Svar på fråga
2010/11:404 MR-rådet
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat biståndsministern vilka
konkreta mål för FN:s råd för mänskliga rättigheter som Sverige vill uttrycka
med sin kandidatur.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på frågan.
När FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet)
inrättades 2006 efter beslut av FN:s generalförsamling fanns det höga
förväntningar på organet, inte minst från svensk sida. MR-rådet har under de
första åren inte helt levt upp till dessa förväntningar. De senaste månaderna har vi däremot sett en utveckling i mer
positiv riktning. MR-rådet har tagit tag i akuta MR-situationer genom ett antal
snabbt sammankallade sessioner om specifika ländersituationer, Elfenbenskusten
den 23 december 2010 och Libyen den 25 februari 2011. Detta visar att MR-rådet
kan agera snabbt och effektivt, i enlighet med sitt mandat. MR-rådet har också
under den nyligen avslutade 16:e sessionen inrättat ett nytt landmandat, en
specialrapportör för MR-situationen i Iran som redan i höst ska rapportera till
FN:s generalförsamling. Sverige var en av initiativtagarna till mandatet.
Noteras kan att det är första gången sedan MR-rådet inrättades som ett nytt
landmandat antogs.
Att främja och försvara de mänskliga rättigheterna
är en grundsten i svensk utrikespolitik. MR-rådet är FN:s huvudsakliga organ för
behandling av frågor som rör mänskliga rättigheter. Det är därför naturligt för
Sverige att engagera sig aktivt i rådet. Sverige
har hittills som observatör i MR-rådet också kunnat medverka i rådets arbete,
men aktörsrollen blir mer påtaglig med den rösträtt som följer av ett
medlemskap.
Som medlem kommer Sverige verka för att MR-rådet –
precis som vi gör i nationell kapacitet – uppmärksammar och påtalar
situationer med allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga
rättigheter. Att sammankalla specialsessioner är ett sätt för MR-rådet att
agera vid uppblossande allvarliga MR-situationer. Det är också viktigt att
sessionerna följs upp och leder till konkreta förbättringar genom att respekten
för mänskliga rättigheter stärks.
Sverige kommer att från ett rättighetsperspektiv
betona implementering, genomförande av MR-normer, omvandling av rättigheter i
reformer och praktisk förändring. Här spelar MR-rådets olika former av
rapportörer, konventionsorgan och granskningar av MR-situationen i medlemsländerna
en central roll för att följa upp de åtaganden som medlemsstaterna har gjort.
Vi kommer också att verka för att mänskliga
rättigheter kan bli en än starkare drivkraft för förändring, för en utveckling
mot en hållbar fred, demokratiska rättsstater och ett jämställt samhälle. Den
utveckling som vi ser i stora delar av världen i dag visar att ett långsiktigt
samhällsbygge kräver respekt för mänskliga rättigheter som grund.
Sammantaget är målet med Sveriges medlemskap att
föra en aktiv MR-politik. Det innebär bland annat att brott mot mänskliga
rättigheter även i fortsättningen skarpt kritiseras. Sverige ska också arbeta
för förbättringar och reformer av rådets arbete.