den 10 april

Svar på fråga

2012/13:431 Åtgärder mot bluffakturor

Justitieminister Beatrice Ask

Anita Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med problemen med bluffakturor. Hon har också frågat om jag är beredd att ändra reglerna i kreditupplysningslagen om näringsidkare.

Jag ser allvarligt på problemen med bluffakturor. Ofta handlar det om kriminell verksamhet med kopplingar till annan organiserad brottslighet. En av de viktigaste åtgärderna mot fakturabedrägerier är att verka för att fler drabbade vågar ta strid mot blufföretagen. Samtidigt måste lagföringen öka. Det är positivt att flera myndigheter nu tillsammans med företagarorganisationer arbetar aktivt med frågan. Men mer måste göras, särskilt när det gäller rättsväsendets arbete med att lagföra dem som ägnar sig åt fakturabedrägerier. Jag förväntar mig att berörda myndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra resultaten.

Från regeringens håll har en utredning tillsatts om ett stärkt straffrättsligt skydd för egendom, där fakturabedrägerier ingår. Regeringen har även genomfört informationsinsatser riktade till företagare och samverkar löpande med berörda myndigheter och näringslivet kring dessa frågor.

Anita Brodén pekar särskilt på förslaget att enbart en ansökan om betalningsföreläggande aldrig ska få synas i kreditupplysningar. Bakgrunden är att bluffbolagen ofta använder hot om betalningsföreläggande för att förmå de drabbade att betala.

Förslaget skulle visserligen göra det tydligare att ett bestridande av en grundlös faktura inte innebär risk för försämrade kreditbetyg. Samtidigt måste det vägas mot de nackdelar ett sådant förslag skulle föra med sig för näringslivet i stort. Sådana nackdelar skulle till exempel kunna vara att betalningsproblem skulle kunna döljas under lång tid, vilket i sin tur skulle kunna orsaka kreditförluster för seriösa företagare.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den som drabbas av en grundlös faktura redan i dag har rätten på sin sida. Det är till exempel möjligt att begära rättelse i Kronofogdemyndighetens register och att på så sätt få bort uppgifter om obefogade ansökningar om betalningsföreläggande från kreditupplysningar. Det finns också en överenskommelse mellan kreditupplysningsföretagen om att uppgifter som härstammar från kända blufföretag inte ska framgå av kreditupplysningar. Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten hör det dessutom till ovanligheterna att blufföretagen ansöker om betalningsföreläggande. De företagare som drabbas av bluffakturor behöver därför i regel inte oroa sig för försämrat kreditbetyg, men det krävs kunskap om hur den som är företagare bör göra för att ta till vara sina rättigheter.

När det gäller ytterligare tänkbara åtgärder mot fakturabedrägerier pågår det ett arbete i Justitiedepartementet. Det är dock viktigt att sådana åtgärder inte samtidigt försvårar för seriöst företagande. Jag är alltså beredd att från den utgångspunkten överväga behovet av ytterligare åtgärder.