Svar på frågorna
2010/11:421 Ingångslöner i kommunsektorn
2010/11:433 Lönenivån för låginkomsttagare och kvinnor
Finansminister Anders Borg
Josefin Brink har frågat mig hur mycket jag anser
att ingångslönerna i kommunsektorn skulle behöva sänkas för att ge positiva
sysselsättningseffekter och om jag avser att vidta några åtgärder i den
riktningen. På samma tema har Christina Karlsson frågat mig om ingångslönerna i
kommunsektorn.
Det finns ett grundläggande samförstånd om att
detta inte är frågor som ska underställas riksdagen. Regeringen står bakom den
bärande principen i den svenska modellen som innebär att det är
arbetsmarknadens parter som avtalar om löner och andra villkor.
Jag kan också konstatera att det finns en bred
enighet mellan riksdagens partier om att alla arbeten ska omfattas av goda
arbetsvillkor och avtalsenliga löner. Det gäller givetvis även kommun- och
landstingssektorn.
Vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, biomedicinska
analytiker, barnmorskor och andra yrkeskategorier inom välfärden är viktiga
samhällsbärare.
Vi är alla medvetna om de utmaningar som välfärden
ställs inför i och med den demografiska utvecklingen. Samtidigt minskar
intresset bland unga att utbilda sig till många vård- och omsorgsyrken.
Fackförbundet Kommunal har i rapporten Vem
ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla visat att i början av
1980-talet hade omsorgsutbildningen på gymnasiet över 18 000 sökande medan
siffran i dag är nere på ungefär 3 000.
Samtidigt saknar många unga jobb och trösklarna in
på arbetsmarknaden är många gånger höga. Flera studier, till exempel
Långtidsutredningen och Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport, pekar på
att ingångslönernas storlek kan vara en viktig faktor för sysselsättningen i
vissa grupper.
Ungdomar och grupper med en svag
arbetsmarknadsanknytning har vanligtvis det gemensamt att det är svårt för
arbetsgivare att bedöma deras förmåga eftersom de ofta saknar erfarenhet och
referenser från tidigare arbete. Kombinerat med relativt höga anställningskostnader
(lön och arbetsgivaravgifter), kan detta leda till att arbetsgivare är
tveksamma till att rekrytera unga. De riskerar därför att väljas bort av arbetsgivare
om ingångslönerna inte är väl avvägda. För att stärka konkurrenskraften på
arbetsmarknaden för personer som varit utan arbete i minst ett år finns
nystartsjobb. Unga kan få nystartsjobb efter sex månader utan arbete. För att
ytterligare öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen även sänkt
arbetsgivaravgifterna för unga.
Problemet med avvägningen mellan ingångslöner och
löneutveckling adresseras till exempel av IF Metall och verkstadsindustrin som
ser över sina avtal för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Möjligheten
att få prova ett yrke är större om ingångslönen är väl avvägd, när man väl har
provat på ett yrke ökar också chansen att man väljer det yrket och genom
utbildning och yrkeserfarenhet höjer sin lön.
Samtidigt måste vi på nationell nivå ta ansvar för
bland annat unga människors anställningsbarhet. Den reformerade gymnasieskolan
och lärlingsutbildningen är exempel på viktiga reformer för att motverka avhopp
från gymnasieskolan och underlätta arbetsmarknadsinträdet.