den
9 januari
Svar på fråga
2013/14:206 Svartslakt av hästar
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Christina Oskarsson har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta för att stoppa svartslakten av hästar och få hästpassen att
börja fungera så att tusentals hästar inte bara försvinner.
Reglerna vid slakt av häst i alla EU-länder innebär
att alla hästar ska ha ett hästpass som visar deras identitet. När ett slakteri
tar emot en häst för slakt måste slakteriföretagaren kontrollera hästens
identitet gentemot de uppgifter som finns i hästens pass. Slakteriet måste
också kontrollera att hästen inte blivit behandlad med läkemedel som innebär
att den inte får slaktas för att bli livsmedel. Varje veterinär som behandlar
en häst med ett sådant preparat är skyldig att skriva in det i hästens pass.
När passet är kontrollerat av slakteriet överlämnas det till Livsmedelsverkets
veterinär på slakteriet. Samtliga hästpass destrueras när hästen blivit slaktad.
I vissa fall kan man vänta med destruktionen, till exempel om provtagning av
hästen har skett eller om man vid inspektion vill kunna använda passet för att
kontrollera att slakteriets kontroll av passet har gått rätt till. Den
organisation som utfärdat hästpasset blir sedan informerad om att hästen blivit
slaktad och tar då bort den ur sitt register.
Landsbygdsdepartementet har haft en samarbetsgrupp
inom hästområdet, med ett brett deltagande från hästbranschen, myndigheter och
organisationer. Ett ämne som har varit på dagordningen det senaste året är
frågan om möjligheten till slakt av hästar i Sverige. Arbetet i samarbetsgruppen
har bland annat bidragit till att HNS genomförde projektet
Hästliv. Målet med projektet har varit att skapa förutsättningar
för att fler hästar ska kunna gå in i livsmedelskedjan, bland annat genom information
till hästägare. God kunskap om hur det går till vid slakt och vilka alternativ
som finns kan underlätta situationen för djurägaren och även förstärka hästens
välfärd.
Uppgifterna om att det
försvinner ett stort antal hästar varje år och att detta tyder på
en illegal handel med tusentals hästar kan ifrågasättas. Uppgifterna baseras på
uppskattningar av hur många hästar som statistiskt bör dö varje år och kända
uppgifter om antalet hästar som varje år slaktas i Sverige eller grävs ner efter
tillstånd av Jordbruksverket. Det kan finnas många skäl till att hästar
lämnar landet. Det är exempelvis inte olagligt att sälja en häst till en köpare
i ett annat land. Det finns heller inget krav att sådana transporter
registreras om försäljningen inte sker i syfte att hästen ska föras direkt till
slakt. Sammanfattningsvis kan hästar helt lagligt föras ut ur landet utan att
myndigheterna har vetskap om detta. Det kan inte uteslutas
att hästar förs till slakt i andra länder utan att det registreras. Tyvärr är
det svårt att kontrollera om en häst som transporteras är avsedd för slakt.
Jordbruksverket
har arbetat med transporter, användandet av hästpass etc. och har hållit
utbildningar för länsstyrelsernas personal vad gäller transportkontroll, lagt
ut information på webben, gjort informationsutskick till veterinärer, medverkat
på mässor och veterinärkongressen mm. SJV har också varit med och helt eller
delvis finansierat flera projekt, som bland annat har till uppgift att titta på
vad som sker med hästen när den ska avlivas och gjort en analys av hästskattningarna.
Kommissionen har med anledning av hästköttskandalen
föreslagit en ny hästpassförordning som innebär att det blir obligatoriskt att
registrera hästpass i en central nationell hästdatabas i den medlemsstat hästen
befinner sig i. Kommissionen planerar för en omröstning bland medlemsstaterna
av den nya hästpassförordningen under våren.