den
27 november
Svar på fråga
2013/14:121 Upptag från markanvändning i det svenska klimatmålet till
2020
Miljöminister Lena Ek
Matilda Ernkrans har frågat mig om jag anser att
CDM-projekt vars utsläppsreduktionsenheter kommer från upptag av koldioxid via
trädplantering kan användas för att nå klimatmålet till 2020 utan att detta
bryter mot vad riksdagen har beslutat och vad regeringen tidigare har meddelat
i proposition 2008/09:162.
Klimatmålet till 2020 innebär att minska utsläppen
med 40 % jämfört med 1990 inom de verksamheter som inte ingår i handlande
sektorn. Målet ska till två tredjedelar genomföras inom Sverige och till en
tredjedel genom internationella insatser. Upptag och utsläpp till och från
skogsbruk och annan markanvändning bör inte inkluderas för närvarande. Detta
framgår i proposition 2008/09:162 som är samstämmig med riksdagens beslut i det
följande betänkandet (2008/09:28MJU). I skälen till regeringens förslag framgår
att regeringen i detta sammanhang avsåg upptag och utsläpp från skog och markanvändning
i Sverige.
Riksdagen underströk i nämnda betänkande även
vikten av att Sverige bidrar till finansiering av utsläppsminskning i utvecklingsländer
och att utvecklingen av internationellt samarbete och flexibla mekanismer har
en viktig roll i detta. Inom ramen för de internationella insatserna bör satsningar
på projekt inom mekanismen för ren utveckling (CDM) ske, företrädesvis i
Sydostasien, Latinamerika och Afrika och särskilt i minst utvecklade länder
samtidigt som krav på kostnadseffektivitet ska upprätthållas.
Projekt inom CDM som leder till återbeskogning är
relativt nya och utgör ännu endast ca en procent av det totala antalet
registrerade CDM-projekt i världen. De är särskilt viktiga för Afrika.
Majoriteten av CDM-projekten i världen har utvecklats inom områdena förnybar
energi, energieffektivisering och metanavskiljning. För flertalet av Afrikas
länder, inte minst de minst utvecklade länderna är möjligheterna att skapa
projekt inom dessa områden begränsade eftersom förekomsten av relevant
industriverksamhet och infrastruktur är begränsad. Inom markanvändningssektorn
finns däremot en större potential i afrikanska länder där jord- och skogsbruk
dominerar.
Det är därför angeläget att bidra till den tekniska
utvecklingen av återbeskogningsprojekt inom CDM och att bygga på erfarenheterna
av att genomföra dem. Bland de drygt 80 projekt som Sverige köper utsläppsminskningsenheter
från finns dock bara ett projekt inom skogsplantering. Det är ett projekt i
Uganda, ett land som tillhör kategorin minst utvecklade länder, och detta
projekt motsvarar ungefär 3 procent av det totala antalet förvärvade enheter
inom det svenska klimatinvesteringsprogrammet.
Återbeskogningsprojektet i Uganda är ett tydligt
exempel på hur Sverige har kunnat bidra till att CDM har utvecklats och kommit
fattiga länder till godo på ett mycket tydligt sätt. Minskad global avskogning
är en viktig åtgärd för att klara tvågradersmålet. Engagemang i internationella
skogsprojekt innebär minskade globala utsläpp och är av stor vikt för att även
de allra fattigaste länderna ska ha möjlighet att ta del av den internationella
växthusgasmarknaden.
Det gläder mig att Matilda Ernkrans instämmer i att
skogsplanteringsprojekt kan ge många positiva bidrag
till såväl människors liv som till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan.