Svar på fråga
2012/13:745 Risk för sänkt operativ förmåga
Försvarsminister Karin Enström
Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser vidta
några åtgärder som förhindrar försämrad operativ förmåga och grundberedskap som
en följd av de av regeringen förordade besparingarna på 500 miljoner kronor.
Inledningsvis
vill jag klargöra att regeringens beslut
om uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning (Fö2013/612/MFI)
inte innebär en besparing på Försvarsmakten. Försvarsmaktens anslagsnivå
påverkas inte av beslutet.
Utifrån
riksdagens inriktning för försvaret (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10,
rskr. 2008/09:292) har regeringen beslutat om Försvarsmaktens uppgifter och
krav på operativa förmågor. Regeringen
uttalade vidare i prop. 2008/09:140 att den då föreslagna utvecklingen mot ett
mer användbart och tillgängligt försvar bara kan ske i den takt som ekonomin
medger. För att åstadkomma en kostnadseffektiv personalstruktur är det av vikt
att väga balansen mellan antalet officerare, specialistofficerare, civila och
soldater liksom balansen mellan kontinuerligt tjänstgörande och tidvis
tjänstgörande personal i samtliga dessa kategorier.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för
2014 att Försvarsmakten i sina budgetunderlag för åren 2010-2014 har angivit
ökade långsiktiga personalbehov, främst avseende kontinuerligt tjänstgörande
officerare och civila. Under samma period har det långsiktiga målet för antalet
reservofficerare minskat.
Den 4 oktober 2012 beslutade regeringen om uppdrag
till Försvarsmakten att redovisa kompletterande underlag om långsiktig
ekonomisk balans (Fö2012/1794/MFI). Av Försvarsmaktens redovisning av
uppdragetframgår att det inte frigörs något ekonomiskt utrymme
som kan användas för de nya personalkategorierna tidvis och kontinuerligt
tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän.I stället anger Försvarsmakten
ett ökat behov av medel på anslag 1:1 Förbandsverksamhet
och beredskapvilket av Försvarsmakten bedömdes uppgå till cirka 1.3
miljarder kronor 2019.
Det är bl.a. mot denna bakgrund som regeringen den
14 mars 2013 beslutade om uppdrag till Försvarsmakten angående
personalförsörjning (Fö2013/612/MFI). Enligt regeringens beslut ska
Försvarsmakten vidta åtgärder så att myndighetens totala årliga lönekostnader
(grundlön och fasta tillägg inklusive arbetsgivaravgifter) är 500 miljoner
kronor (prisnivå 2013) lägre från och med 2019, jämfört med den planering som
Försvarsmakten redovisat i budgetunderlaget för 2014.
Samtidigt föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2014 en förstärkning av anslaget 1:1
Förbandsverksamhet och beredskap med 200 miljoner kronor under 2014, 300
miljoner kronor 2015, 400 miljoner kronor 2016 samt med 500 miljoner kronor
från och med 2017.
Genom regeringens uppdrag undviks delar av de
personalkostnadsökningar som Försvarsmakten befarat i perioden 2015 till
2019.Genom att samtidigt tillföra medel för rekrytering av tidvis tjänstgörande
personal samt för övningsverksamhet syftar åtgärderna till att säkerställa att
den av riksdagen beslutade insatsorganisationen kan genomföras inom angivna
ekonomiska ramar. Pågående arbete inom Försvarsmakten har lett till ökad
förmåga sedan reformen beslutades 2009. Regeringens övergripande bedömning är
att den operativa förmågan successivt kommer att öka i takt med att
omställningen fortsätter.