den 20 mars

Svar på fråga

2012/13:379 Forskningsresultat kring betygens uppmuntrande funktion

Utbildningsminister Jan Björklund

Mats Pertoft har frågat mig vilka forskningsresultat som ligger till grund för antagandet om betyg som det mest optimala systemet att mäta kunskapsnivån och uppmuntra till bättre resultat i skolan.

Ett av skolans huvuduppdrag är att ge alla elever tillräckliga kunskaper för att de ska klara framtida studier och yrkesliv. Samtidigt visar såväl nationella som internationella studier att resultaten i den svenska skolan har försämrats inom en rad områden under en längre tid. Undersökningar från Statens skolverk och Statens skolinspektion visar även att många skolor brister i uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling.

Regeringen har genomfört flera stora skolreformer i syfte att förbättra resultaten i skolan. För att dessa reformer ska lyckas är det dock av yttersta vikt att det finns en väl fungerande uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och ett nära samarbete mellan skola och hem. Enligt regeringens mening är betygen ett viktigt instrument för att utvärdera elevernas kunskaper och därigenom ge varje elev stöd i rätt tid för att ge dem de bästa förutsättningar att nå målen för utbildningen samt ge en tydlig information till eleverna och deras föräldrar om hur det går i skolan.

Att en tidig och tydlig uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling är en nödvändig väg till bättre resultat för grundskolan påpekades också i Skolverkets lägesbedömning för 2005.

I många andra länder ses bedömning och betygssättning som en självklarhet i skolan och den internationella forskningen om betyg är därför begränsad. Rapporten Betygssatta barn spelar det någon roll i längden? (Anna Sjögren, 2010) visar dock att betygen är av stor vikt för framför allt elever i socioekonomiskt svaga områden. I rapporten anges att bland de lågutbildades döttrar var det färre som klarade gymnasieskolan när de inte fick betyg. Rapporten visar också att bland söner till lågutbildade blev sannolikheten att klara gymnasieskolan lägre när betygen avskaffades.

Forskning har också visat att alternativet till betyg i grundskolan, utvecklingssamtal, har brister som informationsbärare då lärarna i samband med utvecklingssamtalet i högre grad lyfter fram det eleverna är bra på men är vagare då det gäller elevernas brister. Detta framgår av avhandlingen Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal (Johan Hofvendahl, 2006). Enligt min mening har även betyg den fördelen att de är tydliga och direkt kopplade till de kunskapskrav som finns.

Jag vill dock påpeka att det är viktigt att bedömningen av elevernas kunskaper sker löpande och att läraren återkopplar vad som går bra för eleven och vad som eleven behöver utveckla ytterligare. Läraren bör tydliggöra vad som kommer att bedömas och utgöra underlag för betyg. Läraren bör också utifrån elevens prestationer i klassrummet, resultat på prov, andra underlag och i förhållande till uppsatta kunskapskrav kunna motivera varför eleven får ett visst betyg. Dessutom ska lärarens bedömning och betygssättning åtföljas av stöd och stimulans till eleverna så att de kan nå utbildningens mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.

Bedömningen och betygssättningen bidrar därmed till såväl elevens kunskapsutveckling som en tydlig information till eleverna och deras föräldrar om hur det går i skolan.