den 19 mars

Svar på fråga

2013/14:482 Tv-tittandet över sundet

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth

Anders Karlsson har frågat mig genom vilka initiativ jag vill se till att skåningar och danskar ska kunna se varandras tv-program.

Den tidigare användningen av analog sändningsteknik för tv medförde att fria (okodade) marksändningar avsedda för mottagare i Sverige respektive Danmark läckte över i gränstrakterna. Till följd av att de digitala marksändningarna i princip följer nationsgränserna har detta s.k. överspill från frikanalerna minskat.

Jag delar Anders Karlssons uppfattning att goda möjligheter till språkligt och kulturellt utbyte är en viktig del i visionen om en integrerad Öresundsregion.

Den grundlagsskyddade etableringsfriheten för medier innebär att det, som en utgångspunkt, är en fråga för programbolag och operatörer var och på vilka villkor olika tv-kanaler visas. För sändningar i marknätet krävs sändningstillstånd, men i övrigt finns inget som hindrar gränsöverskridande tv-sändningar. Samtidigt innebär upphovsrättens territoriella konstruktion att programföretag som sänder över gränserna måste förvärva nödvändiga rättigheter i mottagarlandet, vilket kräver att ekonomiska överväganden görs, både hos kommersiella aktörer och public service.

Enlig min uppfattning vore det ingen bra lösning att låta svenska avgiftsbetalare bekosta danska tv-tittares tillgång till svenska program och vice versa. Det är möjligt för de tittare som så önskar att teckna betalabonnemang där andra nordiska public service-kanaler ingår. I Skåne har intresset för dansk tv varit mycket stort och de danska kanalerna har under lång tid funnits i utbudet av betalkanaler hos olika svenska betal-tv-leverantörer. De nordiska public service-kanalerna har dessutom sedan lång tid ett utvecklat samarbete med både samproduktioner och inköp av tv-program mellan länderna.