Svar på fråga
2010/11:399 Skånsk arbetsmarknad
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Anders Karlsson har frågat mig genom vilka
särskilda insatser för Skåne jag avser att motverka massarbetslöshet och bryta
en negativ utveckling mot passiv förvaring av de arbetssökande.
Låt mig börja med att framhålla att jag faktiskt
inte känner igen mig i Anders Karlssons beskrivning av dagsläget. Ord som
massarbetslöshet liksom passiv förvaring ger en
bild av verkligheten som stämmer ganska dåligt med dagens situation där inte
minst Skåne framträder som en region med en mycket stark utveckling. Denna
situation har inte heller förändrats i någon väsentlig utsträckning från den
jag beskrev då jag besvarade en likalydande fråga från Anders Karlsson i januari.
Jag kommenterade då det faktum att arbetslösheten,
trots en ökande efterfrågan på arbetsmarknaden, inte väntas minska i paritet
med den noterade sysselsättningsökningen. Jag upprepar förklaringen som är att
antalet människor som kan och vill arbeta ökar, det vill säga att
arbetskraftens storlek växer samtidigt som sysselsättningen ökar. Detta beror
både på att invandringen och inflyttningen ökar, men också på att fler
människor söker sig till arbetsmarknaden då chansen att få ett arbete ökar.
Detta är både naturligt och positivt i en situation där den kommande
generationsväxlingen och demografiska förändringar ger upphov till stora behov
av tillskott till existerande arbetskraft. Detta är ett scenario som andra
regioner – som inte har samma ökning i arbetskraften som Skåne –
ser som mycket oroande.
Vad gäller fas 3 är intentionen inte passiv
förvaring – tvärtom. Intentionen med den tredje fasen av jobb- och
utvecklingsgarantin är att personer som varit arbetslösa under lång tid
(närmare 70 procent av deltagarna i jobb och sysselsättningsgarantins fas 3 har
varit aktuella och inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än fem år) ska få
möjlighet att bygga upp nya referenser, nätverk och en arbetsgemenskap. Därför
erbjuds deltagarna sysselsättning hos en arbetsgivare. Denna sysselsättning ska
utgå från individens behov. Samtidigt är det också viktigt att de arbetssökande
fortsätter att söka arbete. Därför har regeringen klart uttryckt att deltagare
i den tredje fasen ska ges utrymme för eget arbetssökande.
Jag vill, liksom i mitt svar i januari, försäkra
Anders Karlsson om att regeringen är väl medveten om att det finns risk för att
ökningen av sysselsättningen kan ske med viss eftersläpning. Regeringen
anpassar därför de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utifrån det förbättrade
arbetsmarknadsläget men bedömer samtidigt att det finns behov av att förstärka
Arbetsförmedlingens resurser även i år. I budgetpropositionen för 2011 har
regeringen därför tillfört totalt drygt 1 miljard kronor 2011 till
Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och anslaget för arbetsmarknadspolitiska
program och insatser.
Det är Arbetsförmedlingens uppdrag att se till att
dessa medel fördelas så att de gör bäst nytta. Jag har fullt förtroende för att
Arbetsförmedlingen med sin lokala närvaro och sin kunskap om
arbetsmarknadssituationen i olika delar av landet möter behovet av insatser och
resurser på bästa sätt.