Svar på fråga
2012/13:613 Det så kallade extrajobbsförbudet
Statsrådet Ulf Kristersson
Hillevi Larsson har frågat statsrådet Ewa Björling
om hon inte kan ta initiativ till att lösa frågan om det danska
extrajobbsförbudet på en nordisk nivå, så att medborgarna
kan gränspendla och arbeta i olika länder.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på frågan.
Den situation som beskrivs i frågan har sin grund i
tillämpningen av EU:s bestämmelser om samordning av systemen för social
trygghet för personer som rör sig inom EU/EES-området (förordning [EG] nr
883/2004 som ersatt förordning [EEG] nr 1408/71). Genom dessa bestämmelser, som
också gäller i förhållande till Norge och Island, avgörs bland annat vilket
lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas i olika situationer.
Dessa regler avgör samtidigt i vilket land som sociala avgifter ska betalas.
Enligt huvudregeln ska en person tillhöra arbetslandets socialförsäkring,
oavsett var personen är bosatt. En person som arbetar i flera länder för olika
arbetsgivare samtidigt, ska tillhöra socialförsäkringen i bosättningslandet.
Frågan om socialförsäkringstillhörigheten vid
arbete i två länder har varit föremål för många diskussioner. I flera
gränsregioner har det uppfattats som ett stort problem att
socialförsäkringstillhörigheten kan ändras på grund av ett mindre extraarbete,
med ökade kostnader som följd.
Det finns dock möjlighet att göra undantag från
huvudreglerna om vilket lands lagstiftning som ska gälla. Om det är till fördel
för en person eller för en grupp av personer att tillhöra ett annat lands
försäkring än den försäkring som utpekas enligt EU-bestämmelserna, kan de
behöriga myndigheterna i de berörda staterna komma överens om att göra
undantag.
Arbetet med gränshinder är högt prioriterat både
för den svenska regeringen och inom Norden som helhet. Ett viktigt område är
just gränshinder inom det sociala området och arbetsmarknadsområdet. De
nordiska länderna har på dessa områden, genom den så kallade Solstrandsdeklarationen
förbundit sig att aktivt arbeta för att hitta konkreta lösningar på
gränshinder.
Vid det nordiska ministerrådet för social- och
hälsopolitiks möte den 11 juni i år avgav Sverige, i egenskap av
ordförandeland, en statusrapportering av hur arbetet med att lösa gränshinder
har förlupit under det senaste året. Avsikten är att arbetet ska ha fortsatt
hög prioritet och att Island, som nästa ordförandeland, ska avge en ny
statusrapport vid nästa års möte.
Mellan de nordiska länderna bedrivs både på regeringsnivå
och på myndighetsnivå ett omfattande arbete för att skapa lösningar som kan
underlätta för bland andra gränspendlare att komma till rätta med gränshinder
som berör den nordiska arbetsmarknaden. Frågan om det danska extrajobbsförbudets
konsekvenser för gränspendlare inom Norden kommer att behandlas under detta
arbetes gång.