Svar på fråga
2013/14:294 Fritidscheck
Statsrådet Maria Larsson
Agneta Gille har frågat kultur- och
idrottsministern om ministern anser att en fritidscheck som riktat stöd till
behövande är rätt väg att gå och varför det är att föredra framför att göra det
generella välfärdssystemet starkare.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på frågan.
Vi vet att familjer med knappa ekonomiska resurser
har svårare att ha råd att betala för sina barns fritidsaktiviteter än andra
familjer. Att få delta i fritidsaktiviteter anser jag vara en god skyddsfaktor
mot utanförskap, det är utvecklande och ger en känsla av delaktighet. Därför
har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat att vi vill införa en
ersättning för kostnader för fritidsaktiviteter för barn i hushåll med
försörjningsstöd. Kostnader för detta har avsatts i budgeten.
Inom Socialdepartementet har det tagits fram ett
förslag till en sådan ersättning, en s k fritidspeng.
Förslaget innebär att hushåll med barn som går i årskurs 4 till 9 som haft
försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden ska
ha rätt till en ersättning på högst 3000 kronor för kostnader för deltagande i
regelbundna och ledarledda fritidsaktiviteter. Barnen får därmed möjlighet att
utöva och utveckla sina intressen tillsammans med andra barn och vuxna.
Agneta Gille menar att det är fel väg att gå och
att det vore bättre att göra det generella välfärdssystemet starkare. Jag
håller inte med Agneta Gille utan menar att förslaget inte står i motsättning
till satsningar på den generella välfärden. Tvärtom är fritidspengen ett
välkommet komplement till barn som redan lever i familjer med försörjningsstöd
och till de generella åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra barns
levnadsvillkor.
Regeringen har exempelvis höjt barndelen i
bostadsbidraget under 2012 och 2014 med sammanlagt högst 975 kronor per månad
för en tvåbarnsfamilj. Den 1 januari 2013 höjdes
grundnivån i föräldraförsäkringen från 180 till 225 kronor per dag. En reform
av betydelse för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på
arbetsmarknaden.
Höjda nivåer i det generella
välfärdssystemet leder dock inte alltid till höjd levnadsstandard för de barn
som lever i familjer som är beroende försörjningsstöd. Försörjningsstöd är det
yttersta skyddsnätet i välfärdssystemet och när bidrag höjs minskas
försörjningsstödet i motsvarande mån. Riksnormen
i försörjningsstödet höjdes emellertid för barn 2012 vilket innebar en höjd
levnadsstandard för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd.
Utgångspunkten för förslaget till fritidspeng är
att barn i familjer med försörjningsstöd ska kunna delta i gemensamma
aktiviteter med andra barn utanför skoltid och utanför det egna hemmet. Jag
menar därför att det är viktigt att fritidspengen utformas som en
kostnadsersättning och att inte som en generell inkomstförstärkning. Jag ser
därför fram emot att under våren presentera ett förslag till riksdagen på hur
en sådan fritidspeng ska utformas