den
6 november
Svar på fråga
2013/14:70 al-Shabab
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig huruvida regeringen
avser förändra bedömningen och benämningen av al-Shabaab som en terrorgrupp.
Det är inledningsvis viktigt att slå fast att det
inte finns någon självständig eller uttömmande förteckning över
terroristorganisationer. Begreppet terroristorganisation har ingen legal
betydelse i Sverige. Europeiska Unionen har däremot sanktioner, en så kallad
sanktionsregim, mot personer, grupper och enheter som anses involverade i
terrorism. Till den sanktionsregimen finns en förteckning med de personer
och enheter mot vilka EU valt att rikta sanktionerna. Sverige har till skillnad
från vissa andra länder inte några egna sanktioner utöver EU:s sanktioner.
EU:s sanktionsregim mot terrorism antogs för att i
EU:s medlemsstater implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373 från 2001.
Denna resolution utgör tillsammans med en särskild resolution enbart riktat mot
al-Qaida, resolution 1267, säkerhetsrådets respons efter 11
september-attackerna mot USA och andra terroristdåd. På basis av resolutionerna
listas personer eller organisationer som ska bli föremål för sanktionerna.
Urvalet av personer och organisationer enligt resolution 1267 hanteras av FN
medan resolution 1373 överlät till medlemsstaterna att besluta vilka personer
eller organisationer som ska listas. Detta görs gemensamt
för EU:s medlemsstater av EU. Effekterna av att listas enligt resolution 1373
och därmed i EU:s rättsakter, är att personen eller organisationen i fråga får
sina tillgångar frysta. Det blir även förbjudet att göra medel tillgängliga för
dem. Listade fysiska personer får inte beviljas inresa.
Al-Shabaab är inte upptagen på den särskilda
förteckningen över organisationer enligt EU:s sanktionsregim mot terrorism.
Däremot finns al-Shabaab listat enligt EU:s sanktioner
mot Somalia. Beslut om sanktionerna mot Somalia och om vilka personer och
enheter som ska listas tas ursprungligen av FN:s säkerhetsråd, och genomförs
utan ändringar av EU. Föremål för listning enligt Somaliasanktionerna är
personer eller enheter som bland annat utför eller lämnar stöd till handlingar
som hotar freden, säkerheten och stabiliteten i Somalia, bryter mot
vapenembargot mot landet eller hindrar leveranser eller utdelning av humanitärt
bistånd. Al-Shabaab är listat av FN, och därmed även av EU, med motiveringen
att man bland annat hotar freden, säkerheten och stabiliteten i Somalia samt
hindrar humanitära leveranser.
Rättsverkningarna för al-Shabaab enligt Somaliasanktionerna
är desamma som om al-Shabaab hade varit listat under EU:s sanktionsregim för
involvering i terrorism. Att en organisation är listad enligt den ena eller
andra sanktionsregimen påverkar inte möjligheterna att lagföra medlemmar som
misstänks för t.ex. medverkan till terroristbrott eller annan kriminell
verksamhet. Straffansvaret för den som bryter mot förbud i EU:s
sanktionsregimer, t.ex. förbudet att göra medel tillgängliga för en listad
organisation, är detsamma oavsett enligt vilken sanktionsregim som
organisationen är listad. Eftersom al-Shabaab redan är föremål för sanktioner,
och FN dessutom valt att lista organisationen just enligt sanktionerna mot
Somalia, finns det ingen anledning för EU att även lägga till organisationen
till sin egen sanktionsregim mot terrorism.
Det finns ett folkrättsligt krav på Sverige att
bekämpa terroristhandlingar i andra länder och stöd och finansiering till sådan
terroristverksamhet som exempelvis sker i Sverige. Säkerhetspolisen är ansvarig
myndighet för att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott i Sverige. I
den delen al-Shabaab är involverat i sådan verksamhet omfattar Säkerhetspolisens
uppdrag även denna organisation. Bedömningar av hoten från terrorism som riktar
sig mot Sverige och svenska intressen görs löpande av berörda myndigheter.
Sverige arbetar på alla nivåer aktivt med att
motverka terrorism och våldsam extremism både nationellt och utomlands. Detta
arbete sker bland annat genom en nationell strategi mot terrorism och en
handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism som antogs
i februari 2012 respektive december 2011. Handlingsplanen syftar till att genom
15 konkreta åtgärder engagera en bredare krets av aktörer (inkl. civilsamhälle,
skola och trossamfund) kring ett värnande av demokratin mot våldsbejakande
extremism. Inom ramen för handlingsplanen har även en utredning tillsatts, som
enligt direktivet kommer att föreslå hur det förebyggande arbetet mot all sorts
våldsbejakande extremism kan organiseras på såväl nationell som på lokal nivå
och hur utbildningsinsatser mot relevanta yrkesgrupper som kommer i kontakt
med sårbara individer kan genomföras.