den
8 januari
Svar på fråga
2013/14:289 Den försämrade läsförmågan
Utbildningsminister Jan Björklund
Helén Pettersson har frågat mig vad jag avser att
göra för att förbättra svenska elevers läsförmåga.
Jag håller med Helén Pettersson att det är
allvarligt att svenska elevers resultat har försämrats i den senaste
PISA-undersökningen i bl.a. läsförståelse. Jag vill dock ännu en gång påpeka
att eleverna som deltog i PISA 2012 är den sista årskull elever som inte
omfattats av de viktiga skolreformer för ökad kunskap som beslutats de senaste
åren. Bland annat har en ny läroplan införts i grundskolan med tydliga
kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9; en ny lärarutbildning som bl.a. har en
särskild inriktning för undervisning i F–3 har införts och nationella
prov ges nu i svenska och matematik i årskurs 3.
Läsåret 2011/12 infördes
många av dessa omfattande skolreformer. För eleverna i den senaste
PISA-undersökningen gällde dock övergångsregler och de var den sista årskullen
som gick grundskolans nio år enligt det gamla regelverket. Effekterna av
skolreformerna kommer vi att se först om ett antal år. Utredningen Förbättrade
resultat i grundskolan lyfter fram detta i sitt delbetänkande Det tar tid –
om effekter av skolpolitiska reformer (SOU 2013:30).
Att elever har en god läs- och skrivförmåga är
avgörande för hur väl de lyckas nå kunskapskraven i alla grundskolans ämnen och
även hur de lyckas med fortsatta studier.
Utöver de stora skolreformer som nämns ovan har
regeringen mot denna bakgrund nyligen gett Statens skolverk i uppdrag att
genomföra en omfattande fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling,
det s.k. Läslyftet (U2013/7215/S). Målgruppen för insatserna är i första hand
svensklärare i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolans och
gymnasiesärskolans första år men även lärare i förskoleklass omfattas.
Satsningen pågår under 2014–2018 och omfattar cirka 300 miljoner kronor.
Regeringen har dessutom i regleringsbrevet för 2014
gett Skolverket i uppdrag att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret
bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och
skrivutveckling samt matematik. Bedömningsstödet ska kunna användas redan i
årskurs 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan
har svårigheter inom läs- och skrivutveckling och matematik, eller för att ge
elever extra stimulans inom dessa områden. Bedömningsstödet
ska finnas tillgängligt för skolorna att använda senast under läsåret 2014/15.
Därutöver gav regeringen
i oktober 2011 Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt
elevhälsa (U2011/5947/S). Elevhälsosatsningen innebär bl.a. att skolhuvudmän
kan ansöka om statsbidrag för att anställa fler speciallärare och
specialpedagoger. Uppdraget pågår
under 2012–2015 och omfattar cirka 640 miljoner kronor.
Dessa insatser är några av de många insatser och
reformer som regeringen har tagit initiativ till på skolområdet i syfte att öka
elevernas kunskapsresultat. Jag anser dock att ytterligare insatser behöver
göras för att förbättra resultaten i skolan och har därför för avsikt att
återkomma med fler förslag till insatser.