Svar på fråga
2012/13:477 Gymnasieskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Agneta Gille har frågat mig hur gymnasieskolan ska
bli bättre när regeringen skär ned 675 miljoner kronor under 2012 och
ytterligare 1 360 miljoner kronor under 2014.
Frågeställningen är inte ny då jag tidigare har
besvarat liknande frågeställningar från Agneta Gilles partikamrater. Jag
återupprepar mig därför delvis nedan.
Låt mig först slå fast att en av skolans stora
utmaningar är att minska andelen elever som går ut gymnasieskolan utan
fullständiga betyg. Gymnasiereformen innebär att kraven höjs och kvaliteten
stärks i gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan bygger i stora delar på förslag
från Gymnasieutredningen (SOU 2008:27). Utredningen redovisade i sitt
betänkande fyra anledningar till varför den nya gymnasieskolan innebär minskade
kostnader. I propositionen Högre krav och
kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) bedömdes
gymnasiereformen sammantaget leda till att fler ungdomar kan få en
gymnasieutbildning och därmed ha bättre förutsättningar att etableras på
arbetsmarknaden, samtidigt som reformen bedömdes ge minskade kostnader för
kommunerna.
Som regeringen redovisade i budgetpropositionen för
2013 har Statskontoret på regeringens uppdrag undersökt organisatoriska konsekvenser
av den nya gymnasieskolan (U2012/3133/GV).
Statskontorets uppföljning genomfördes tidigt i
reformen vilket gjort det mycket svårt att urskilja och belägga reformens
konsekvenser. Det har heller inte varit möjligt för Statskontoret att särskilja
reformens konsekvenser från andra förhållanden som påverkat huvudmännens
planeringsförutsättningar. Sammantaget gav dock inte
Statskontorets uppföljning något stöd för effektiviseringsvinster redan från
start.
Den reglering av anslaget till kommunerna som
gjordes i samband med budgetpropositionen för 2012 sammanföll med en försvagad
konjunktur och minskande elevkullar. På grund av detta, och då huvudmännen
inledningsvis måste upprätthålla två parallella gymnasiesystem för elever i
olika läsår, bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2013 att 895 miljoner
kronor borde tillskjutas för de första två åren. Regeringen och Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) delar bedömningen att mer tydliga
effektiviseringsmöjligheter uppkommer först 2014, då reformen får fullt
genomslag, och kommer fortsatt att utvärdera utvecklingen.
Regeringskansliets och SKL:s tjänstemän följer,
såsom aviserats i budgetpropositionen, tillsammans utvecklingen.