den 10 april

Svar på fråga

2012/13:414 Statligt stöd till utbildningsinsatser för nyanlända flyktingar

Statsrådet Erik Ullenhag

Robert Halef har frågat mig om jag avser att se över möjligheterna för regeringen att skjuta till öronmärkta pengar för utbildningsinsatser till kommuner som tar emot en procentuellt sett hög andel flyktingar.

Etableringsreformen som trädde i kraft den 1 december 2010 innebär att staten tar ett större ansvar för nyanländas etablering. Etableringsreformen syftar till att påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet.

Den schablonersättning som kommunen får för att ta emot nyanlända ska kompensera kommunerna för specifika kostnader de har för nyanlända under de första åren. Det är kostnader för sfi, samhällsorientering och särskilda insatser i skola och förskola.

Regeringen beslutade i höstas om att tillfällig ändring av målgruppen för etableringslagen ska gälla från den 1 februari 2013. Ändringen innebär att anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande som anländer inom vissa tidsgränser efter två år från det att anknytningspersonen togs emot i en kommun, ska omfattas av etableringslagen. Staten tar därmed ett ekonomiskt ansvar för denna grupp. Regeringen har även föreslagit att målgruppen för etableringsuppdraget utvidgas permanent så att tidsgränsen för att anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande ska omfattas av etableringslagen ska förlängas från två till sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun.

Regeringen har från och med 2013 förstärkt de arbetsförberedande insatserna som erbjuds de nyanlända inom etableringsuppdraget med nya insatser som är målgruppsanpassade och tydligt kopplade till arbetslivet: praktiskt basår och arbetsträning. Basåret riktar sig särskilt till nyanlända som är över 30 år och har högst nio års utbildning.

För att öka kommunernas mottagningskapacitet har regeringen avsatt 250 miljoner kronor årligen från och med 2014 till en prestationsbaserad ersättning till kommuner som tar emot flyktingar. Denna ersättning kommer både att kompensera kommuner som tar emot många flyktingar och ge incitament för fler kommuner att öka sitt mottagande.

Regeringen ser behov av att förbättra utbildningen för vuxna nyanlända invandrare. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare som bland annat ska föreslå hur utbildningen svenska för invandrare kan bli mer flexibel och individanpassad och kunna kombineras med arbete, praktik och utbildning. Den så kallade GRUV-utredningen har gjort en översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Utredningens slutbetänkande överlämnades den 4 april 2013 och förslagen bereds just nu inom Regeringskansliet.

Regeringen satsar även särskilda resurser för att förbättra situationen för nyanlända elever. För åren 20132016 är 65 miljoner kronor avsatta för att ta fram och sprida ett stödmaterial för hur skolorna kan arbeta med kartläggning och uppföljning av nyanlända elevers kunskaper. För att nyanlända elever i grundskolan ska kunna ges utökad undervisningstid har regeringen avsatt 15 miljoner kronor för 2013 och 30 miljoner kronor per år för 20142016. Totalt 55 miljoner kronor under 20132016 är avsatta för kompetensutveckling för lärare och rektorer när det gäller att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för nyanlända elever och elever med annat modersmål.

Som framgår ovan gör regeringen redan både riktade satsningar på nyanlända elever och generella satsningar på kommuner som har ett högt flyktingmottagande.