Svar på fråga
2011/12:679 Den ökande barnfattigdomen
Statsrådet Maria Larsson
Gunvor G Ericson har frågat socialministern vilka
åtgärder han kommer att vidta för att minska barnfattigdomen i Sverige. Arbetet
inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Barns levnadsvillkor är en prioriterad fråga för
regeringen och flera viktiga insatser har genomförts för att stärka
barnhushållens ekonomiska situation. Under den senaste tioårsperioden har de
disponibla inkomsterna ökat för samtliga hushåll, men ökningen har varit mindre
för vissa grupper av barnfamiljer. En av förklaringarna till detta är att
exempelvis ensamstående föräldrar och föräldrar med utrikes bakgrund generellt
har en lägre arbetsmarknadsanknytning. Som en följd av detta består den
disponibla inkomsten i dessa hushåll också till större del av behovsprövade
ekonomiska familjestöd. Familjestöden följer prisutvecklingen och inte
inkomstutvecklingen, vilket är en förklaring till att den relativa fattigdomen
bland barn har ökat. Utvecklingen av den absoluta fattigdomen visar dock att
andelen barn med låg ekonomisk standard har minskat kontinuerligt sedan
1990-talets lågkonjunktur.
Lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet
återfinns inte enbart inom ett ansvarsområde, utan regeringens politik utgår
från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden bidrar till en
god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Drivkrafter för arbete och
insatser för att förhindra långvarig frånvaro från arbetsmarknaden samt den
ekonomiska familjepolitiken är alla viktiga hörnstenar för att minska den
ekonomiska utsattheten hos barn och deras familjer. En viktig anledning till
ekonomisk utsatthet bland barn är vanligtvis att föräldrarna saknar arbete
eller utbildning. Regeringen har genomfört en rad insatser för att stärka
grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden. En av de mest
grundläggande rättvisefrågorna är att ge fler föräldrar möjlighet till jobb. Etableringsreformen
som trädde i kraft den 1 december 2010 är ett exempel på en viktig insats som
är tydligt inriktad på att nyanlända till Sverige snabbare ska få jobb och lära
sig svenska. Regeringen har även tillsatt en utredning som undersöker hur
arbetskraftsdeltagandet bland nyanlända utrikes födda kvinnor och
anhöriginvandrare ska kunna öka, utredningen lämnar sitt slutbetänkande i
oktober i år.
Den ekonomiska familjepolitiken lyfter
barnfamiljernas disponibla inkomster samt ger föräldrar bättre möjligheter att
kombinera familj och arbete. I syfte att stärka de mest utsatta hushållen har
regeringen genomfört en rad åtgärder, dels höjt flerbarnstilläggen, dels det
särskilda bidraget inom bostadsbidraget. Höjningen av bostadsbidraget påverkar
särskilt ensamståendehushåll med barn där nära hälften av alla hushåll har
bostadsbidrag. Från årsskiftet 2012 har även normen för barn inom ramen för
försörjningsstöd höjts. Det går ännu inte att utläsa effekten av dessa
förstärkningar i den ekonomiska statistiken. Men prognoser för innevarande år,
från såväl riksdagens utredningstjänst, som Socialdepartementet, visar att den
ekonomiska utsattheten bland barnhushållen väntas minska för år 2012.