Svar på fråga
2011/12:478 Intresset för yrkesutbildningar
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vad jag avser att
göra för att på ett bättre sätt tillgodose näringslivets önskemål så att
intresset för yrkesutbildningar ska öka.
Intresset för en yrkesutbildning är kopplat till
kvaliteten i utbildningen och förutsättningarna att få arbete efter avslutad
utbildning. Staten har ett ansvar att se till att de yrkesutbildningar som
erbjuds håller en god kvalitet. Intresset för yrkesutbildningar är givetvis
även kopplat till hur ungdomar ser på karriär- och utvecklingsmöjligheter i den
bransch mot vilken de utbildar sig. Jag bedömer att branscherna själva har ett
ansvar att erbjuda attraktiva karriärmöjligheter för att locka ungdomar att
söka utbildningar som är relevanta för branscherna. På så sätt finns ett delat
ansvar mellan näringsliv och staten för att öka intresset för yrkesutbildningar
på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå.
Kvaliteten i den gymnasiala yrkesutbildningen är en
högt prioriterad fråga för regeringen. Utveckling av yrkesutbildningens
kvalitet, dess innehåll och relevans för arbetsmarknaden är central i den nya
gymnasieskolan. De nationella programråden för yrkesprogrammen, där olika
branscher är representerade, spelar en viktig roll för utvecklingen av
innehållet i utbildningen och som forum där matchning mellan utbud och
efterfrågan på arbetsmarknaden diskuteras. Lärlingsutbildning är en alternativ
väg till en yrkesexamen som regeringen bedömer kan öka attraktiviteten i den
gymnasiala yrkesutbildningen.
Regeringen har vidare gett såväl Statens skolverk
som Statens skolinspektion olika uppdrag som syftar till att stärka kvaliteten
i den gymnasiala yrkesutbildningen och som därmed kan bidra till utbildningens
attraktionskraft. Vidare görs en satsning för att kompetensutveckla yrkeslärare
så att de har en aktuell fortbildning inom sitt yrkesområde.
De yrkesutbildningar som bedrivs inom
yrkeshögskolan har sin grund i att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden
på de utbildningar som erbjuds. Det finns en god efterfrågan hos studerande på
yrkeshögskoleutbildningar och även ett intresse hos utbildningsanordnare att
starta fler utbildningar. Därför har regeringen utökat antalet platser inom
yrkeshögskolan i olika omgångar.
Regeringen har med anledning av den ekonomiska
nedgången gjort en tidsbegränsad satsning på yrkesinriktad gymnasial
vuxenutbildning (yrkesvux). Sedan starten 2009 har satsningen gett ett stort
antal individer möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning som gör dem anställbara.
Regeringen har i olika sammanhang betonat att
universitet och högskolor ska dimensionera sina utbildningar efter studenternas
efterfrågan och arbetsmarknadens behov. De sökande till de olika
yrkesexamensprogram som finns vid universitet och högskolor är ungefär dubbelt
så många som de som sedan antas till utbildningarna. Av bland annat denna
anledning har regeringen i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1)
aviserat en fortsatt utbyggnad av civilingenjörs, läkar-, tandläkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
Arbetsmarknadens kompetensbehov och hur detta
överensstämmer med utbildningsväsendet är en viktig fråga och regeringen följer
noga utvecklingen.