Svar på fråga
2010/11:606 Rimlig fördelning av notan för finanskrisen
Statsrådet Peter Norman
Jonas Eriksson har frågat mig hur jag avser att
verka för att förluster som uppstår i banker till följd av oansvarig utlåning
fördelas rimligt mellan skattebetalarna och bankernas ägare.
Vad gäller situationen i Grekland ankommer det inte
på mig att kommentera denna. Den svenska regeringens uppfattning är att
existerande aktieägare inte ska gynnas av statliga stödåtgärder. Regeringen
anser att om det uppstår en bankkris är utgångspunkten att det i första hand är
bankernas ägare och oprioriterade fordringsägare som ska bära eventuella
förluster. Skattebetalarna ska skyddas. Eventuella kostnader för att vidta
åtgärder ska täckas via stabilitetsfonden. Fonden finansieras genom de
stabilitetsavgifter som bankerna själva betalar.
Det eventuella stöd som lämnas bör därför villkoras
så att staten får kompensation för det risktagande som följer med vidtagna
åtgärder. Det kan innebära att staten övertar aktier i den krisdrabbade banken
vilket säkerställer att en framtida eventuell värdetillväxt i institutet
tillfaller skattebetalarna och inte de tidigare aktieägarna. För att detta ska
vara en rimlig utväg krävs att det pris som betalas för aktierna avspeglar den
situationen som råder där och då, utan beaktande av om staten avser att ingripa
med statliga stödåtgärder.
I syfte att minska risken för att de svenska
bankerna försätter sig i en situation då de inte klarar av att bära sina
kreditförluster, anser regeringen att det nya kapitaltäckningsregleverket
Basel III, ska implementeras fullt ut i EU. Dessutom anser regeringen att
motståndskraften mot förluster i de systemviktiga bankerna bör stärkas genom
högre krav på kapitalbuffertarna än vad minimikraven föreskriver.