den
14 augusti
Svar på fråga
2012/13:643 Den svenska arbetsmarknadssituationen
Finansminister Anders Borg
Jörgen Hellman har frågat mig om jag avser att göra
förändringar i den ekonomiska politiken med anledning av dess svaga resultat.
Jörgen Hellman skriver att regeringens politik inte har gett jobb och att
klyftorna ökat.
Den
vanligaste orsaken till att individer och hushåll har svag ekonomi är avsaknad
av arbete. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 fört en politik för att
stärka arbetslinjen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap.
Genom jobbskatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och
sjukförsäkringen har regeringen minskat trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen har även infört nystartsjobb, sänkt socialavgifterna för unga och
avskaffat den särskilda löneskatten för äldre. Den lågkonjunktur som drabbat omvärlden har också påverkat Sverige och
svensk arbetsmarknad. Trots det har utanförskapet minskat med 200 000 och
sysselsättningen ökat med 200 000 sedan 2006. Sverige bör använda sin
starka ekonomiska position för att fortsatt stärka hushåll och företag för
återhämtning i en tuff miljö.
Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat
under de senaste 20 åren har Sverige fortfarande en internationellt sett mycket
jämn inkomstfördelning. Resultaten i olika sammanställningar varierar, men
Sverige har enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelningarna i
världen.
Offentliga välfärdstjänster som barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård
samt äldreomsorg är en viktig del av fördelningspolitiken. Dessa
subventionerade tjänster är centrala för att utjämna livschanser och
levnadsvillkor. Sverige är ett av de länder som lägger mest resurser på välfärdstjänster. När värdet av dessa tjänster beaktas
har Sverige den lägsta spridningen av inkomster i OECD-området.