Svar på fråga
2011/12:125 Överskottet av utsläppsrättsenheter
Miljöminister Lena Ek
Helena Leander har frågat mig om jag kommer att
verka för att Sverige annullerar våra överskott av utsläppsrättsenheter.
AAU-systemet tillhör de centrala element i
Kyotoprotokollet som EU och Sverige ser som väsentliga att föra vidare efter
2012. Systemet medger utjämning av utsläppsprofilen inom ett land mellan goda
och mindre goda år, till exempel till följd av växlande tillgång på
vattenkraft. En sådan överföring kan enligt Kyotoprotokollet på en parts
begäran även ske mellan åtagandeperioder.
Överföring kan också medge utjämning mellan länder
som av olika skäl haft mer eller mindre framgång med sina klimatpolitiska
åtgärder. Den flexibilitet som detta innebär är värdefull eftersom det gör det
möjligt för enskilda länder att ta på sig större åtaganden och ansvar för
åtgärder mot klimatförändringar än om de endast kunde lita till egna åtgärder.
Inför en eventuell kommande andra åtagandeperiod
beräknas vissa parter ha ett överskott och andra underskott. Sammantaget
förutses ett stort överskott uppkomma efter 2012. Detta överskott är resultatet
av rymliga åtaganden, vidtagna klimatpolitiska åtgärder och de senaste årens
ekonomiska nedgång.
Jag delar Helena Leanders syn att en omfattande
användning av överskotten från den första Kyotoperioden under en andra
åtagandeperiod skulle äventyra takten i och omfattningen av fortgående åtgärder
mot klimatförändringar.
För EU och Sverige är det därför avgörande att den
miljömässiga integriteten kan säkras och att tvågradersmålet kan hållas inom
räckhåll eller helst överträffas. Vi har i EU slagit fast att vi utifrån detta
aktivt ska verka för att tillsammans med andra parter hantera AAU-överskottet
från den första åtagandeperioden, på sätt som säkerställer miljöintegriteten
men även bibehåller incitamentet att överträffa åtaganden.
Inom EU finns olika grupperingar som eftersträvar
att frågan hanteras på olika sätt, genom fördjupade åtaganden, upphävande av
rätten att föra över överskott eller bibehållen rätt att helt eller delvis föra
över överskottet.
Frågan om det svenska överskottet får ses mot denna
bakgrund.
Jag vill se en stark framtida
klimatregim som säkerställer att tvågradersmålet nås eller helst överträffas. I
Durban måste vi ta steg mot denna regim. Regeringen är öppen för att en andra
åtagandeperiod i Kyotoprotokollet utgör en del i en uppgörelse i Durban men så
länge en fortsättning på åtaganden enligt protokollet inte är given i en
framtida klimatregim är det också osäkert om systemet med delar av tilldelad
mängd, AAU:er, kommer att leva vidare eller vilken roll de kommer att ha i en
ny internationell överenskommelse. En förutsättning för att ta beslut om hur
det svenska överskottet av utsläppsenheter ska hanteras är att en samlad
bedömning kan göras med en större klarhet om innebörden av det framtida
internationella regelverket.
Regeringen har i förra årets budgetproposition
angivit att vi återkommer till riksdagen i frågan om hur ett svenskt överskott
ska hanteras. Regeringen har också tidigare redovisat sin avsikt att inte vidta
åtgärder som netto innebär ökade utsläpp utomlands.
Det svenska överskottet är, som vi alla känner
till, en frukt av en målmedveten svensk klimatpolitik. Legitimiteten för de
styrmedel vi använder hos det svenska folket vilar på att de är effektiva
svenska bidrag till det internationella klimatsamarbetet.