den 21 augusti

Svar på fråga

2011/12:720 Statliga myndigheters interna representation

Statsrådet Stefan Attefall

Anders Karlsson har frågat finansministern vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med det som Anders Karlsson beskriver som ett slentrianmässigt och återkommande fiffel, slöseri och i vissa fall på gränsen till bedrägeri, som visat sig förekomma inom statliga myndigheter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Utgångspunkten för regeringen och för myndigheterna är det som sägs i 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. I myndighetsförordningen (2007:515) preciseras bland annat ansvaret för myndigheternas ledning att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetens ledning ska bland annat säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Regeringen bestämmer i vilken mån myndighetsförordningen ska tillämpas eller att motsvarande bestämmelser som anges i myndighetsförordningen ska gälla.

Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndighetens årsredovisning skrivas under av myndighetens ledning. Underskriften innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Ledningen vid de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna förordning gäller för de drygt femtiotalet myndigheter som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228), däribland Tillväxtverket.

Riksrevisionen uppmärksammar i sin årliga rapport bland annat hur den interna styrningen och kontrollen fungerar på myndigheterna. I årets rapport konstaterar Riksrevisionen att flera myndigheter synes ha svårigheter med att säkerställa regelefterlevnaden på upphandlingsområdet samt att utforma fungerande kontrollåtgärder och uppföljningar av inköp och upphandlingar. Representation nämns inte som något generellt problemområde. Regeringen förutsätter därför att myndigheterna har interna riktlinjer och att dessa efterlevs, för så väl intern som extern representation.

Precis så som frågeställaren pekar på riskerar omfattande representation utan tydliga verksamhetsmotiv att skada allmänhetens förtroende för statlig verksamhet. All representation ska ha tydliga verksamhetsmotiv och genomföras med gott omdöme. Om myndigheterna inte uppfyller de kraven riskerar förtroendet att skadas, för såväl den enskilda myndigheten som staten i sin helhet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att det finns ett tydligt regelverk som myndigheterna är skyldiga att följa. Regeringen följer utvecklingen för att säkerställa att så sker.