den 6 mars

Svar på fråga

2012/13:351 Reptilskinn

Miljöminister Lena Ek

Helena Leander har frågat mig om jag i EU avser att verka för en skärpning av regelverket.

Regelverket som frågeställaren hänvisar till antas vara Citeskonventionen (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Cites är en konvention som reglerar internationell handel med djur och växter som hotas av denna handel. Konventionen har 178 medlemsstater däribland Sverige. Till konventionen finns olika bilagor där arter finns förtecknade beroende på hur hotade de är av internationell handel. För att kontrollera arternas status vid internationell handel finns inom konventionen ett system med export- och importtillstånd som måste åtfölja arterna. Tillstånden visar att arterna är lagligt åtkomna samt att exporten inte äventyrar artens fortlevnad i exportlandet. Om en handel ska ske måste alltså dessa tillstånd finnas. I Sverige utfärdas dessa av Jordbruksverket som är administrativ myndighet för konventionen. Kontrollen av tillstånd vid en import till EU/Sverige är Tullverket ansvarigt för och såväl polis som länsstyrelser och kustbevakning har ansvaret för att lagstiftningen efterföljs. Inom landets gränser är det ytterst polisens ansvar att beivra brott mot gällande lagstiftning. Tillsynen av dem som hanterar arter under konventionen ansvarar respektive länsstyrelse för. Naturvårdsverket är vetenskaplig myndighet för Cites i Sverige. Den vetenskapliga myndigheten ska bland annat bedöma om handeln minskar artens möjlighet att överleva.

Reptiler som anses hotade av handel finns listade i Cites i de olika bilagorna. Det pågår ett ständigt arbete med att uppdatera bilagorna och Sverige är aktiv i Citesarbetet. Den 3 mars 2013 inleddes ett partsmöte om Citeskonventionen i Bangkok, Thailand, vid vilket Sverige driver frågor om hållbart nyttjande av naturresurser och lokalt inflytande.

Regeringen vill att EU och relevanta länder ska samarbeta för att komma åt problemen med den illegala handeln. Därför driver regeringen att EU ska inkludera dessa frågor i EU:s förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal. Några av de länder som vi förhandlar med utgör i dag ett nav för den illegala handeln. Dessutom spelar tulladministrationer världen över en kritisk roll i arbetet med att genomföra Cites regelverk. Tullverkets roll vid gränsen är att kontrollera att regler i internationella avtal uppfylls och förhindra illegal handel. Världstullorganisationen (WCO) har här en viktig roll att spela. Den svenska regeringen stöder och finansierar därför kapacitetshöjande insatser som utförs av WCO tillsammans med ett antal andra centrala organisationer.

Det är också viktigt att frågan om internationella avtal tas upp på en högre nivå på den globala politiska agendan. Sverige arbetade därför intensivt med att frågan skulle behandlas vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio (Rio + 20) i somras. Vi lyckades med detta och i slutdokumentet understryks nu bland annat vikten av ett effektivt internationellt samarbete mellan relevanta multilaterala miljöavtal och internationella organisationer.

Det är i detta sammanhang glädjande att ett antal organisationer, som är centrala för arbetet mot den illegala handeln, i november 2010 beslutade att ingå ett Consortium on Combating Wildlife Crime (ICCWC). Citessekretariatet, tillsammans med Världstullorganisationen (WCO), Interpol, Det administrativa centret för FN:s kamp mot droger och brottslighet (UNODC) och Världsbanken har här ingått en överenskommelse om ett kollektivt agerande som kan ge verktyg för att komma åt utrotningen som sker genom illegal jakt, smuggling och illegal handel. Detta samarbete är ett bra exempel på hur vi i framtiden kan arbeta med den komplexa situation som möjliggör illegal handel. Det är viktigt att arbetet ges starkt stöd och Sverige bidrar därför med finansiering till ICCWC.

Det finns också globala principer och ramverk som reglerar företagens ansvar, FN:s tio principer och OECD:s riktlinjer ger tydliga rekommendationer om ansvarsfullt företagande i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption. Sverige arbetar nationellt för att stärka samordningen mellan myndigheter och andra aktörer, exempelvis genom seminarier.

Jag kommer att följa denna fråga noga.