den
29 januari
Svar på fråga
2013/14:337 En strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Gustav Fridolin har frågat
mig vad jag avser att göra för att Sverige ska få en nationell strategi för
alla barns tillgång till musik- och kulturskola.
Först vill jag betona att regeringens allra
viktigaste prioritering inom kulturpolitiken är barns och ungas rätt till
kultur. Regeringen införde 2008 reformen Skapande skola, en satsning på mer
kultur i skolan. Skapande skola uppgår nu till 173 miljoner kronor per år och
når drygt 715 000 elever i hela landet i grund- och särskola samt
förskoleklass. Regeringen har också beslutat om gratis inträde till de statliga
museerna för alla under 19 år och särskilt lyft fram barns rätt till kultur i
de nya nationella målen för kulturpolitiken. Detta bara för att nämna några av
de satsningar som gjorts.
Som Gustav Fridolin framhåller i sin fråga så är de
kommunala musik- och kulturskolorna viktiga för att barn och unga i ska kunna
utveckla sitt eget skapande och odla sin kreativitet
Enligt uppgifter från Sveriges musik- och
kulturskoleråd (SMOK) fortsätter kulturskoleverksamheten i landet att utvecklas
stabilt. Fler kommuner startar musik- eller kulturskolor och resurserna har ökat
de senaste åren. Verksamheterna prioriteras av
kommunerna och barnen fortsätter att hitta till musik- och kulturskolorna.
Men naturligtvis finns det, som Gustav Fridolin
påpekar, utmaningar för kultur- och musikskolorna, och vi följer utvecklingen
noga.
De nya nationella målen för kulturpolitiken ska
vara styrande för den statliga kulturpolitiken och kunna inspirera och vägleda
politiken i landsting och kommuner. I målen slås bl.a. fast att kulturpolitiken
syftar till att främja allas möjlighet att utveckla sina skapande förmågor och
att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas.
Ansvaret för att stödja barns och ungas rätt till
kultur är delat mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. När det
gäller landets musik- och kulturskolor ligger detta ansvar hos kommunerna. De
har sinsemellan valt att organisera och prioritera på olika sätt. Kommunerna
bör inom ramen för det kommunala självstyret kunna hitta de lösningar som
passar dem bäst med hänsyn tagen till behov och faktiska förutsättningar i den
egna kommunen.
Mot denna bakgrund är det inte i dagsläget aktuellt
för regeringen att ta initiativ till att formulera en nationell strategi för
undervisingen i musik- och kulturskolor.