den 28 januari

Svar på fråga

2013/14:330 Krisen inom naturvetenskap och matematik

Utbildningsminister Jan Björklund

Peter Persson har frågat mig genom vilka åtgärder och initiativ jag vill stärka naturvetenskap, matematik och teknik i den svenska skolan.

Att det finns lärare med djup ämnes- och ämnesdidaktisk kompetens är viktigt för att höja kvaliteten i svensk skola. Det är därför angeläget att lärarförsörjningen kan tryggas så att alla elever får sin undervisning av behöriga lärare. Rekryteringsläget är dock problematiskt särskilt när det gäller naturorienterande ämnen och teknik.

Lärarutbildningen har nyligen reformerats och de nya utbildningarna startade höstterminen 2011. Efter reformen har intresset för att söka till lärarutbildningarna ökat. Intresset för och behovet av lärare varierar dock mellan olika ämnen och ämnesområden.

Den sammanhållna ämneslärarutbildningen är endast en av de vägar som leder till att bli behörig ämneslärare. En annan väg är den kompletterande pedagogiska utbildningen inom vilken personer med tillräckliga ämneskunskaper inom minst ett undervisningsämne har möjlighet att bli behöriga ämneslärare efter tre terminers studier. De senaste åren innan de nya lärarexamina infördes hade cirka en tredjedel av de som erhållit en lärarexamen gått en motsvarande väg.

Regeringens satsning Lärarlyftet bidrar också till att öka antalet behöriga lärare. Inom Lärarlyftet finns det möjlighet för lärare med en lärarexamen att bli behöriga i samtliga ämnen de undervisar i. Även uppdraget till ett antal lärosäten att genomföra vidareutbildning av yrkesverksamma lärare som saknar en lärarexamen bidrar till att öka antalet behöriga lärare. Regeringens insatser för att höja lärarnas status, till exempel genom satsningen på karriärvägar för lärare samt införandet av lärarlegitimation, kommer med all sannolikhet bidra till att intresset för läraryrket ökar.

För att öka kunskaperna inom och intresset för matematik, naturvetenskap och teknik har regeringen genomfört ett flertal riktade insatser, bland annat det så kallade Matematiklyftet, NT-satsningen och fler nationella prov. Det ökade meritvärdet för bland annat matematik som införts har gjort att fler gymnasieelever har valt att studera mer avancerade kurser i ämnet.

I departementspromemorian Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (U2012/4904/S) presenteras förslag till en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå som har varit verksamma som lärare på ett universitet eller en högskola eller i skolväsendet. Den särskilda kompletterande utbildningen om sammanlagt en termins studier bör leda till ämneslärarexamen. Förslaget i promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Sammanfattningsvis har en rad insatser genomförts eller är under genomförande för att stärka naturvetenskap, matematik och teknik i den svenska skolan. Regeringen följer frågan noggrant och ytterligare åtgärder kommer att övervägas om det behövs.