den
6 mars
Svar på fråga
2013/14:436 Hushållens ekonomiska standard
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har ställt frågan om bakgrund och
fakta kring den ekonomiska politiken och klyftor i Sverige.
Den långsiktigt bästa
fördelningspolitiken är att få fler i arbete. Det är genom att fler arbetar och
färre är bidragsberoende som inkomstfördelningen hålls samman.
Den
vanligaste orsaken till en svag ekonomi är avsaknaden av arbete. Därför har
regeringens fördelningspolitiska arbete sedan tillträdet 2006 inriktats mot att
öka sysselsättningen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap.
Genom jobbskatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och
sjukförsäkringen har trösklarna till arbetsmarknaden minskat. Åtgärderna har
främst riktats mot grupper med relativt svag anknytning till arbetsmarknaden.
För att öka efterfrågan på dessa grupper har regeringen även bl. a. infört
nystartsjobb, sänkt socialavgifterna för unga och avskaffat den särskilda
löneskatten för äldre. Åtgärderna har gett effekt. Sedan regeringen tillträdde
har antalet sysselsatta ökat med väl över 200 000 och när SCB undersöker
det svenska utanförskapet är detta idag tillbakapressat till en lägre nivå än
innan 1990-talskrisen.
Regeringen
har vidare genomfört en rad reformer riktade till grupper med svag ekonomi
eller större försörjningsbörda. Dessa innefattade bland annat höjningar av
bostadsbidraget, höjning av det särskilda bidraget för barnfamiljer inom
bostadsbidraget, höjd grundnivå i föräldrapenningen, höjt flerbarnstillägg inom
barnbidraget och höjt bostadstillägg till pensionärer. Skatten för pensionärer
har sänkts såväl 2011 som 2013 och 2014. Sammantaget har reformerna 2011-2014
inneburit en större procentuell ökning av inkomsterna för dem med lägre
inkomster.
Inkomstspridningen har ökat i många länder under de
senaste decennierna. I Sverige var ökningen av Gini-koefficienten särskilt
stark från 1990-talets mitt och den följande 10-årsperioden. Av den totala
ökningen mellan 1995 och 2012 skedde närmare 90 % före 2006.
En av de viktigaste förklaringarna internationellt sett är enligt OECD ökade
löneskillnader, men kapitalinkomsternas betydelse för inkomstspridningen har
också ökat. För Sveriges del kan i stort sett hela den långsiktiga uppgången
hänföras till kapitalinkomsterna. Ökade löneskillnader bidrar också men
bidraget till de ökade inkomstskillnaderna är litet och kan helt hänföras till
1990-talets senare del.
Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat
under de senaste 20 åren har Sverige fortfarande en internationellt sett mycket
jämn inkomstfördelning. Resultaten i olika sammanställningar varierar, men
Sverige har enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelningarna i
världen, och om värdet av välfärdstjänsterna beaktas blir Gini-koefficienten
för Sverige den lägsta i OECD-området. Enligt
data från Eurostat har andelen med låg materiell standard minskat i Sverige
mellan 2005 och 2012, från 2,3 procent till 1,3 procent.