Svar på fråga
2011/12:62 Bostadsupplåningen
Statsrådet Peter Norman
Peter Persson har frågat mig vilka initiativ jag
avser att ta för att minska hushållens skuldsättning och stabilisera
kreditsystemet.
Hushållens skuldsättning i förhållande till
hushållens inkomster har mycket riktigt stigit en hel del de senaste åren. Det
är något som förtjänar stor uppmärksamhet. Samtidigt kan man notera att den
andel av hushållens inkomster som går till räntebetalningar fortsatt är
relativt låg. Dessutom ligger hushållens sparande på en jämförelsevis hög nivå.
Riksbanken och Finansinspektionen gör bedömningen
att hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden inte utgör
ett omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten och därmed mot samhällsekonomin.
Min uppfattning är dock att en fortsatt trend med ökande skuldsättning utgör en
risk som kan kräva åtgärder för att värna stabiliteten i det finansiella
systemet.
En rad åtgärder har emellertid redan vidtagits,
vilka bör bidra till att dämpa uppgången i hushållens skuldsättning.
Riksbanken har under det senaste året gradvis höjt
styrräntan. Detta har sannolikt bidragit till att bostadsutlåningen som Peter
Persson noterar inte ökar lika snabbt som tidigare, 6 procent i årstakt, en
nedgång från nästan 10-procentiga tal i augusti förra året. Finansinspektionen
har beslutat om ett allmänt råd för lån med bostaden som pant. Rådet innebär
att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. De nya
reglerna ökar förhoppningsvis drivkrafterna för hushåll att begränsa sina
skulder och därmed skapa bättre skydd för framtiden. Finansinspektionens första
utvärdering av reglerna är försiktigt positiv.
Vidare har bankerna själva genom Bankföreningen
utfärdat principer för utlåningen till bostäder. De innebär bland annat att en
låntagare bör amortera på den del av sitt bolån som ligger över 75 procent av
marknadsvärdet.
Myndigheter och regeringen följer och analyserar
utvecklingen kontinuerligt och har beredskap att vidta ytterligare åtgärder.