den
1 augusti
Svar på frågorna
2011/12:704 Riskkapital och omsorgen om funktionshindrade
2011/12:710 Riskkapitalets planer för vårdsektorn
Statsrådet Maria Larsson
Anders Karlsson har frågat
mig vilka åtgärder jag vill vidta för att motverka riskkapitalägande och i
stället främja småskaligt och differentierat ägande av landets fristående
gruppbostäder. Peter Persson har frågat vilka strategiska åtgärder jag avser att
vidta för att de växande behoven inom omsorgen ska hanteras av samhället och
inte av riskkapitalister.
Tillsynen och öppna jämförelser visar att
driftsformen marginellt påverkar kvaliteten i vård- och omsorgsinsatser. Regeringen
gav också 2011 Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att analysera om det finns
kvalitetsskillnader mellan privatdriven och offentligt driven äldreomsorg. I
sin redovisning (dnr 18732/2012) påvisar inte Socialstyrelsen några
systematiska skillnader beroende på driftsform.
Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) antogs
av riksdagen 2008. Till skillnad från exempelvis lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling baseras LOV enbart på konkurrens om kvalitet, det vill säga att
ersättningsnivåerna är lika oavsett utförare och att brukarnas val styr vem som
får flest kunder.
I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att
följa utvecklingen av LOV framgår av slutrapporten (dnr 18595/2012), som
publicerades i februari 2012, att driftsformen inte tycks påverka kvaliteten
för den enskilde. Tvärtom finns indikationer på att en mångfald av utförare kan
förbättra kommunernas egenkontroll, både vad gäller kostnader och innehåll i
den egna verksamheten.
I anslutning till LOV har regeringen försökt
stimulera mångfald. Bland annat har Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela
medel genom så kallade utvecklingscheckar, som ska underlätta för fler små
aktörer att starta och etablera företag inom vård och omsorg(2010/9050/FS
delvis, 2011/5889/FST delvis).
Jag vill i likhet med Anders Karlsson se en
utveckling mot en ökad mångfald bland utförare av vård och omsorg. Vid sidan om
den offentligt drivna verksamheten ska det finnas plats för såväl små som stora
aktörer. Jag skulle också vilja se en utveckling där den ideella sektorn kunde
få en större roll. Det är viktigt att våra offentliga medel används på ett
effektivt och etiskt sätt, oavsett vem som utför tjänsten.
Det viktigaste verktyget för att offentliga medel
ska kunna användas på ett effektivt sätt är att noga och kontinuerligt följa
upp kvalitet.
De insatser som utförs ska svara upp mot ställda
krav i lag och, hos kommunerna, bygga på evidensbaserade metoder och på så sätt
väl tillgodose den enskilde brukarens behov. Från regeringens sida har vi vidtagit
en rad olika åtgärder. Bland annat har vi förstärkt kraven i tillståndsgivningen
för LSS-verksamhet och vi arbetar kontinuerligt med att stärka och
effektivisera den sociala tillsynen. Regeringen har också föreslagit att en ny
renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst inrättas
för att ytterligare stärka kvalitetskontrollen (dir. 2012:67). Den
nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg som tar över
Socialstyrelsens tillsyn inom dessa områden ska enligt förslaget inleda sin
verksamhet den 1 juni 2013.
Genom sitt ansvar för bland annat egenkontroll har
kommunerna i detta sammanhang också en central roll. Här uppfattar jag att det
finns en hel del att utveckla runt om i landet. Att ställa rätt krav i
upphandling och förfrågningsunderlag är en viktig fråga. Regeringen har gett
Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla bra stödverktyg för detta (S2007/11029/FS
delvis). Under 2011 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag
att arbeta med vägledning kring förstärkt upphandlingskompetens (S2011/11073/FST
delvis). Slutligen är statens och kommunernas
ersättningssystem viktiga instrument. Inom ramen för
assistansersättningen avser regeringen att inleda en översyn av det
schabloniserade ersättningssystemet (lagrådsremissen Ökad säkerhet vid
beslut om och utbetalning av assistansersättning).