den 7 december

Svar på fråga

2011/12:187 Underhållet av järnvägarna

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Stina Bergström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att de pengar som är avsatta för banunderhåll i statens budget ska gå till robustare järnväg och inte till ersättning till företag som inte klarar sitt uppdrag.

Till att börja med vill jag klargöra att de extra 800 miljonerna som satsats på drift och underhåll är dedikerade till specifika åtgärder och dessa kommer att genomföras enligt Trafikverkets plan. Fördyringar inom drift och underhåll påverkar dock det totala anslaget.

Entreprenören Balfour Beatty Rail har sedan den 1 september 2010 skött drift och underhåll av järnvägen i Västra Götaland. Avtalet som tecknades av Banverket är på fem år och totala värdet är ca 1 miljard kronor (knappt 200 miljoner kronor per år). Trafikverket och entreprenören har haft meningsskiljaktigheter i tolkningen av delar av avtalet. I somras träffade Trafikverket och entreprenören en överenskommelse om att drift- och underhållsavtalet för järnvägen i Västra Götaland ska upphöra redan den 31 maj 2012 och att Trafikverket betalar 125 miljoner kronor för att säkra järnvägstrafiken fram till att avtalet upphör.

För upphörandet och tiden fram till den 31 maj 2012 har ersättning reglerats för en del av de kostnader som BBR drabbats av med anledning av entreprenadkontraktets förtida upphörande. Med kostnader avses till exempel lokal, personal- och fordonskostnader samt övriga kostnader för avetablering, som kvarstår för entreprenören trots att ytterligare kontraktsarbeten inte ska utföras. Någon ersättning för utebliven vinst har inte utgått.

Det är naturligtvis en olycklig situation som har inträffat och det rör sig om mycket pengar. Trafikverket har agerat utefter de förutsättningar som uppkommit och gjort detta för att säkra drift och underhåll på järnvägen i Västra Götaland.

Trafikverket och det tidigare Banverket har successivt effektiviserat underhållet på järnvägen och regeringens beslut om bolagisering och därigenom konkurrensutsättning av bland annat underhållsverksamheterna inom järnvägen har syftat till att än mer främja effektiviseringen av underhållet.

Trafikverket har inlett ett omfattande arbete inom drift- och underhållsområdet, bland annat med Riksrevisionens rapporter (2009:16 och 2010:16) och slutbetänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) som grund. Regeringen ser ett behov av att utveckla detta till att även handla om hur verksamheten styrs och hur styrningen kan utvecklas i alla led.

Det pågår nu ett projekt på Regeringskansliet om strategisk styrning av drift och underhåll för väg och järnväg, vars syfte är att skapa förutsättningar för regeringen och Trafikverket att bedriva en effektivare resursstyrning av drift och underhåll för väg och järnväg samt att effektivisera och förtydliga regeringens målstyrning av Trafikverkets drift- och underhållsverksamhet.

Regeringen beslutade även den 8 oktober 2009 att tillsätta Produktivitetskommittén. Kommittén ska utifrån de förslag till handlingsprogram som lämnats i Trafikverksutredningen i delbetänkandet De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarkanden (SOU 2009:24) följa upp och analysera beställarnas faktiska agerande när det gäller utvecklingen av produktiviteten och innovationsgraden på anläggningsmarkanden.

Jag kommer noggrant att följa att Trafikverket använder tilldelade anslag till rätt ändamål.