den 15 april

Svar på frågorna

2010/11:421 Ingångslöner i kommunsektorn

2010/11:433 Lönenivån för låginkomsttagare och kvinnor

Finansminister Anders Borg

Josefin Brink har frågat mig hur mycket jag anser att ingångslönerna i kommunsektorn skulle behöva sänkas för att ge positiva sysselsättningseffekter och om jag avser att vidta några åtgärder i den riktningen. På samma tema har Christina Karlsson frågat mig om ingångslönerna i kommunsektorn.

Det finns ett grundläggande samförstånd om att detta inte är frågor som ska underställas riksdagen. Regeringen står bakom den bärande principen i den svenska modellen som innebär att det är arbetsmarknadens parter som avtalar om löner och andra villkor.

Jag kan också konstatera att det finns en bred enighet mellan riksdagens partier om att alla arbeten ska omfattas av goda arbetsvillkor och avtalsenliga löner. Det gäller givetvis även kommun- och landstingssektorn.

Vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och andra yrkeskategorier inom välfärden är viktiga samhällsbärare.

Vi är alla medvetna om de utmaningar som välfärden ställs inför i och med den demografiska utvecklingen. Samtidigt minskar intresset bland unga att utbilda sig till många vård- och omsorgsyrken. Fackförbundet Kommunal har i rapporten Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla visat att i början av 1980-talet hade omsorgsutbildningen på gymnasiet över 18 000 sökande medan siffran i dag är nere på ungefär 3 000.

Samtidigt saknar många unga jobb och trösklarna in på arbetsmarknaden är många gånger höga. Flera studier, till exempel Långtidsutredningen och Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport, pekar på att ingångslönernas storlek kan vara en viktig faktor för sysselsättningen i vissa grupper.

Ungdomar och grupper med en svag arbetsmarknadsanknytning har vanligtvis det gemensamt att det är svårt för arbetsgivare att bedöma deras förmåga eftersom de ofta saknar erfarenhet och referenser från tidigare arbete. Kombinerat med relativt höga anställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter), kan detta leda till att arbetsgivare är tveksamma till att rekrytera unga. De riskerar därför att väljas bort av arbetsgivare om ingångslönerna inte är väl avvägda. För att stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden för personer som varit utan arbete i minst ett år finns nystartsjobb. Unga kan få nystartsjobb efter sex månader utan arbete. För att ytterligare öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen även sänkt arbetsgivaravgifterna för unga.

Problemet med avvägningen mellan ingångslöner och löneutveckling adresseras till exempel av IF Metall och verkstadsindustrin som ser över sina avtal för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Möjligheten att få prova ett yrke är större om ingångslönen är väl avvägd, när man väl har provat på ett yrke ökar också chansen att man väljer det yrket och genom utbildning och yrkeserfarenhet höjer sin lön.

Samtidigt måste vi på nationell nivå ta ansvar för bland annat unga människors anställningsbarhet. Den reformerade gymnasieskolan och lärlingsutbildningen är exempel på viktiga reformer för att motverka avhopp från gymnasieskolan och underlätta arbetsmarknadsinträdet.