Svar på fråga
2011/12:122 Forsmarks skola och riksintag för energiutbildning
Utbildningsminister Jan Björklund
Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag avser att vidta
för åtgärder för att utbildningar med inriktning mot teknik- och energisektorn,
såsom den vid Forsmarks skola, inte ska tvingas lägga ned på grund av
Skolverkets beslut utifrån den nya gymnasiereformen.
Enligt frågeställaren har Forsmarks skola tidigare
bedrivit ett naturvetenskapligt program med energiinriktning med riksintag av
elever, vilket man av Skolverket nu inte beviljats fortsätta med. Som minister
kan jag inte uttala mig om just Forsmarks skola så i det följande redogör jag
för vad som generellt gäller för de aktuella utbildningarna. Förutsättningarna
för att en utbildning i den nya gymnasieskolan som startade denna höst ska vara
riksrekryterande regleras i 5 kap. 12 § gymnasieförordningen
(2010:2039). Där framgår att riksrekrytering endast ska beslutas för
yrkesprogram och estetisk spetsutbildning. Det är dessa bestämmelser Skolverket
har att förhålla sig till vid sin prövning av godkännande av riksrekryterande
utbildningar. Till dessa kommer utbildningar inom ramen för försöksverksamheten
med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga,
samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen som omfattar 20 utbildningar som
startar under tiden den 1 juli 2009 till den 30 juni 2014.
Bakgrunden till dessa bestämmelser är regeringens
bedömning i propositionen Högre krav och
kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199), att
programstrukturen i den nya gymnasieskolan bör minska behovet av
riksrekryterande utbildningar då programmen i högre grad ska följa och motsvara
de krav som avnämare ställer för att förbereda ungdomar för ett framtida yrkesliv
och vidare studier. De behov som framgent kommer att finnas av att kunna
inrätta riksrekryterande utbildningar bedömdes kunna gälla sådana fall där det
finns ett tydligt och väl dokumenterat arbetsmarknadsbehov och ett nationellt
intresse, men som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom riksrekrytering.
Regeringen menade i propositionen att riksrekrytering främst bör bli aktuellt
för ett mindre antal yrkesutbildningar. Jag gör ingen annan bedömning i dag.
Försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i
gymnasieskolan startade hösten 2011 och regleras i förordningen (2010:2040) om
försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Enligt denna får
Statens skolverk bevilja huvudmän deltagande i försöksverksamheten för högst 20
utbildningar, varav högst 10 vid det första ansökningstillfället. Vidare följer
att det hos varje utbildning som beviljas ska deltagande begränsas till högst
30 elever årligen. Utbildningen ska bygga på teknikprogrammet, närliggande
specialutformade program eller motsvarande utbildningar. För att godkännas
krävs ett etablerat samarbete med det lokala eller regionala näringslivet, att
det finns ett lokalt programråd för försöksverksamheten och att huvudmannen kan
erbjuda ett fjärde tekniskt år av god kvalitet. Om fler ansökningar inkommer än
det finns plats för så har Skolverket att utifrån dessa grunder välja ut vilka
som får delta. Skolverket ska sträva efter att utbildningarna är utformade så
att de riktar sig mot olika branscher.