den 31 oktober

Svar på fråga

2012/13:64 Barn som utsätts för luftföroreningar

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Désirée Liljevall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra våra barns hälsa och se till att ytterligare sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter när ny infrastruktur planeras.

Regeringen får enligt 5 kap. miljöbalken meddela miljökvalitetsnormer. Syftet med miljökvalitetsnormerna är att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. För luftkvaliteten finns miljökvalitetsnormer i luftkvalitetsförordningen (2010:477) som innehåller normer för sammanlagt elva olika ämnen. Normerna är utformade efter kunskapen om vilka nivåer som påverkar människors hälsa. Särskild hänsyn tas då till effekterna på känsliga grupper som barn, äldre och sjuka. Under senare år har kunskapen om hur luftföroreningar påverkar barn ökat. Det ger ytterligare motiv för de insatser som redan görs.

Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska därefter ta fram ett åtgärdsprogram. Syftet med åtgärdsprogram är att lägga fast de mest kostnadseffektiva och i övrigt mest lämpade åtgärder och styrmedel som kommuner och myndigheter ska vidta så att normerna följs inom utsatt tid.

Hittills har ett tiotal åtgärdsprogram tagits fram för län, regioner eller kommuner. Transportrelaterade åtgärder har en stor plats i de flesta åtgärdsprogrammen eftersom vägtrafiken med få undantag är den viktigaste källan till de utsläpp som påverkar luftkvaliteten lokalt. Det kan till exempel handla om åtgärder för en bättre kollektivtrafik, förbättrade möjligheter att cykla, parkeringspolicyer, miljözoner, minskad användning av dubbdäck, miljökrav vid upphandling, lägre hastigheter eller informationsinsatser. Åtgärdsprogrammen har lett till förbättringar av luften i många tätorter. I Stockholms län har dock åtgärdsprogrammen varit otillräckliga. Regeringen har därför gett Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att revidera de åtgärdsprogram som har fastställts för länet. De reviderade åtgärdsprogrammen ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2012.

Bebyggelsestrukturen och dess utveckling har också en stor betydelse för möjligheterna att skapa i alla avseende hälsosamma livsmiljöer, inte minst för barn. Även här har kommunerna en avgörande roll som ansvariga för den fysiska samhällsplaneringen. Då halterna av luftföroreningar är högst i hårt trafikerade miljöer är det viktigt att daghem, skolor och fritidsmiljöer placeras i miljöer med lite trafik. Detta är dock en kommunal fråga.

Vid planering av ny transportinfrastruktur tillämpas miljöbalkens hänsynsregler. Det innebär att ny transportinfrastruktur ska uppfylla miljökvalitetsnormerna. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är kraven på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar i planeringen av ny transportinfrastruktur.

I några fall krävs statliga insatser för att kommuner, länsstyrelser och landsting ska kunna vidta effektiva åtgärder. Möjligheten för kommuner att förbjuda biltrafik med dubbdäck på en viss väg eller vägsträcka är ett exempel på detta. Regeringen bedömer att kommunerna kan behöva fler instrument för att förbättra luftkvaliteten. Till detta hör ytterligare möjligheter att begränsa användningen av dubbdäck lokalt och regeringen har inlett ett arbete för att utreda förutsättningarna för detta.