Svar på fråga
2011/12:250 Vandelsprövningen i medborgarskapsärenden
Statsrådet Erik Ullenhag
Bodil Ceballos har frågat migrationsministern om
han avser att ta initiativ för att ändra lagstiftningen för att göra
vandelsprövningen i medborgarskapsärenden mer rättssäker och juridiskt
förutsägbar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska
svara på frågan.
Utgångspunkten i Bodil Ceballos fråga är ett ärende
där en sökande inte beviljats svenskt medborgarskap på grund av tidigare
samröre med PKK.
Jag delar Bodil Ceballos åsikt att vandelsprövning
är ett viktigt villkor för naturalisation. Enligt lagen om svenskt
medborgarskap måste den som beviljas svenskt medborgarskap genom naturalisation
ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. För att bedömningen
av hederligt levnadssätt ska vara förutsägbar finns det riktlinjer i form av
karenstider. Dessa har slagits fast av riksdagen som förarbeten till
bestämmelsen, men utgör inte en del av lagen om svenskt medborgarskap. Att
karenstiderna är riktgivande innebär att det finns utrymme för att i en
individuell prövning göra vissa avvikelser från dessa.
Precis som Bodil Ceballos noterar har regeringen i
ett beslut från september 2004 ansett att en karenstid om i regel 25 år bör
tillämpas när det gäller en sökande som varit verksam i eller haft ett
bestämmande inflytande över en organisation om vilken det är känt att
verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp. Jag delar
inte Bodil Ceballos åsikt att detta inte skulle vara juridiskt förutsägbart.
Migrationsöverdomstolen, som numera är den instans som ansvarar för vägledande
beslut i medborgarskapsärenden, har bekräftat denna praxis. Regeringen svarar
således inte längre för praxisbildningen. Jag har inte för avsikt att ta några
initiativ för att ändra den ordningen.