Svar på fråga
2011/12:659 Demokratikrav och handeln med Kina
Statsrådet Ewa Björling
Håkan Bergman har frågat mig på vilka sätt jag
tillsammans med svenska företag avser att lyfta fram demokrati och mänskliga
rättigheter i våra kontakter med Kina.
Kina har haft en snabb ekonomisk tillväxt under
flera decennier, vilket har lett till stora samhällsförändringar. Under den här
perioden har levnadsstandarden i landet höjts och fattigdomen minskat för stora
delar av befolkningen. Kinas medlemskap i världshandelsorganisationen WTO har
bidragit till att stärka den ekonomiska utvecklingen, och även till att öppna
upp landet. Den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna är dock
fortfarande ett allvarligt problem, och Sverige verkar på olika sätt
både bilateralt och genom EU-samarbetet för att bidra till en ökad
respekt för de mänskliga rättigheterna i Kina.
Jag är övertygad om att påverkan bäst sker genom
kontakter och en kontinuerlig, öppen och bred dialog. Länder som handlar med
andra bygger upp kontaktnät och kommunikationskanaler som går utöver det rent
ekonomiska samarbetet. Det gör att insynen i landet ökar och att befolkningens
möjligheter att ta till sig av influenser från omvärlden förbättras.
Frihandelsvänliga länder utvecklas bättre
ekonomiskt än jämförbara mer slutna länder. Historien lär oss att detta
förbättrar förutsättningarna för att människor ska resa krav på demokratiska
reformer och mänskliga fri- och rättigheter. Det finns givetvis inte något
linjärt samband mellan fri handel, demokrati och mänskliga rättigheter. Men en
lång rad exempel, inte minst i Sydostasien, visar att handel, tillväxt och
öppenhet även förbättrar möjligheterna till en positiv politisk utveckling.
Sveriges konsekventa frihandelslinje har bidragit
till en förtroendefull dialog med Kina på många områden, däribland kring
mänskliga rättigheter. Dialogen med Kina om respekt för mänskliga rättigheter
sker i olika former och vid olika tillfällen. Ett viktigt instrument är den
MR-dialog som EU för två gånger per år med Kina. Vid dessa tillfällen
diskuteras bland annat övergripande MR-frågor, liksom arbetsrättsliga villkor.
Arbetstagarnas villkor och rättigheter är en viktig
fråga, och jag är stolt över att svenska företag ofta agerar som föregångare
runt om i världen genom ett starkt engagemang på det här och andra områden inom
det som brukar betecknas som CSR Corporate Social Responsibility. Jag
har själv personligen på plats i Kina sett att svenska företag tar frågorna på
stort allvar.
Kinas regering har under senare år visat stort
intresse för arbetet med CSR, och vad vi i Sverige gör inom det här området.
Sverige och Kina har sedan 2007 ett unikt samarbetsavtal om CSR, med ett
tillhörande underavtal om upprättandet av en gemensam arbetsgrupp för att fördjupa
samarbetet ytterligare. Inom ramen för det samarbetet har en rad gemensamma
seminarier, utbildningar och samtal anordnats, vilket ökat kontaktytorna
avsevärt och öppnat för en rad möjligheter att lyfta de frågor som Håkan
Bergman tar upp. Såväl mänskliga rättigheter som CSR togs för övrigt upp i
mötet mellan Kinas premiärminister Wen Jiabao och statsminister Reinfeldt
nyligen,och jag har lyft fram frågorna med min motpart Chen Deming.
Regeringen ser det ökande samarbetet mellan Sverige
och Kina som en möjlighet att påverka hur Kina formulerar sin politik kring
demokrati, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och utveckling.