Svar på fråga
2013/14:84 Övergången mellan studier och arbetsmarknad
Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
Anna-Lena Sörenson har frågat mig vad jag tänker
vidta för åtgärder för att minska felmatchningen mellan skola och arbetslivet.
Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har
förtroende och legitimitet bland arbetsgivare och arbetssökande för att kunna
bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Ett ökat förtroende
bör leda till att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen för att
få stöd i sin rekryteringsprocess samt att fler arbetssökande väljer att ta del
av myndighetens service. Hur matchningsarbetet fungerar framgår bl.a. av hur
arbetsgivarna uppfattar Arbetsförmedlingens hantering av lediga platser och om
de fått lämpliga sökande. Av de arbetsgivare som anmält en ledig plats var 88
procent nöjda med hanteringen och 82 procent angav att de fått tillräckligt med
lämpliga sökande för att kunna anställa, vilket är i nivå med tidigare år.
Arbetsförmedlingens ökade fokus på arbetsgivarkontakter avspeglas i att antalet
arbetsgivarkontakter och antalet överenskommelser med arbetsgivare har ökat
markant under 2012.
Det finns tecken på att matchningen mellan
arbetssökande och lediga platser har blivit allt sämre i Sverige och flera
andra länder i Europa samt i USA. Det finns indikationer på att matchningen kan
ha försämrats tillfälligt som en följd av den utdragna lågkonjunkturen. Utöver
detta är den huvudsakliga förklaringen till varför matchningen, enligt en del indikatorer,
har försämrats att obalanserna mellan arbetssökandes kvalifikationer och
arbetsgivarnas kravspecifikationer har ökat. Förutom den utbildningsmässiga
obalansen som innebär en brist på arbetskraft inom yrken där det ställs högre
krav på utbildning kan en annan förklaring vara det ökade
arbetskraftsdeltagandet bland grupper som står långt från arbetsmarknaden till
följd av Arbetsförmedlingens utökade uppdrag kring tidigare sjukskrivna och
vissa nyanlända invandrare. Att arbetskraftsdeltagandet ökar är positivt
eftersom det på sikt leder till en ökad sysselsättning, även om det temporärt
leder till en ökad arbetslöshet och kan framstå som att matchningen har
försämrats.
Åtgärder behövs för att säkra ett utbildningssystem
av hög kvalitet och för att skapa smidiga övergångar mellan skola och
arbetsliv. Även efterfrågan på unga på arbetsmarknaden behöver stärkas.
Jobbgarantin för ungdomar infördes 2007 för att effektivt öka möjligheterna för
unga arbetslösa att få arbete eller övergå till utbildning. Insatsen har
kompletterats med olika satsningar de senaste åren för att motivera och stärka
möjligheterna för ungdomar att återgå till studier eller till arbete.
Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2013 ett ungdomspaket, som
innehöll satsningar inom både utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Förslagen
innebar långsiktiga insatser för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna,
och tillfälliga ökningar av utbildningsplatserna inom yrkes- och lärlingsvux,
yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universiteten och högskolorna.
För att skapa fler och bredare vägar in på
arbetsmarknaden för unga har regeringen inom ramen för trepartssamtalen
diskuterat olika åtgärder. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014
att statligt stöd införs för anställningar med utbildningsinslag, s.k.
yrkesintroduktionsanställningar.
Det är viktigt att de möjligheter som finns för att
motivera ungdomar att återuppta studier tas till vara. Redan 2012 ökades
Arbetsförmedlingens resurser med knappt 300 miljoner kronor årligen för att
tidigt kunna ge stöd till dem som riskerar långtidsarbetslöshet, men även till
dem som står närmare arbetsmarknaden. För 2014 beräknas utökningen uppgå till
drygt 200 miljoner kronor. Regeringen förstärkte dessutom resurserna för
Arbetsförmedlingen med 46 miljoner kronor per år 2013–2015 riktat mot
ungdomar för att möjliggöra mer väglednings- och matchningsinsatser tidigt i
arbetslösheten. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen ytterligare
50 miljoner kronor per år 2014–2016, för att
förstärka arbetet med att ungdomar ska lämna arbetslöshet och gå till arbete
eller uppta studier på grundskole- eller gymnasienivå.