Svar på fråga
2010/11:663 Etableringsreformens utfall
Statsrådet Erik Ullenhag
Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att ta
initiativ till nödvändiga korrigeringar av etableringsreformen i syfte att öka
nyanlända invandrares möjligheter att få jobb och egen försörjning, och vilka
åtgärder jag i så fall avser att vidta.
Syftet med etableringsreformen är att nyanlända
snabbt ska komma i arbete och lära sig svenska. En snabbare etablering ska bli
verklighet genom att både nyanlända kvinnor och män får starkare incitament för
att aktivt delta i etableringsinsatser. Den första återrapporteringen från
Arbetsförmedlingen efter att reformen varit i kraft i sju månader visar att nio
av tio nyanlända invandrare har en etableringsplan med insatser som stärker
chansen till jobb. Glädjande är också att andelen nyanlända kvinnor som har en
etableringsplan är nästan lika stor som andelen män och det finns heller inga
större skillnader mellan de aktiviteter som män respektive kvinnor deltar i.
Reformen har varit i kraft en kort tid. De
nyanlända, som omfattas av Arbetsförmedlingens rapport, har som längst varit
sju månader i det nya systemet. Det är därför för tidigt att dra några
slutsatser om etableringsreformens effekter. En sådan slutsats kan dras först
när de första etableringsplanerna löper ut i december 2012. Resultaten får då
ställas mot den tidigare introduktionen där ca 20 procent av de nyanlända hade
arbete efter två år.
Redan nu går det dock att konstatera att
Arbetsförmedlingen kommer in i ett tidigt skede i etableringsfasen. Tidigare
utvärderingar av kommunernas introduktion visar att ungefär hälften av dem som
deltog i introduktionen inte hade någon kontakt alls med arbetsmarknaden det
första året. Reformen har också medfört att etableringsprocessen blivit mer
transparent. Brister som tidigare inte synliggjordes kommer nu upp till ytan
och tydliggörs på nationell nivå. Trycket på kommunerna att tidigt
tillhandahålla förskoleplatser och undervisning i svenska har ökat markant.
Arbetsförmedlingen har pekat på att väntan på förskoleplats och undervisning i
svenska samt brist på bostäder kan leda till förseningar i etableringen. För
att reformen ska bli effektiv måste därför alla inblandade aktörer bidra till
att inga oskäliga väntetider uppstår.
Jag är ödmjuk inför det faktum att
etableringsreformen är den största integrationspolitiska reformen på 25 år. Jag
följer reformens genomförande och utfall mycket noga.