Svar på fråga
2013/14:498 Högerextremism som symtom på sönderfall
Statsrådet Birgitta Ohlsson
Hannah Bergstedt har frågat statsministern genom
vilken konkret politik han avser att möta sönderfallet av Sverige. Arbetet inom
regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Att stärka samhället mot socialt sönderfall är en
uppgift för hela regeringen. Mitt uppdrag som demokratiminister innefattar både
att stärka och att värna demokratin. Under de senaste fyra åren har ett stort
antal åtgärder vidtagits inom ramen för demokratipolitiken (skr. 2013/14:61).
Regeringen betonar att socioekonomisk exkludering
kan vara en drivkraft för extremism, varför regeringen bedriver en aktiv
politik för att minska utanförskapet. Jag vill dock också påminna om att
forskning samtidigt visar att orsakerna till att en person utvecklas till
våldsbejakande extremist är mer komplexa.
När det gäller händelserna i Malmö vill jag
inledningsvis slå fast att vi med all kraft måste förebygga och motverka
våldsbejakande extremism, oavsett bevekelsegrund. I en demokrati ska alla ha
rätt att uttrycka sina politiska åsikter, även sådana som kan uppfattas som
obekväma, men vi ska aldrig acceptera uttryck som står i strid med demokratins
grundläggande spelregler. Våld, hot eller trakasserier som riktas mot enskilda
på grund av deras bakgrund, hudfärg eller politiska åsikt liksom hot och våld
mot folkvalda eller företrädare för myndigheter är oacceptabelt.
En förutsättning för arbetet med att förebygga
våldsbejakande extremism är att ha uppdaterade lägesbilder. Den senaste
rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige (Ds 2014:4) togs fram av Doris
Högne Rydheim på Regeringskansliets uppdrag. De hotbildsbedömningar som finns i
rapporten kommer från Säkerhetspolisen, men vissa beskrivningar av den framtida
utvecklingen är utredarens. Utredaren pekar i slutsatserna bl.a. på att det i
Sverige finns en counter jihadrörelse som kan bli en del av den våldsbejakande
extremismen i Sverige i framtiden. Utredningen framhåller vidare att
En typ av brott som uppfattas vara utmärkande för vit
makt-miljön är hatbrott. Brotten är ofta främlingsfientliga, homofoba eller
antisemitiska i de fall organisationstillhörigheten var känd visade det
sig att de flesta av dessa brott kunde kopplas till vit makt-organisationerna
Svenskarnas Parti, Svenska motståndsrörelsen eller Nationell ungdom.
Utredningen och Säkerhetspolisen pekar på att det finns en risk att aktiviteten
inom vitmaktrörelsen kan öka i samband med årets valrörelser. Detta är något vi
tar till oss i det fortsatta arbetet.
I syfte att stärka och värna demokratin och att
göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism presenterade
regeringen i december 2011 skrivelsen Handlingsplan för att värna demokratin
mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44). Under åren 2012 – 2014
har regeringen vidtagit 15 åtgärder och anslagit 62 miljoner kronor för att öka
kunskapen om våldsbejakande extremism, stärka demokratiska värderingar,
förebygga att personer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och
underlätta avhopp för dem som redan anslutit sig till sådana grupper.
I syfte att förebygga våldsbejakande extremism,
rasism och islamofobi har regeringen genomfört ett omfattande arbete för att
stärka demokratiska värderingar. Forum för levande historia har fått flera
uppdrag. Syftet med dessa är att stärka ungas värderingar genom att belysa
demokratins historia och betydelse. Skolan har en central roll i detta och
Forum för levande historia har utvecklat metoder och arbetsmaterial för att
stärka ungas demokratiska värderingar och sprida dessa till skolan. Dessa
material är unika och kommer att spridas internationellt. I handlingsplanen
ingår också kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. En rad insatser har
initierats genom stöd till ideella organisationer. Teskedsorden har t.ex. fått
bidrag för att sprida den s.k. Kungälvsmodellen till fler kommuner. Svenska
kommittén mot antisemitism har fått bidrag för en utbildningssatsning om
antisemitism och islamofobi riktad till högstadielärare och elever i Malmö.
Statens medieråd har fått i uppdrag att genomföra Europarådets kampanj No hate
speech movement mot främlingsfientlighet på internet.
Handlingsplanens styrka är att den tar ett
helhetsgrepp för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Vi behöver
ett förebyggande arbete på nationell och lokal nivå mot våldsbejakande
extremister oavsett om de har politiska eller religiösa motiv. I maj 2012
tillsatte jag en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett effektivare
arbete för att förebygga våldsbejakande extremism (Ju 2012:09). I dess
betänkande, När vi bryr oss – förslag om samverkan och utbildning för att
effektivare förebygga våldsbejakande extremism (SOU 2013:81), föreslår
utredaren bl.a. en nationell samordning för att utveckla och stödja lokal
samverkan i förebyggande av våldsbejakande extremism. Utredaren har även tagit
fram en utbildning om våldsbejakande extremism som är avsedd för yrkesgrupper
som arbetar med personer som riskerar att dras in i extremistmiljöer.
Betänkandet är för närvarande ute på remiss.
Jag har också tagit initiativ till ett EU-projekt
om högerextremism som leds av Sverige. Projektet ska mellan 2012 och 2014
undersöka och beskriva högerextremismens utveckling i tio länder i Europa. Ett
utbildningsmaterial ska tas fram med goda exempel på hur man kan arbeta
förebyggande eller motverkande utifrån ländernas erfarenheter.
Regeringen har under mandatperioden sammantaget
vidtagit ett flertal åtgärder i arbetet med att förebygga våldsbejakande
extremism. Dessa åtgärder är långsiktiga och arbetet fortsätter.