Svar på fråga
2012/13:650 Hotet mot det svenska civilsamhället
Statsrådet Maria Arnholm
Agneta
Gille har frågat kulturministern hur hon ser på utvecklingen generellt vad
gäller det svenska civilsamhället. Agneta Gille har också frågat vilka åtgärder
kulturministern avser att vidta för att förhindra en negativ utveckling i olika
avseenden för det svenska civilsamhället och för att stärka civilsamhällets
organisationer. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska
svara på frågan.
Inledningsvis vill jag
framhålla att jag instämmer i det frågeställaren framför om att människors
frivilliga engagemang i ideella föreningar är mycket viktigt för
samhällsutvecklingen och demokratin. Det var just utifrån viljan att lyfta fram
det civila samhällets stora betydelse som regeringen år 2009 lade fram den
första propositionen om politiken för det civila samhället någonsin (prop.
2009/10:55).
Jag delar inte Agneta
Gilles uppfattning att situationen för det civila samhället skulle vara hotad.
Tvärtom menar jag att det svenska civila samhället står starkt. Regeringen har
också under senare år vidtagit en rad åtgärder för att ytterligare förbättra
det civila samhällets villkor, i enlighet med det av riksdagen fastställda
målet för politiken. Framför allt vill jag peka på det arbete som genomförts
för att utveckla de idéburna organisationernas möjligheter att vara utförare av
välfärdstjänster. Regeringen har slutit två överenskommelser med idéburna
organisationer inom det sociala området respektive integrationsområdet samt
med Sveriges Kommuner och Landsting, bland annat i detta syfte. Olika åtgärder
genomförs gentemot statliga myndigheter för att göra de två överenskommelserna
kända och för att öka genomslaget för de sex grundläggande principer som både
propositionen och de två överenskommelserna vilar på. För första gången har
också en statlig myndighet, Ungdomsstyrelsen, specifikt fått i uppdrag att
ansvara för att det finns samlad kunskap om det civila samhällets villkor,
sammansättning och utveckling samt att sprida denna kunskap.
I april beslutade regeringen om en lagrådsremiss om
nya inkomstskatteregler
för den ideella sektorn. I lagrådsremissen föreslås att enhetliga bestämmelser
ska införas om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och
registrerade trossamfund. Förslaget innebär att inkomstskattereglerna blir
bättre anpassade till dagens samhälle och att den ideella sektorns arbete
underlättas. Regeringen införde 2012 också skattereduktion för gåvor till vissa
ideella organisationer.
Områden som Agneta Gille
mer specifikt tar upp är bland annat moms, konkurrens mellan ideella föreningar
och kommersiella företag inom idrotten och föreningarnas serveringsverksamhet.
Bakgrunden är att EU-kommissionen under 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande
mot Sverige. Kommissionen anser att den svenska momslagen innehåller ett
alltför generöst undantag för ideella föreningar och att lagen därför strider
mot EU:s momsdirektiv.
Det är viktigt att en
gynnsam behandling av den ideella sektorn säkerställs. I samband med det
arbete med en allmän översyn av momssystemet som kommissionen inledde 2010 har
regeringen tagit initiativ till ett uttalande från ministerrådet i maj 2012 om
att undantagen för ideella föreningar i momsdirektivet bör klargöras.
Regeringen kommer även fortsatt att vara tydlig med att den ideella sektorns
värdefulla verksamhet måste främjas och att fortsatt momsbefrielse för ideella
föreningar ska gälla. Dialogen med kommissionen fortsätter alltså, och arbetet
med att säkerställa goda förutsättningar för en stark ideell sektor bedrivs
vidare.
För tydlighetens skull vill jag därför
avslutningsvis klargöra den särskilda ställning som föreningslivet även
fortsättningsvis kommer att ha i olika sammanhang. Samhälleliga värden som
konkurrens, föreningsfrihet och det som inom EU brukar kallas idrottens särart
är värden som är viktiga att upprätthålla. Regeringen för en kontinuerlig
dialog med företrädare för idrotten i dessa frågor.