den 17 mars

Svar på fråga

2013/14:470 Utredning av personer med demenssjukdom

Socialminister Göran Hägglund

Eva Olofsson har frågat mig vad regeringen tänker göra för att demenssjuka människor ska få den utredning Socialstyrelsen rekommenderar och därmed få tillgång till de läkemedel som kan lindra symptomen.

De nationella riktlinjerna är ett betydelsefullt verktyg för att både öka kvaliteten i vården och omsorgen men också öka jämlikheten i den vård och omsorg som tillhandahålls. Jag tycker därför att det är glädjande att Socialstyrelsen i sin utvärdering av de nationella riktlinjerna vid vård och omsorg vid demenssjukdom kan konstatera att riktlinjerna har fått genomslag inom landstingen och kommunerna. Dessutom har begreppet personcentrerad omvårdnad, vilket är ett centralt begrepp i riktlinjerna, fått stor spridning i verksamheter som arbetar med personer med demenssjukdom.

Regeringen har under innevarande mandatperiod satsat på att förbättra vården och omsorgen om sjuka äldre som är i behov av omfattande vård och omsorg. Inom ramen för det pågående arbetet har regeringen fokuserat förbättringsarbetet på bl.a. vården av personer med demenssjukdom. Ett viktigt verktyg för att öka kunskapen och följsamheten till de nationella riktlinjerna är de kvalitetsregister som finns på området. Regeringen har valt att bl.a. stödja Svenska Demensregistret (SveDem).

SveDem kan användas i primärvården, i den specialiserade vården och i den kommunala vården och omsorgen. Regeringen har riktat insatserna mot användningen av SveDem i primärvården i syfte att identifiera patienterna tidigt i sjukdomsskedet. De fullständiga basala utredningarna i primärvården, vilka är en förutsättning för att patienterna ska identifieras i ett tidigt skede och få adekvat behandling, har ökat år från år. År 2013 genomgick 58 procent av patienterna en fullständig basal utredning i primärvården. Jag kan konstatera att det är en ökning med ca tio procentenheter från 2012. Genom ihärdigt arbete och fortsatt fokus på frågan är ytterligare förbättringar möjliga till gagn för personer som insjuknar i demens. SveDem samlar data som på olika sätt kan återföras till verksamheterna och ledningarna. Det innehåller därmed bra underlag för uppföljning och förbättringsarbete på enhetsnivå, men även för styrning och ledning på regional och nationell nivå.

Socialstyrelsens utvärdering av de nationella riktlinjerna vid demenssjukdom visar att det finns en underförskrivning av demensläkemedel och att variationen över landet är stor. Utvärderingen visar även att förskrivningen varierar med födelseland och utbildningsnivå. Detta är något jag tar på största allvar. Kunskap är nyckeln till både en förbättrad kvalitet på de basala utredningarna och till en korrekt förskrivning av demensläkemedel. Det är därför angeläget att landsting och kommuner fortsätter att kraftsamla och jobba långsiktigt med att öka följsamheten till de nationella riktlinjerna vid vård och omsorg vid demenssjukdom.