Svar på fråga
2012/13:135 Straffskalan för grovt rattfylleri
Justitieminister Beatrice Ask
Johan Löfstrand har frågat
vilka åtgärder jag avser att vidta för att avhjälpa problemet med att
rättspraxis för grovt rattfylleri fortfarande är lågt.
Lagstiftarens roll är inte att styra
rättstillämpningen i enskilda fall, utan att ge verktyg för den dömande
verksamheten. Ett sådant verktyg är straffskalorna, som ger ramen för
domstolarnas påföljdsbestämning. Det är sedan domstolarnas uppgift att tolka
lagen och utveckla rättspraxis.
Straffskalan för grovt rattfylleri är utformad för
att ge domstolarna möjlighet att välja en påföljd som beaktar
rattfylleribrottets allvar. Högsta domstolen har uttalat att grovt rattfylleri
innefattar gärningar med varierande straffvärde och att en viktig faktor vid
bedömningen i det enskilda fallet är de risker för trafiksäkerheten som
gärningen typiskt sett inneburit och att bedömningen måste bli strängare ju
större trafikfaran har varit (NJA 2003 s. 495).
Regeringen har särskilt skärpt straffet för
rattfylleri som leder till dödsolyckor. I juli 2010 höjdes nämligen
straffminimum för grovt vållande till annans död från fängelse i sex månader
till fängelse i ett år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas
om gärningsmannen har varit påverkad av alkohol eller något annat medel.
Det är också viktigt att vidta åtgärder som kan
hindra rattfylleri. Regeringen har bland annat i detta syfte nyligen remitterat
ett förslag från en särskild utredare (Ds 2012:42) som innebär utökade
möjligheter att förverka fordon som använts vid bland annat rattfylleribrott.