Svar på fråga
2012/13:257 Tillämpning av hatbrottslagstiftningen
Justitieminister Beatrice Ask
Morgan Johansson har
frågat mig hur jag ser på tillämpningen av hatbrottslagstiftningen och vilka
åtgärder jag avser att vidta för att se över tillämpningen av
straffskärpningsgrunden.
Brottsbalkens särskilda straffskärpningsbestämmelse
för brott med rasistiska, homofoba och liknande motiv tar sikte på fall där ett
motiv för själva brottet har varit att kränka. När det saknas ett sådant motiv
kan i stället inslag av hat i samband med ett brott påverka bedömningen av
brottets straffvärde med tillämpning av allmänna regler. I vissa fall kan
inslaget också utgöra ett särskilt brott, till exempel hets mot folkgrupp. Så
kallade hatbrott kan alltså falla under en rad olika bestämmelser. Det har
betydelse för vilka slutsatser som kan dras om tillämpningen av den särskilda
straffskärpningsgrunden. Som nämnts förutsätter den bestämmelsen att det går
att styrka att motivet har varit att kränka, och självfallet kan det vara svårt
att bevisa att ett brott begåtts med ett sådant motiv.
Jag ser mycket allvarligt på förekomsten av
hatbrott. De brottsbekämpande myndigheterna gör viktiga insatser och deras
arbete mot hatbrott utvecklas löpande. Inte minst handlar det om att samla in
kunskap. Rikspolisstyrelsen genomför för närvarande en tillsyn av polismyndigheternas
förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Vidare har Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum
Malmö) lämnat förslag på hur ärenden med hatbrottsinslag lättare ska kunna
identifieras, vilket skulle skapa bättre förutsättningar för uppföljning och
granskning. Åklagarmyndigheten planerar även en hatbrottskonferens där hatbrottsåklagarna
kommer att samlas för att diskutera hur bekämpningen av hatbrott kan förbättras.
Jag kommer att ta del av det arbete mot hatbrott
som myndigheterna har inlett, inte minst Rikspolisstyrelsens tillsyn, och
kommer att följa utvecklingen på området väldigt noga.