den 23 mars

Svar på fråga

2010/11:390 Barnperspektivet i svensk asyl- och flyktingpolitik

Statsrådet Tobias Billström

Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag är beredd att vidta skyndsamma åtgärder i syfte att stärka barnperspektivet i svensk asyl- och flyktingpolitik genom att förändra begreppet synnerligen ömmande omständigheter.

Jag har tidigare på skriftliga frågor 2009/10:255 av Göte Wahlström och 2009/10:675 av Matilda Ernkrans gett upplysningar i de avseenden Eva-Lena Jansson tar upp. Rättstillämpningen i det enskilda ärende, som Eva-Lena Jansson hänvisar till, är jag dock förhindrad att kommentera.

Utvärderingsutredningen redovisade i sitt slutbetänkande Den nya migrationsprocessen (SOU 2009:56) sitt uppdrag att analysera hur bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter har tillämpats och om bestämmelsen fått den undantagskaraktär som var avsikten. Praxis beträffande barn var enligt utredningen då ännu inte så rikhaltig att det säkert gick att säga om barns bästa beaktats på det sätt som avsetts av lagstiftaren.

Mot denna bakgrund tog jag den 20 april 2010 initiativ till en uppföljning av Utvärderingsutredningens redovisning av de första årens tillämpning av bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter, särskilt när barn är berörda. Denna kartläggning beräknas bli redovisad den 2 maj 2011.

Om kartläggningen skulle visa, att bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter tillämpats på ett annat sätt än lagstiftaren avsett, avser regeringen att finna en långsiktigt hållbar lösning. Den ska möjliggöra att uppehållstillstånd beviljas de kategorier, som enligt kartläggningen oavsiktligt hamnat utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen.