Svar på fråga
2011/12:252 Skyddet för den enskilde vid sjukdom eller arbetslöshet
Statsrådet Ulf Kristersson
Johan Andersson har frågat mig om jag har någon
avsikt att förstärka skyddet för den enskilde vid sjukdom eller arbetslöshet.
Sjukpenningförsäkringen är en försäkring för inkomstbortfall
på grund av sjukdom. Så har det alltid varit. För att en person ska kunna få
sjukpenning krävs således att personen har en sjukpenninggrundande inkomst. För
detta krävs i sin tur en viss arbetslivsanknytning. Sjukförsäkringsreformen har
inte inneburit någon ändring av denna grundprincip. För de personer som saknar
sjukpenninggrundande inkomst vid insjuknande utgör försörjningsstödet det
yttersta skyddsnätet.
I sin fråga hänvisar Johan Andersson till kostnadsökningen
av försörjningsstöd och menar att detta är ett resultat av bland annat
sjukförsäkringsreformen. En nyligen genomförd undersökning av Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) visar att detta inte stämmer. I SKL:s rapport Gör rätt från dag ett konstateras att
sjukförsäkringsreformen endast marginellt har medfört ökade kostnader för
försörjningsstöd. Kostnaderna uppskattas till 1 procent av de totala
kostnaderna för försörjningsstöd. SKL:s undersökning visar att ingen eller
mycket svag arbetsmarknadsanknytning är den huvudsakliga förklaringen till att
personer med arbetsoförmåga på grund av sjukdom uppbär försörjningsstöd i stället
för sjukpenning. Enligt undersökningen har dessa personer i många fall behov av
samordnade insatser från olika myndigheter för att komma närmare
arbetsmarknaden.
Jag kan konstatera att sjukförsäkringsreformen i
huvudsak fungerar bra. Många sjukskrivna möter nu mer aktivitet, tidigare
insatser och tydligare spelregler på vägen tillbaka till arbetsförmåga. Detta
har lett till färre sjukskrivna och kortare sjukskrivningsperioder. Samtidigt
måste ambitiösa välfärdssystem ständigt vårdas. I budgetpropositionen för 2012
föreslår därför regeringen flera justeringar. Personer som lämnar den
tidsbegränsade sjukersättningen, och som saknar eller har en låg
sjukpenninggrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller
rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg om deras
arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd av sjukdom. Vidare föreslås ökade
resurser för förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser, bland annat
till samordningsförbunden som i många kommuner bedriver samordnade insatser för
personer som är sjuka och uppbär försörjningsstöd.