Svar på fråga
2011/12:3 Polisens effektivitet
Justitieminister Beatrice Ask
Lena Olsson har frågat mig om jag avser att ta
initiativ till att snabbutreda resurseffektiviteten inom polisen för att få
fram förslag till en bättre effektivitet av myndighetens verksamhet.
Regeringens satsning om 20 000 poliser har
syftat till att öka den polisiära närvaron, öka utredningskapaciteten och
förebygga brott.
Regeringen förutsätter att ökade resurser också ger
bättre resultat. Även om resursförstärkningarna har börjat synas i vissa delar
av verksamhetsresultaten motsvarar förbättringarna ännu inte de kraftiga
förstärkningarna. Resultaten varierar kraftigt mellan de olika
polismyndigheterna. Därutöver är resultaten i många delar inte jämförbara mellan
myndigheterna. Kvaliteten behöver höjas i Polisens verksamhet och
organisationen behöver bli mer flexibel så att resurserna snabbt kan flyttas
dit de bäst behövs vid varje tillfälle.
För att säkerställa att Polisen styrs och
organiseras på ett effektivt sätt har regeringen tillsatt
Polisorganisationskommittén. Kommitténs uppdrag, att analysera om Polisens
nuvarande organisation behöver förändras, ska redovisas i mars 2012.
Jag är övertygad om att polisens verksamhet kan och
måste utvecklas även inom ramen för dagens organisation. Regeringen har gett
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att effektivisera polisverksamheten genom att
bland annat att se över polismyndigheternas organisationer och
ledningsstrukturer, förbättra utvärderingsverksamheten och öka användningen av
tillsyn i styrningen av Polisen.
På det övergripande planet anser jag därför att vi
redan har de utredningar som kan behövas. När det gäller delar av verksamheten
finns däremot ständigt behov av genomlysning. Vad gäller den senaste tidens
medierapportering om Polisens hantering av inkomna larm måste det klargöras att
det som Dagens Nyheter på ett kategoriskt sätt betecknar som larm, i själva
verket handlar om händelser som på olika sätt kommer till Polisens kännedom.
Dessa händelser har olika allvarlighetsgrad och inrymmer allt från väldigt
allvarliga händelser till vardagliga problem. Alla händelser prioriteras i
förhållande till annat pågående arbete och annan planerad verksamhet. Alla
allvarliga händelser ska prioriteras på så sätt att polisen skickas till
platsen. Vid mindre allvarliga eller akuta händelser kan Polisen besluta att
genomföra en åtgärd vid ett senare tillfälle eller inte alls. Likväl som det är
viktigt att Polisen tar allvarliga händelser på stort allvar måste polisen även
bedriva ett planlagt arbete, till exempel i ett brottsförebyggande perspektiv.
Det kan därför vara riktigt att prioritera det planlagda arbetet före en mindre
prioriterad händelse.
Rikspolisstyrelsen avser att tillsätta en utredning
för att klargöra om de fall som Dagens Nyheter rapporterat om i verklig mening
handlar om resursbrist eller en aktiv prioritering. Utredningen syftar också
till att reda ut om några allvarliga händelser felprioriterats och även till
att förbättra rapporteringen av åtgärderna, så att en mer korrekt uppföljning
kan göras.