den 23 oktober

Svar på fråga

2013/14:41 Arkeologi i stadskärnor

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth

Ardalan Shekarabi har frågat mig vad jag avser göra för att arkeologiska kostnader inte ska förhindra nybyggnation och förtätning av våra stadskärnor.

Många av våra städer vilar på medeltida grund. Detta är en stor rikedom och ett viktigt arv att förvalta. Den kunskap som ofta ryms i dessa städers kulturlager är viktig både för den vetenskapliga forskningen och för dagens invånare. Arkeologiska utgrävningar i stadsmiljö väcker nästan alltid stort intresse och engagemang hos t.ex. närboende och skolelever, som kan erbjudas ett titthål in i historien. Långsiktigt innebär en förståelse för historiska sammanhang i staden att en bättre livsmiljö kan skapas, där historien kan knytas samman med nutiden och framtiden.

Ardalan Shekarabi har dock helt rätt i att omsorgen om de arkeologiska lämningarna inte får innebära att det blir omöjligt att utveckla och förtäta stadskärnor. Det måste råda en balans mellan de arkeologiska intressena och intresset av att förtäta och bygga nytt. Hur avvägningen mellan dessa intressen ska göras måste dock alltid avgöras i det enskilda fallet. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om tillstånd för att gräva ut och ta bort en fornlämning. Länsstyrelsen har också möjlighet att lämna bidragtill en arkeologisk undersökning om fornlämningen finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse.

En ny förordning som reglerar denna bidragsgivning beslutades 2010. Då moderniserades och förenklades regelverket. Kraven sänktes rörande hur höga kostnader som kan motivera bidrag och möjligheten för länsstyrelsen att ställa villkor om utformningen av framtida bebyggelse togs bort. Regelverket är, efter att dessa förändringar genomförts,

välfungerande och ger en rimlig balans mellan olika intressen. Jag avser därför inte ta initiativ till ytterligare förändringar av regelverket.