den 9 november

Svar på frågorna

2012/13:86 Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet

2012/13:88 Turkiet och mänskliga rättigheter

2012/13:91 Kurdernas svåra situation i Turkiet

Utrikesminister Carl Bildt

Roza Güclü Hedin har med anledning av den pågående hungerstrejken i turkiska fängelser frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet. Även Carina Hägg har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en försämring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Arhe Hamednaca har ställt en relaterad fråga angående vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för de hungerstrejkande fängslade kurderna. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Såväl Sverige som EU uppmanar regelbundet turkiska regeringsföreträdare att gå vidare med arbetet för att lösa olika aspekter av den kurdiska frågan.

Utarbetandet av en ny, modern och fullt demokratisk författning, med de möjligheter också för kurdiska frågor som detta innebär är Turkiets mest fundamentala inrikespolitiska utmaning just nu.

Vi fördömer terrorismen och våldet men understryker också att Turkiets kamp mot terrorism måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna.

Det stora antalet personer som gripits av turkiska myndigheter är ett exempel på problemen med den mycket breda definition av terrorism som tillämpas i Turkiet. Hungerstrejken i turkiska fängelser understryker allvaret i det senaste årets utveckling.

De turkiska anslutningsförhandlingarna med EU är ett viktigt instrument för att steg för steg bidra till en modernisering av det turkiska samhällets alla delar.

Det är ett avgörande skäl till varför Sverige lägger betydande politisk kraft bakom Turkiets EU-anslutningsprocess. Vi ställer oss bakom de bedömningar som framförs av Europeiska kommissionen i den årliga översynsrapporten för Turkiet från den 10 oktober 2012 vad gäller mänskliga rättigheter.

Vi noterar att den turkiska regeringen signalerat en vilja att ytterligare förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service på det egna modersmålet, inbegripet kurdiska, och att rätten att använda kurdiska i rättegångar ska förstärkas. Vi välkomnar självfallet dessa steg.

Vår förhoppning är att förutsättningarna för att lösa den kurdiska frågan inte försvåras genom terror och våldsanvändning utan i stället kan främjas genom politisk dialog.