Svar på fråga
2010/11:454 Arbetspendling och personlig assistans
Statsrådet Maria Larsson
Eva Olofsson har frågat mig om jag avser att vidta
åtgärder för att utöka assistansberättigades möjligheter att arbeta på annan
ort än bostadsorten.
Jag delar Eva Olofssons uppfattning om att
människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas. Jag tycker också att
förutsättningarna för att kunna få och behålla ett jobb bör förbättras. Detta
har jag också i flera sammanhang markerat. Bland annat genom det
viljeinriktningsdokument jag och dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto
Littorin tog fram i juni 2010. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 lagt
ned ett stort arbete på att underlätta för de människor som stått längst från
arbetsmarknaden att komma närmare. Vi kan också med glädje konstatera att flera
av de åtgärder vi sjösatt, däribland nystartsjobben, också i hög utsträckning
varit en inträdesbiljett för personer med funktionsnedsättning. Det finns dock
mer kvar att göra och vi arbetar oförtrutet vidare. Bland annat har nya samtal
inletts med arbetsmarknadens parter. Arbetsförmedlingen har också fått ett
informationsuppdrag som ska underlätta för såväl arbetsgivare som arbetstagare
att hitta och nyttja de omfattande stödåtgärder som finns på plats inom
arbetsmarknadsområdet.
Regeringen har även aviserat en översyn av åtgärder
och insatser som i dag finns för personer med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga och anser att det finns skäl att överväga förändringar
för att insatserna ska bli mer effektiva och koordinerade och för att
flexibiliteten i relation till individuella behov ska öka.
I sin fråga uppmärksammar Eva Olofsson mig på hur
de individuella stöden, i detta fall assistansersättning, inte alltid går i
takt med våra politiska ambitioner. Avsikten med insatsen personlig assistans
är att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vad detta innebär
måste avgöras i varje enskilt fall och vid överklagande prövas av domstol.
Statens ersättning för personlig assistans betalas
ut enligt ett årligt fastställt timbelopp. I undantagsfall finns också
möjlighet att ansöka om ett förhöjt timbelopp upp till 12 procent.
Ersättning för assistans kan även i vissa fall
betalas av kommunen. I dessa fall fastställer kommunen ersättningsnivån.
Regeringen planerar för närvarande inte att förändra ersättningssystemet för
den statliga assistansersättningen. Däremot finns det alltid anledning att
diskutera hur olika stödsystem riktade till personer med funktionsnedsättning
kan samverka bättre. Eva Olofssons fråga är ett viktigt inspel i den
diskussionen.