Svar på fråga
2012/13:379 Forskningsresultat kring betygens uppmuntrande funktion
Utbildningsminister Jan Björklund
Mats Pertoft har frågat
mig vilka forskningsresultat som ligger till grund för antagandet om betyg som
det mest optimala systemet att mäta kunskapsnivån och uppmuntra till bättre
resultat i skolan.
Ett av skolans huvuduppdrag är att ge alla elever
tillräckliga kunskaper för att de ska klara framtida studier och yrkesliv.
Samtidigt visar såväl nationella som internationella studier att resultaten i
den svenska skolan har försämrats inom en rad områden under en längre tid.
Undersökningar från Statens skolverk och Statens skolinspektion visar även att
många skolor brister i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling.
Regeringen har genomfört flera stora skolreformer i
syfte att förbättra resultaten i skolan. För att dessa reformer ska lyckas är
det dock av yttersta vikt att det finns en väl fungerande uppföljning av elevernas
kunskapsutveckling och ett nära samarbete mellan skola och hem. Enligt
regeringens mening är betygen ett viktigt instrument för att utvärdera
elevernas kunskaper och därigenom ge varje elev stöd i rätt tid för att ge dem
de bästa förutsättningar att nå målen för utbildningen samt ge en tydlig
information till eleverna och deras föräldrar om hur det går i skolan.
Att en tidig och tydlig
uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling är en nödvändig väg
till bättre resultat för grundskolan påpekades också i Skolverkets
lägesbedömning för 2005.
I många andra länder ses bedömning och
betygssättning som en självklarhet i skolan och den internationella forskningen
om betyg är därför begränsad. Rapporten Betygssatta
barn spelar det någon roll i längden? (Anna Sjögren, 2010) visar
dock att betygen är av stor vikt för framför allt elever i socioekonomiskt
svaga områden. I rapporten anges att bland de lågutbildades döttrar var det
färre som klarade gymnasieskolan när de inte fick betyg. Rapporten visar också
att bland söner till lågutbildade blev sannolikheten att klara gymnasieskolan
lägre när betygen avskaffades.
Forskning har också visat
att alternativet till betyg i grundskolan, utvecklingssamtal, har brister som
informationsbärare då lärarna i samband med utvecklingssamtalet i högre grad
lyfter fram det eleverna är bra på men är vagare då det gäller elevernas
brister. Detta framgår av avhandlingen Riskabla samtal en analys av
potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal (Johan Hofvendahl, 2006). Enligt min mening har även betyg
den fördelen att de är tydliga och direkt kopplade till de kunskapskrav som
finns.
Jag vill dock påpeka att det är viktigt att
bedömningen av elevernas kunskaper sker löpande och att läraren återkopplar vad
som går bra för eleven och vad som eleven behöver utveckla ytterligare. Läraren
bör tydliggöra vad som kommer att bedömas och utgöra underlag för betyg.
Läraren bör också utifrån elevens prestationer i klassrummet, resultat på prov,
andra underlag och i förhållande till uppsatta kunskapskrav kunna motivera
varför eleven får ett visst betyg. Dessutom ska lärarens bedömning och
betygssättning åtföljas av stöd och stimulans till eleverna så att de kan nå
utbildningens mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.
Bedömningen och betygssättningen bidrar därmed till
såväl elevens kunskapsutveckling som en tydlig information till eleverna och
deras föräldrar om hur det går i skolan.