den 18 september

Svar på fråga

2012/13:752 Regeringens arbete med utfasning av kreosot

Miljöminister Lena Ek

Johan Löfstrand har frågat mig hur jag ser på frågan kring användning av kreosot och hur statliga bolag bör agera för att skapa innovationer på miljöområdet.

Det råder ingen tvekan om att träskyddsmedlet kreosot är mycket farligt och det är därför mycket hårt reglerat. Träskyddsbehandling med kreo-sot får endast utföras av yrkesmän och inom EU är användningen tillåten endast fram till den 1 maj 2018. Även användningen av kreosotbehand-lat trä är hårt reglerad. Där barn riskerar att exponeras och där man riskerar hudkontakt är användningen förbjuden.

Kemikalieinspektionen är den myndighet som fattar beslut i enskilda ärenden om godkännande av träskyddsprodukter som innehåller kreosot. I dagsläget finns tre godkända produkter. Anledningen till att kreosot godkändes för användning som träskyddsmedel inom EU i fem år var att det då inte fanns miljömässigt bättre alternativ sett ur hela livscykel-perspektivet. Tidsbegränsningen är i sig en uppmaning till alla aktörer på marknaden att ta fram mer hållbara alternativ.

Statligt ägda bolag såväl som myndigheter och affärsverk, som till exem-pel Affärsverket svenska kraftnät, och alla andra aktörer på marknaden är givetvis skyldiga att följa den lagstiftning som finns. Alla företag med statligt ägande har ett ansvar för frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet samt mång-fald dvs. ett hållbart företagande. Ansvaret uttrycks sedan många år i regeringens ägarpolicy. För att ytterligare stärka denna styrning införde regeringen 2007, som första land i världen, även krav på att bolagen ska redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI), en internationell standard för hållbarhetsredovisning. Sverige fick stor uppmärksamhet världen över då detta lanserades. Rapporteringskravet möjliggör en utvärdering av bolagens arbete med hållbart företagande och därmed även en ständig utveckling och förbättring av regeringens styrning. 2012 befäste regeringen ansvaret genom att bolagens styrelser även ska formulera hållbarhetsmål. Statliga bolag bör därför, i sin verk-samhet, alltid sträva efter minsta möjliga negativa påverkan på miljön.

För att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver vi alla, det vill säga riksdag, regering, myndigheter, affärsverk, länsstyrelser, kommuner, företag, fri-villiga organisationer och enskilda individer engagera sig och ta sin del av ansvaret.

För att ersätta farliga ämnen med sådana som passar i en hållbar sam-hällsekonomi behövs miljöinnovationer och tekniksprång. Regeringen har antagit dels en Miljöteknikstrategi och dels en Innovationsstrategi. Inom ramen för Miljöteknikstrategin har regeringen avsatt 400 miljoner kronor för perioden 2011-2014. Miljöinnovationer innebär ofta förnyelse och utveckling vilket ger mer miljönytta jämfört med att endast förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser. Om statliga aktörer kan bidra till att finna miljölösningar genom ett innovativt agerande är detta naturligtvis bra och önskvärt enligt regeringen.