den 2 januari

Svar på fråga

2013/14:283 Stridande svenskar i Syrien

Justitieminister Beatrice Ask

Robert Halef har frågat utrikesministern vad Sverige gör för att aktivt få ett slut på rekryteringen och lagföra de extremister, dvs. rekryterarna, som finns i vårt land samt vad ministern avser att göra för att EU och Sverige ska kunna lagföra de svenskar som begått eller begår krigsbrott i Syrien. Som ansvaret är fördelat inom regeringen är det jag som ska svara på frågan.

Säkerhetspolisen har huvudansvaret för att bekämpa och förebygga terrorism och arbetar aktivt med att förebygga att personer reser från Sverige till bl.a. Syrien i syfte att delta i olagliga våldshandlingar.

Av regeringens skrivelse Ansvar och engagemang – en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73) framgår vilka åtgärder som regeringen och ansvariga myndigheter vidtar i frågan. I regeringens handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44) redovisas viktiga åtgärder som syftar till att förebygga alla former av våldsbejakande extremism i ett så tidigt skede som möjligt och till att hjälpa individer att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. I betänkandet När vi bryr oss (2013:81), som överlämnades den 16 december 2013, lämnas också förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism skulle kunna utvecklas. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Både FN och EU har understrukit att internationellt samarbete är avgörande för att kunna bekämpa terrorism, och regeringen har sedan länge ett starkt internationellt engagemang i dessa frågor. Jag deltar aktivt i diskussionerna inom framför allt EU om hur vi gemensamt ska kunna bemöta problematiken med personer som reser till konfliktområden i syfte att delta i olagliga våldshandlingar.

I Sverige möjliggör lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet en långtgående kriminalisering av terroristbrott, som börjar redan vid planeringsstadiet. För grova brott stadgas upp till sex års fängelse.

Svensk straffrättslig lagstiftning ger också goda möjligheter att lagföra personer för bl. a. folkrättsbrott, oavsett var brottet är begånget och av vem. Den 1 juli 2010 slopades dessutom preskriptionstiden för en rad allvarliga brott, t.ex. grovt folkrättsbrott och folkmord. Folkrättsbrottet är för närvarande föremål för en reform för att ytterligare förbättra möjligheterna att utreda och lagföra personer för krigsförbrytelser.  Regeringen har nyligen till Lagrådet överlämnat ett förslag till en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Förslaget innebär bl. a. att folkrättsbrottet förtydligas och i viss mån utvidgas, särskilt när det gäller krigsförbrytelser som begås i interna konflikter.

Jag och regeringen kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen på området.