den 16 november

Svar på fråga

2011/12:117 Social dumpning

Statsrådet Tobias Billström

Anders Karlsson har frågat arbetsmarknadsminister Hillevi Engström om hon avser att ta initiativ till ändringar i lagstiftningen om arbetskraftsinvandring eller annan lagstiftning så att social dumpning förhindras. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Inledningsvis vill jag poängtera att i Sverige gäller den svenska arbetsmarknadsmodellen. Modellen innebär att riksdag och regering har överlämnat åt parterna på arbetsmarknaden att i kollektivavtal reglera villkor och löner. Övervakningen av efterlevnaden av lönevillkor och övriga anställningsvillkor utövas av de fackliga organisationerna. När det gäller arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen är det Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsynen.

Det har snart gått tre år sedan regelverket som styr arbetskraftsinvandring reformerades. Fler människor har sedan dess sökt sig till den svenska arbetsmarknaden för att bidra med sin kunskap och kompetens. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring gynnar inte enbart Sveriges ekonomi och arbetsmarknad utan utgör också en utvecklingspotential för de länder som arbetskraftsinvandrarna kommer från och för migranterna själva.

Regelverket för arbetstillstånd ställer upp tydliga krav och villkor för när arbetstillstånd får beviljas. Anställningsvillkoren för den tredjelandsmedborgare som kommer hit för att arbeta får inte vara sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Innan tillstånd beviljas ska Migrationsverket pröva om anställningsvillkoren är i rätt nivå och berörd arbetstagarorganisation ska i regel ges tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket har att bedöma de uppgifter som ligger till grund för en ansökan om arbetstillstånd och ska se till att ärendet är tillräckligt utrett. Verket ska också vara observant på att det inte rör sig om skenavtal och kan vid behov utreda omständigheter som rör både arbetsgivaren och arbetstagaren. I samband med en förlängningsansökan kan Migrationsverket kontrollera att villkoren i det ursprungliga anställningserbjudandet uppfyllts genom att till exempel begära in lönespecifikationer och utdrag från skattedeklaration.

Det är naturligtvis oacceptabelt att reglerna missbrukas av oseriösa arbetsgivare. Migrationsverket har i regleringsbrevet för år 2011 fått i uppdrag att motverka förekomsten av sådant missbruk och redovisa hur myndigheten arbetar för att upptäcka missbruk och skenanställningar. Av Migrationsverkets rapportering till regeringen framgår att verket under året har intensifierat sitt arbete för att motverka missbruk. Migrationsverket begär bland annat att företag som samtidigt erbjuder anställning till ett stort antal arbetstagare gör sannolikt att det finns ekonomiska möjligheter att betala ut lön enligt anställningserbjudandet. Verket tar, om så behövs, också kontakt med Skatteverket.

Regeringen gav redan i februari 2009 OECD i uppdrag att göra en utvärdering av Sveriges arbetskraftsinvandringsreform. OECD arbetar fortfarande med att färdigställa sin rapport och jag kan därför inte kommentera dess innehåll. Resultatet av studien kommer att presenteras i december. Rapporten utgör givetvis en viktig del i det arbete som nu pågår med att analysera i vad mån det behöver göras justeringar i regelverket.