Svar på fråga
2013/14:26 Hatbrottsdefinition i polismyndighetens regleringsbrev
Justitieminister Beatrice Ask
Hannah Bergstedt har
frågat mig på vilket sätt jag ämnar komma tillrätta med problemen vad gäller
alla människors lika värde. Frågan är ställd mot bakgrund av avslöjandena om
polisens registrering av romer och att det i regleringsbrevet till polisen inte
finns särskilda återrapporterings-krav avseende polisens arbete mot hatbrott.
Alla människor i det här landet ska kunna vara
trygga i att svensk lag skyddar deras mänskliga rättigheter och att polisen
följer det regelverk som regering och riksdag har bestämt.Att polisen har
registrerat romer på det nu aktuella sättet innebär inte bara att förtroendet
för polisen har skadats, utan det är även en förtroendefråga för Sverige som
rättssamhälle. Ett skadat förtroende tar lång tid och kräver hårt arbete för
att reparera.
Trots det som hänt vet jag att det pågår mycket bra
arbete inom polisen när det gäller mångfald, bemötande och diskriminering. Ett
exempel på det är Polisens nationella plan (2013–2016) för
likabehandling. I planen understryks att polisen, genom sitt uppdrag, ska slå
vakt om mänskliga rättigheter och att likabehandling är centralt för polisens
legitimitet i samhället. När det gäller polisutbildningen ingåryrkesetik redan
under den första terminen där grundläggande värden i polisarbete och olika
etiska konfliktsituationer och dilemman diskuteras.
Rikspolisstyrelsen har på eget initiativ genomfört
en inspektion av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott.
Rapporten, som blev klar i våras, pekar på vissa brister som bör åtgärdas. Jag
har förstått att polisen har påbörjat ett sådant arbete.
När det gäller regeringens styrning av myndigheter
och deras verksamhet så har denna förändrats över tid. Sedan ett antal år
tillbakagår utvecklingen mot att i högre grad låta myndigheterna redovisa sitt
resultat utifrån de uppgifter de har enligt instruktionen. De målformuleringar,
uppdrag och återrapporteringskrav som tidigare fanns i många myndigheters
regleringsbrev har därmed blivit färre. Detta gäller även för polisen.
Jag anser inte att vi ska gå tillbaka till att
styra polisen med detaljerade mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet,
men jag bedömer att förtroendet för polisen behöver förbättras på det här
området och åtgärder som kan bidra till det behöver övervägas.