den
18 mars
Svar på fråga
2013/14:478 Åtgärder mot hatbrott och extremistiskt våld
Justitieminister Beatrice Ask
Maria Ferm har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att ta för att säkerställa att rättsväsendets arbete mot hatbrott får effekt i
närtid.
Extremistiskt våld och hatbrott, oavsett vilka
ideologiska motiv som ligger bakom, är allvarliga angrepp på vårt samhälles
grundläggande demokratiska värden och ett uttryck för bristande respekt för
alla människors lika värde. Våld, hot eller trakasserier som riktas mot
personer på grund av deras ursprung, religion, sexuella läggning eller
politiska åsikter kan aldrig accepteras.
Rätten att demonstrera och ge uttryck för sina
politiska åsikter under trygga former är en förutsättning för fri
åsiktsbildning. Polisen har väl utvecklade metoder för underrättelsearbete och
ordningshållning i samband med demonstrationer och hör till de ledande inom
Europa när det gäller att hantera större sammankomster. I Säkerhetpolisens
uppdrag ligger ett särskilt ansvar för att skydda det demokratiska statsskicket
mot olaglig verksamhet.
Under ett valår kommer olika åsikter fram tydligare
och står under en allt intensivare mediabevakning. Det står klart att
aktiviteten inom extremistmiljöerna kommer att öka under valen. Jag har informerat
mig om vilka förberedelser som polisen har gjort inför valåret och följer det
arbete som görs av myndigheterna.
I arbetet för att säkerställa respekten för alla
människors lika värde och allas rätt att åtnjuta sina mänskliga fri- och
rättigheter utan rädsla för hot och våld har rättsväsendet en särskilt viktig
uppgift. I grundutbildningen för poliser studeras de mänskliga rättigheterna och hot mot dem samma i form av rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering särskilt. De som svarar på
polisens nationella telefonnummer 114 14 får kontinuerlig utbildning om
hatbrott för att bli bättre på att upptäcka hatmotiv så tidigt som möjligt.
Flera polismyndigheter har också särskilda hatbrottsutredare.
Rättsväsendets arbete för att bekämpa hatbrott är
viktigt och det måste utvecklas löpande. Den 13 mars gav därför regeringen
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens arbete mot hatbrott.
Uppdraget syftar till att stärka kunskapen inom polisen om hatbrott och
utveckla förmågan att upptäcka och utreda dessa brott, bland annat genom att ta
tillvara och sprida exempel på framgångsrikt polisarbete mot hatbrott.
Uppdraget till Rikspolisstyrelsen är ett viktigt
led i arbetet med att bekämpa diskriminering, rasism, homofobi och liknande
former av intolerans i samhället.