den
15 januari
Svar på fråga
2013/14:203 Underbehandling av benskörhet
Socialminister Göran Hägglund
Agneta Karlsson har frågat mig vad jag avser göra
för att få till stånd en fullgod implementering av behandlingsriktlinjerna för
benskörhet.
Inledningsvis vill jag säga att alla patienter bör
erbjudas en behovsanpassad vård av god kvalitet som baseras på bästa
tillgängliga kunskap. Nationella riktlinjer är ett viktigt verktyg som bidrar
till att vården i högre grad baseras på kunskap. Det är Socialstyrelsens ansvar
att fastställa och implementera nationella riktlinjer. För närvarande finns
riktlinjer för kroniska sjukdomar som till exempel benskörhet, diabetes,
stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, missbruks- och beroendevård m.fl. Inom de
områden där det finns riktlinjer minskar variationer i praxis samtidigt som det
sker en positiv utveckling av resultat.
Regeringen har tagit flera initiativ för att bidra
till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. Mellan åren 2014-2017 pågår en
stor satsning på kroniska sjukdomar. I satsningen ingår att utarbetat en
strategi och en handlingsplan med insatser för att förbättra vården för
personer med kroniska sjukdomar. Detta arbete utförs i nära samarbete med
förträdare för organisationer för olika professioner och patientgrupper,
Sveriges Kommuner och Landsting och statliga myndigheter.
Vidare stödjer regeringen arbetet inom den Nationella Samordningsgruppen för Kunskapsstyrning,
NSK. NSK består av företrädare för sex statliga myndigheter inom hälso- och
sjukvårdsområdet och företrädare för landsting och regioner. Gruppen arbetar
med att effektivisera spridning av ny kunskap inom vården, bland annat
nationella riktlinjer.
För att särskilt stödja implementeringen av
riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har regeringen i regleringsbrev för
2014 gett Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta målnivåer för indikatorer i
nationella riktlinjer för dessa sjukdomar. Målnivåerna anger hur stor andel av
patienterna som bör få en åtgärd eller vilka resultat vården bör uppnå för varje
indikator.
Inom ramen för regeringens strategi för en god och
mer jämlik vård pågår arbete för att komma tillrätta med omotiverade skillnader
mellan kvinnor och män. Socialstyrelsen har bland annat i uppdrag att ta fram
ett utbildningspaket för vårdpersonalen om professionellt bemötande och
omhändertagande i vården oavsett patientens bakgrund. Socialstyrelsen har också
i uppdrag att utveckla jämlikhetsperspektivet i de nationella riktlinjerna.
Vidare har Myndigheten för vårdanalys fått i uppdrag att analysera
bakomliggande faktorer när det gäller bristande jämlikhet och jämställdhet i
vården. Analysen ska ge ökad kunskap om bland annat vårdens ersättningssystem,
ledning och styrning samt hur dessa aspekter påverkar jämlikheten i vården.
Jag bedömer att dessa insatser kommer att bidra
till en mer kunskapsbaserad vård som ger förutsättningar för att patienter får
en vård baserad på bästa tillgängliga kunskaper.