den 30 november

Svar på fråga

2011/12:164 Villaköpares trygghet

Justitieminister Beatrice Ask

Marianne Berg har frågat mig om jag är beredd att se över effekterna av den nya fastighetsmäklarlagen så att det inte tillåts osunt samarbete mellan besiktningsmän och mäklare som drabbar köpare av småhus.

Som övergripande handlingsnorm för fastighetsmäklare gäller att mäklaren ska utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och följa god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklaren är skyldig att ta till vara både säljarens och köparens intressen och har uttryckliga skyldigheter mot båda parterna. Både säljaren och köparen har rätt att lita på att mäklaren inte åsidosätter deras intressen. Även den som är spekulant på ett objekt ska kunna utgå från att mäklaren inte gynnar någon annan eller sig själv på hans eller hennes bekostnad.

Regeringen tog initiativ till den nya fastighetsmäklarlagen som trädde i kraft den 1 juli i år. Genom lagen har konsumentskyddet ökat och mäklarens roll preciserats tydligare. Inte heller enligt den nya lagen får en fastighetsmäklare vid sidan av sin fastighetsförmedling ägna sig åt verksamhet som kan rubba förtroendet för mäklaren. Nyheten är att mäklaren får ta emot en obetydlig ersättning för sådan sidoverksamhet som inte är förtroenderubbande. Mäklaren är då skyldig att tydligt upplysa säljaren och köparen om sidoverksamheten och om den ersättning som mäklaren får.

Fastighetsmäklarnämnden har med anledning av uppgifterna i Uppdrag Granskning som för övrigt avsåg förhållanden i tiden före den nya lagen inlett tillsynsärenden. Nämnden kommer att pröva om det är förenligt med god fastighetsmäklarsed att samarbeta med besiktningsmän, oavsett om mäklaren får ersättning för detta eller inte.

Fastighetsmäklare, vars ersättning för fastighetsförmedlingen utgörs av en viss procent på fastighetens köpeskilling, har ett intresse av att affären blir av och att köpeskillingen blir så hög som möjligt. Misstanke kan därmed uppstå om att mäklaren väljer att rekommendera säljaren eller köparen att anlita en besiktningsman som inte påpekar fel eller brister i den omfattning som besiktningsmannen borde göra. Om mäklaren försöker påverka besiktningsmannen att utforma besiktningsprotokollet på ett visst sätt, strider detta givetvis mot god fastighetsmäklarsed. Det gäller alltid, alltså även om mäklaren och besiktningsmannen inte har något närmare samarbete.

Det finns mot denna bakgrund ingen anledning att ta initiativ till någon sådan översyn som Marianne Berg efterfrågar.