den 25 juli

Svar på fråga

2012/13:650 Hotet mot det svenska civilsamhället

Statsrådet Maria Arnholm

Agneta Gille har frågat kulturministern hur hon ser på utvecklingen generellt vad gäller det svenska civilsamhället. Agneta Gille har också frågat vilka åtgärder kulturministern avser att vidta för att förhindra en negativ utveckling i olika avseenden för det svenska civilsamhället och för att stärka civilsamhällets organisationer. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag instämmer i det frågeställaren framför om att människors frivilliga engagemang i ideella föreningar är mycket viktigt för samhällsutvecklingen och demokratin. Det var just utifrån viljan att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse som regeringen år 2009 lade fram den första propositionen om politiken för det civila samhället någonsin (prop. 2009/10:55).

Jag delar inte Agneta Gilles uppfattning att situationen för det civila samhället skulle vara hotad. Tvärtom menar jag att det svenska civila samhället står starkt. Regeringen har också under senare år vidtagit en rad åtgärder för att ytterligare förbättra det civila samhällets villkor, i enlighet med det av riksdagen fastställda målet för politiken. Framför allt vill jag peka på det arbete som genomförts för att utveckla de idéburna organisationernas möjligheter att vara utförare av välfärdstjänster. Regeringen har slutit två överenskommelser med idéburna organisa­tioner inom det sociala området respektive integrationsområdet samt med Sveriges Kommuner och Landsting, bland annat i detta syfte. Olika åtgärder genomförs gentemot statliga myndigheter för att göra de två överens­kommelserna kända och för att öka genomslaget för de sex grundläggande principer som både propositionen och de två överenskommelserna vilar på. För första gången har också en statlig myndighet, Ungdomsstyrelsen, specifikt fått i uppdrag att ansvara för att det finns samlad kunskap om det civila samhällets villkor, sammansättning och utveckling samt att sprida denna kunskap.

I april beslutade regeringen om en lagrådsremiss om nya inkomst­skatteregler för den ideella sektorn. I lagrådsremissen föreslås att enhetliga bestämmelser ska införas om allmännyttiga ändamål för stiftel­ser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget innebär att inkomstskattereglerna blir bättre anpassade till dagens samhälle och att den ideella sektorns arbete underlättas. Regeringen införde 2012 också skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer.

Områden som Agneta Gille mer specifikt tar upp är bland annat moms, konkurrens mellan ideella föreningar och kommersiella företag inom idrotten och föreningarnas serveringsverksamhet. Bakgrunden är att EU-kommissionen under 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen anser att den svenska momslagen innehåller ett alltför generöst undantag för ideella föreningar och att lagen därför strider mot EU:s momsdirektiv.

Det är viktigt att en gynnsam behandling av den ideella sektorn säkers­tälls. I samband med det arbete med en allmän översyn av momssystemet som kommissionen inledde 2010 har regeringen tagit initiativ till ett uttalande från ministerrådet i maj 2012 om att undantagen för ideella föreningar i momsdirektivet bör klargöras. Regeringen kommer även fortsatt att vara tydlig med att den ideella sektorns värdefulla verksamhet måste främjas och att fortsatt momsbefrielse för ideella föreningar ska gälla. Dialogen med kommissionen fortsätter alltså, och arbetet med att säkerställa goda förutsättningar för en stark ideell sektor bedrivs vidare.

För tydlighetens skull vill jag därför avslutningsvis klargöra den särskilda ställning som föreningslivet även fortsättningsvis kommer att ha i olika sammanhang. Samhälleliga värden som konkurrens, föreningsfrihet och det som inom EU brukar kallas idrottens särart är värden som är viktiga att upprätthålla. Regeringen för en kontinuerlig dialog med företrädare för idrotten i dessa frågor.