den 23 februari

Svar på fråga

2010/11:304 Minskning av kadmiumtillförseln

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Jens Holm har frågat mig vad jag avser att göra för att minska andelen kadmium i vår åkerjord och därmed även i vår mat.

Sverige har sedan länge arbetat aktivt internationellt och på EU-nivå med att på olika sätt minska utsläppen av kadmium och minska människors exponering via maten. Att Sverige fortsätter att vara pådrivande i detta arbete är av stor vikt både för mängden kadmium i vår föda, som i dag i många fall har sitt ursprung utanför Sverige, och för att minska tillförseln till svensk åkermark.

Samtidigt har den svenska jordbruksnäringen sedan en lång rad av år arbetat aktivt för att hålla tillförseln av kadmium till svensk åkermark på en låg nivå. Enligt min mening finns inte några skäl för att anta att näringen inte ska fortsätta sitt arbete.

Sverige har sedan 2006 enligt ett särskilt kommissionsbeslut (2006/347/EG) ett undantag från rådets och Europaparlamentets förordning (2003/2003/EG) om gödselmedel som innebär att Sverige kan förbjuda saluföring av gödselmedel som har högre kadmiuminnehåll än 100 gram per ton fosfor. För att Sverige ska få tillåtelse att tillämpa ett lägre gränsvärde krävs en ny riskbedömning som visar på behov av minskad mängd kadmium i mineralgödsel som säljs på den svenska marknaden.

Den riskbedömningen har nu gjorts av Kemikalieinspektionen i den rapport som Jens Holm refererar till. Nästa steg är att överlämna riskbedömningen till kommissionen, vilket jag avser att göra inom kort. Min förhoppning är att EU-kommissionen på basis av riskbedömningen ska fatta ett nytt beslut som gör det möjligt att avsevärt sänka det svenska gränsvärdet för innehållet av kadmium i mineralgödsel. Samtidigt kommer jag att intensifiera arbetet för att det ska införas ett gränsvärde för kadmium i mineralgödsel också inom EU.