den
8 maj
Svar på fråga
2012/13:476 Medel till grundskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Gunilla Svantorp har frågat mig vilka skäl som
ligger till grund för mitt och regeringens ställningstagande att avsätta mindre
än 3 procent av regeringens stora budgetutrymme till
skolan med tanke på det allvarliga läge som skolan befinner sig i.
Ansvaret för skolan delas mellan staten och
huvudmännen. Riksdag och regering anger mål och riktlinjer som gäller för alla
skolor. Regelverket ska garantera utbildning av hög kvalitet som är likvärdig i
hela landet. Huvudmännen i sin tur ansvarar för genomförandet av
skolverksamheten inom de ramar som staten anger i skollag, läroplaner och andra
förordningar och de har stor frihet att avgöra hur skolan ska organiseras för att
de nationella målen ska uppnås. Det är inte staten utan kommunen som ansvarar
för att skolorna får de resurser som behövs för en likvärdig skola. Kostnaden
för grundskolan uppgick 2011 till drygt 80 miljarder kronor vilket var ca 2,3
procent av bnp.
Jag vill dock påpeka att regeringen satsar nästan 4
miljarder kronor mer på förskola, grundskola och gymnasieskola 2013 jämfört med
2006. Det beror på att regeringen har genomfört flera stora skolreformer i
syfte att förbättra resultaten i skolan. Exempelvis har uppföljningen av
elevernas kunskaper stärkts. Därmed har förutsättningarna förbättrats för att
tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nationella prov har införts i
årskurs 3 i svenska och matematik och betyg har införts från årskurs 6 i grundskolan.
Därutöver har regeringen bland annat infört fler nationella prov i årskurs 6
och 9 i grundskolan, nya läroplaner med tydliga kursplaner för den
obligatoriska skolan samt en ny betygsskala med fler betygssteg. För att höja
resultaten i matematik genomförs nu det så kallade Matematiklyftet och
undervisningstiden i matematik ökas från och med hösten 2013. Vidare pågår
bland annat en satsning på förstärkt elevhälsa.
Enligt regeringens mening är lärarna den viktigaste
faktorn för elevernas studieresultat och ett antal reformer har genomförts i
syfte att höja lärarkårens kompetens och göra läraryrket mer attraktivt.
Exempelvis kan flera mycket omfattande kompetensutvecklingsinsatser för lärare nämnas.
Fokus har varit behörighetsgivande kurser, annan fortbildning i ämnen och
ämnesdidaktik och särskilda insatser för lärare som undervisar i matematik i
grund- och gymnasieskolan.
En karriärstegsreform sjösätts från och med hösten
2013 i syfte att ge möjlighet för lärare att utveckla sin
professionalism samtidigt som de fortsätter att undervisa, det vill säga lärare
med mer kunskaper ska komma till direkt nytta för eleverna. Det innebär att
skolhuvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärtjänsterna förstelärare och
lektor för särskilt yrkesskickliga lärare. Staten avsätter upp till 880
miljoner kronor per år för ett statsbidrag till huvudmän som inrättar sådana
tjänster, för att dessa lärare ska få högre lön.
Trots att det är
kommunens ansvar att stå för resurser till skolan tillför alltså staten
betydande resurser.