den 10 oktober

Svar på fråga

2012/13:22 Kortterminaler och kvittobedrägeri

Statsrådet Peter Norman

Hans Olsson har frågat statsrådet Beatrice Ask genom vilka initiativ och åtgärder statsrådet vill se till att kunderna får säkra kortterminaler i butiker, restauranger och taxi så att inte kvittouppgifter används för att få ut betalningar i flera omgångar.

Frågan har överlämnats till mig.

I dagarna har en taxiföretagare i Malmö varit föremål för massmedial uppmärksamhet med anledning av att han vid åtskilliga tillfällen återanvänt gamla taxikvitton. Man kan givetvis fråga sig hur detta kunnat ske och vem som blir ansvarig för de ifrågavarande beloppen.

En så kallad offlinebetalning kan göras bland annat genom att ett kontokorts magnetremsa körs igenom en kortterminal. Vid offlineköp sparas de uppgifter som finns på kontokortet samt datum och belopp så att onlineregistrering kan göras i efterhand (så kallad efterregistrering). Det krävs även att kunden godkänner betalningen genom att underteckna kvittot/slippen. Först i efterhand läggs kortbetalningen in manuellt av företaget med hjälp av de uppgifter som finns på det kvitto som framställts i samband med betalningen. I vissa fall sker efterregistering automatiskt när terminalen åter får onlinekontakt. Offlinebetalning är aktuell i sådana situationer då taxiförare med flera av någon anledning inte har någon direktkontakt med banken/kortutställaren.

I lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument finns bestämmelser om kontohavares ansvar för belopp som belastar ett konto på grund av en obehörig transaktion med ett betalningsinstrument. I det fall en transaktion genomförts utan kontohavarens samtycke ansvarar kontohavaren, med vissa i lagen specificerade undantag, inte för beloppet.

I de fall en enskild kontohavare drabbas av obehöriga transaktioner på så sätt att ett kvitto används flera gånger, är det alltså kortutgivaren som står risken för beloppet.

En person som missbrukar sina befogenheter och som utför obehöriga transaktioner gör sig emellertid skyldig till brott och kan dömas för detta med stöd av brottsbalken. I nu aktuellt fall är taxichauffören också misstänkt för grovt bedrägeri.

Då det är kortutgivarna som i första hand står risken för obehöriga transaktioner ligger det i deras intresse att så långt möjligt minimera riskerna för obehöriga transaktioner. Detta görs också kontinuerligt genom att nya system (exempelvis chipbetalningar) och hanteringsrutiner tas fram.

Regeringen är öppen för en dialog och ett samarbete i dessa frågor om det skulle visa sig finnas behov av detta.