Svar på fråga
2010/11:586 Polisens förmåga att lösa bostadsinbrott
Justitieminister Beatrice Ask
Kerstin Haglö har frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att förbättra ledarskapet och styrningen inom och gentemot
polisen för att medborgarna ska kunna känna förtroende för att även brott såsom
bostadsinbrott utreds inom rimliga tider.
Polis och åklagare har ett lagstadgat ansvar att
utreda brott som faller under allmänt åtal, med vissa undantag. Myndigheterna
måste kunna agera och reagera kraftfullt, kompetent och effektivt mot all typ
av brottslighet. Regeringen har dock känt en oro för att utredningar av mindre
grova brott inte har ansetts tillräckligt angelägna att utreda, med längre
handläggningstider och lägre uppklaring som följd.
I maj 2009 gav därför regeringen
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket ett gemensamt
mängdbrottsuppdrag. Syftet med uppdraget har varit att få myndigheterna att öka
effektiviteten och förbättra samverkan vid hanteringen av mängdbrott, för att
därigenom kunna korta handläggningstiderna och öka lagföringen. Genom uppdraget
har regeringen tydligt framhållit vikten av att rättsväsendet agerar med kraft
även mot sådana brott som drabbar många människor i deras vardag, såsom
bostadsinbrott. Uppdraget slutredovisades i maj 2010 men regeringen har
beställt ytterligare återrapporteringar av hur arbetet fortskrider och vad det
har resulterat i. Dessa rapporter kommer att lämnas till regeringen i oktober
2011.
Rikspolisstyrelsen följer noga hur uppklaringsprocenten
för olika typer av brott utvecklas och rapporterar det till regeringen.
Statistiken är ett nödvändigt verktyg för att få kunskap om verksamheten. Mot
bakgrund av den låga uppklaringsprocenten för bostadsinbrott genomförde
Rikspolisstyrelsen i höstas en särskild inspektion av polismyndigheternas
hantering av dessa brott. För närvarande pågår också en inspektion av arbetet
med lokala brottsplatsundersökningar. Dessa inspektioner ger ytterligare
underlag till det arbete som redan pågår inom polisen med att bland annat
förbättra de inledande utredningsåtgärderna i anslutning till att brott har
begåtts, stärka den kriminaltekniska kompetensen och förbättra rutinerna för
salivprovtagning för dna-analys (så kallad registertopsning).
För att öka polisens möjligheter att agera mot
brottslingar som genomför mängdbrott av seriekaraktär har Rikspolisstyrelsen
beslutat att inrätta en nationell förstärknings- och samordningsfunktion avseende
mängdbrott vid Rikskriminalpolisen. Denna funktion kommer att förbättra
polisens möjligheter att bekämpa organiserade grupper som genomför
bostadsinbrott på flera olika platser i landet och avyttrar stöldgodset i
Sverige eller utlandet.
Jag vill betona att regeringens förväntan om fler
uppklarade mängdbrott inte bara gäller de brott som är enklast att utreda. Den
förväntan omfattar också sådana brott som är svårare att angripa och som därigenom
ställer högre krav på verksamhetens kapacitet. Det är därför av största vikt
att den brottsutredande förmågan används rätt och utvecklas, och att chefer på
alla nivåer inom landets polismyndigheter känner ansvar för detta. Om inte har
man missförstått sitt uppdrag.