den 29 augusti

Svar på fråga

2011/12:714 Sanktioner kring telekomföretag i Syrien

Utrikesminister Carl Bildt

Åsa Romson har frågat mig vilken information regeringen har som grund för att motsätta sig sanktioner mot syriska telekomföretag.

Utvecklingen i Syrien förskräcker och förvärras. Våldet breder ut sig och antalet syriska flyktingar ökar. Trots upprepade krav från EU och större delen av det internationella samfundet, vägrar president Assad att påbörja förhandlingar med oppositionen om en övergång till ett demokratiskt styre.

Sverige har sedan Assadregimen började slå ned fredliga demonstrationer med våld verkat för EU-sanktioner för att sätta press på regimen. Dessa sanktioner har successivt utvidgats då våldet och övergreppen mot de mänskliga rättigheterna har fortgått.

EU och Sverige fattade redan på ett tidigt stadium ett beslut om att införa förbud mot telekomutrustning som kan användas för förtryck. Sanktioner har även införts mot ett telekomföretag (Syriatel) som ägs av en person som fått sina tillgångar frysta av EU.

Sverige och EU bör undvika införandet av sanktioner som riskerar att begränsa civilbefolkningens och oppositionens möjligheter att kommunicera i ett allvarligt läge där kommunikation i landet och med omvärlden är av stor betydelse. Detta är en uppfattning som delas av flera medlemsstater i EU och som vi fått signaler om delas av oppositionen i Syrien. Just i fallet telekommunikationer är det ingen tvekan om att mobiltelefoni och internet har varit verkningsfulla verktyg i oppositionens händer.

Assadregimen stänger ofta av telenätet i områden där regimen genomför militära operationer. Detta visar tydligt att man ser fri kommunikation som ett uppenbart problem. Sverige och EU bör då undvika sanktioner som riskerar att gagna Assadregimens fortsatta offensiv och missgynna den demokratiska oppositionen.

Det finns flera andra aktuella exempel på hur viktig informationsteknologin och friheten på internet är i kampen för demokrati. Egypten 2011 är ett talande exempel då Mubarakregimen, under en period, stängde landets tillgång till internet för att förhindra att oppositionen och civilbefolkningen använde sig av verktyget.

Vår bedömning är i nuläget att ett fungerande kommunikationsnät gynnar civilbefolkningen och den demokratiska oppositionen.