyktingar. Denna ersättning
kommer både att kompensera kommuner som tar emot många flyktingar och ge
incitament för fler kommuner att öka sitt mottagande.
Regeringen ser behov av att förbättra utbildningen
för vuxna nyanlända invandrare. Regeringen har därför tillsatt en särskild
utredare som bland annat ska föreslå hur utbildningen svenska för invandrare
kan bli mer flexibel och individanpassad och kunna kombineras med arbete, praktik
och utbildning. Den så kallade GRUV-utredningen har gjort en översyn av den
kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Utredningens slutbetänkande
överlämnades den 4 april 2013 och förslagen bereds just nu inom
Regeringskansliet.
Regeringen satsar även särskilda resurser för att
förbättra situationen för nyanlända elever. För åren 20132016 är 65
miljoner kronor avsatta för att ta fram och sprida ett stödmaterial för hur
skolorna kan arbeta med kartläggning och uppföljning av nyanlända elevers
kunskaper. För att nyanlända elever i grundskolan ska kunna ges utökad
undervisningstid har regeringen avsatt 15 miljoner kronor för 2013 och 30
miljoner kronor per år för 20142016. Totalt 55 miljoner kronor under
20132016 är avsatta för kompetensutveckling för lärare och rektorer när
det gäller att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för nyanlända elever och
elever med annat modersmål.
Som framgår ovan gör regeringen redan både riktade
satsningar på nyanlända elever och generella satsningar på kommuner som har ett
högt flyktingmottagande.