Svar på fråga
2012/13:17 Införandet av en kortare utbildning i gymnasieskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Jabar Amin har frågat mig om de förslag som lämnas
i budgetpropositionen för 2013 innebär ett nytt ett- till tvåårigt gymnasieprogram,
eller om det handlar om en tillökning av resurser av det som anges i
17 kap. 3 och 6 §§ skollagen.
Tolv
procent av dem som går ut grundskolan blir inte behöriga till ett nationellt
program i gymnasieskolan. En del av dessa har förutsättningar att komplettera
så att de blir behöriga till och fullföljer ett nationellt program. En annan
grupp elever av de obehöriga har så bristande kunskaper och
studieförutsättningar att de under hela sin gymnasietid behöver det stöd som
introduktionsprogrammen ger. Trots alla insatser är det också en viss grupp
elever som varje år avbryter sina studier. För att öka möjligheterna för dessa
elever behövs både högre kvalitet på det stöd som ges och bättre möjligheter
för huvudmännen för att utveckla detta.
Yrkesintroduktionen infördes förra året som en del
av den nya gymnasieskolan. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013
att Skolverket ska ges i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande
längd som förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden.
Regeringen har inte föreslagit något nytt kortare nationellt program.
Möjligheten att gå yrkesintroduktion ska fortsatt
gälla elever som är obehöriga till ett nationellt yrkesprogram. Om huvudmannen
bedömer att det finns synnerliga skäl får även andra elever tas emot. Av
17 kap. 3 § skollagen framgår att syftet med yrkesintroduktion är att
elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera
sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.
Regeringen anser att det är angeläget att den
utbildning som ges inom ramen för yrkesintroduktion håller en hög kvalitet och
utformas flexibelt i enlighet med elevernas förutsättningar och behov för att
underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.
En del elever kommer efter en relativt kort tid i
yrkesintroduktionen att uppnå behörighet till ett nationellt program och kan då
i mån av plats tas in på ett sådant, alternativt söka till utbildningen inför
nästkommande läsår. Elever kan alltså inom yrkesintroduktionen, parallellt med
att påbörja en yrkesinriktad utbildning, skaffa de betyg som behövs för att bli
behöriga till ett yrkesprogram. Det kan röra sig om elever som av olika
anledningar valde att inte gå preparandutbildningen, elever som inte uppfyllde
förkunskapskraven för eller blev antagna till ett programinriktat individuellt
val och vilkas resultat befann sig nära kraven för behörighet till ett
nationellt program.
Andra elever kommer att ha sådana bristfälliga
kunskaper från grundskolan och sådana särskilda behov att det sannolikt är mest
lämpligt att de via yrkesintroduktionen ges en yrkesinriktad utbildning av
varierande längd som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden.
Som framgår av regeringens förslag i
budgetpropositionen för 2013 avser regeringen att erbjuda huvudmännen
stimulansmedel för att utveckla kvaliteten i yrkesintroduktionen och ge
Skolverket i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande längd som
förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. I uppdraget bör det
bland annat ingå att utveckla stöd för dokumentation av yrkeskunskaper.