den 30 januari

Svar på fråga

2012/13:266 Soldatavhoppen

Försvarsminister Karin Enström

Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av de omfattande avhoppen inom ramen för försvarets nya personalförsörjning.

Preliminära siffror för 2012 visar att ungefär 19 procent av de kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen har avbrutit sin tidsbegränsade anställning i förtid. Det är som Peter Hultqvist påpekar fler än vad Försvarsmakten har räknat med i det reformerade personalförsörjningssystemet. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det nya personalförsörjningssystemet långt ifrån är färdigreformerat.

Försvarsmakten har rapporterat att en stor del av de soldater som nu har valt att avsluta sin tjänstgöring har anställts med upprepade korta tidsbegränsade anställningar mot tydligt avgränsade uppgifter. Till exempel för att ingå i Nordic Battlegroup 2008 (NBG 08) med en eller två efterföljande internationella insatser. När uppgifterna är slutförda väljer många att avsluta sina anställningar. Många av de soldater som nu väljer att sluta har varit anställda ganska länge, i flera fall upp till fyra, fem år. Detta står i motsats till den bild Peter Hultqvist ger, att Försvarsmakten har svårigheter att behålla sin personal i längre tidsbegränsade anställningar.

Den 23 maj 2012 beslutade riksdagen med anledning av propositionen Soldatanställningar inom Försvarsmakten (prop. 2011/12:115, bet. 2011/12:FöU5, rskr. 2011/12:216). I propositionen redovisade regeringen sina bedömningar i olika frågor kopplade till anställningen av gruppbefäl, soldater och sjömän. Beslutet innebar bland annat att riksdagen antog regeringens förslag till lag om vissa försvarsmaktsanställningar. Det var först i och med att denna lag trädde i kraft den 1 juli 2012 som Försvarsmakten regelmässigt började anställa soldaterna i de längre tidsbegränsade anställningar om minst sex år som utgör en viktig del av reformen. Försvarsmakten har redovisat att man mot bakgrund av detta har svårt att med det underlag som nu föreligger dra några säkra slutsatser om i vilken omfattning soldater i framtiden kommer att sluta i förtid. Det är en bedömning jag delar.

Den statliga arbetsgivarpolitiken är delegerad till myndigheterna och styrs genom uppföljning. Det innebär att arbetsgivarpolitiken ska bedrivas så nära verksamheten som möjligt. Målet för området Statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Ett exempel på åtgärder som Försvarsmakten vidtagit på detta område under 2012 är avtal med berörda arbetstagarorganisationer för att ge bättre förutsättningar för försörjningen med gruppbefäl, soldater och sjömän. Andra åtgärder har tagit fasta på behovet av soldatbostäder samt att genom olika lokala samverkansformer föra en fortlöpande dialog om soldatrelaterade frågor med kommun, näringsliv och utbildningsväsen.

Regeringen gav genom regeringsbeslut 5 den 16 juni 2012 Försvarsmakten i uppdrag (Fö2012/1213/MFI) att redovisa åtgärder med anledning av propositionen Soldatanställningar inom Försvarsmakten (prop. 2011/12:115). Försvarsmakten ska redovisa sina överväganden och åtgärder i ett antal frågor vad avser tidsbegränsad anställning av gruppbefäl, soldater och sjömän. Det gäller åtgärder som rör rekrytering och information, vissa arbetsgivarfrågor samt frågor om civilt meritvärde med mera. I detta ligger bland annat att myndigheten ska redovisa sina överväganden och åtgärder i fråga om premier som en del i incitamentsstrukturen för försörjningen med gruppbefäl, soldater och sjömän. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2013.