den
22 januari
Svar på fråga
2013/14:317 Hushållens skuldsättning
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har frågat
mig, genom vilka åtgärder jag tänker minska hushållens skuldsättning i syfte
att minimera riskerna för svensk ekonomi.
Hushållens skulder är höga både i ett historiskt
och internationellt perspektiv. Det är främst utlåning till bostäder som gör
att hushållens skulder har vuxit, vilket har lett till att bostadsförmögenheten
samtidigt har ökat. Trots detta anser regeringen att skuldsättningen (skuld/disponibel
inkomst) inte kan tillåtas att öka i denna takt fortsättningsvis. Regeringen
och dess myndigheter har därför redan vidtagit en rad åtgärder.
För att minska risken i banksektorn har regelverket
för bankerna förstärkts, exempelvis genom införandet av nya likviditetskrav och
högre kapitaltäckningskrav. Storbankernas kärnprimärkapitalrelation ska 2015
vara 12 procent, vilket är 5 procentenheter högre än kraven från EU.
För att ytterligare öka motståndskraften i banksektorn höjdes riskvikterna på
bolån till 15 procent. Finansinspektionen har aviserat att denna nivå kan
komma att höjas ytterligare. I vår kommer jag att presentera en färdplan om hur
vi kan höja kapitaltäckningskraven långsiktigt. Det är viktigt att det sker i
samsyn med Finansinspektionen och Riksbanken samt att den diskuteras i
riksdagen. Det är framförallt den kontracykliska bufferten som vi måste lägga
fast grunden för.
För att dämpa hushållens belåning har
Finansinspektionen infört ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde.
Utvärderingar av bolånetaket visar att skuldökningen har dämpats och att det
endast är få hushåll som tar lån som överstiger 85 procent av bostadens
värde. Höga belåningsgrader motverkas också av att bankerna följer
bankföreningens rekommendation om att råda kunder som har belåningsgrader på
mer än 75 procent att amortera på sina bolån. För att ytterligare stärka
en amorteringskultur är det lämpligt att bankerna redovisar
individuella amorteringsplaner för sina bolånekunder.
I en överlämnad proposition till riksdagen, har
regeringen initierat ett lagstiftningsarbete som syftar till att skapa en
rättvisare modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsinlösen
av bundna bostadslån. Detta för att öka efterfrågan på lån med längre räntebindningstider
och därmed minska ränterisken för hushållen.
Regeringen och dess myndigheter följer noga
utvecklingen av hushållens skuldsättning och prövar behovet av att vidta
ytterligare åtgärder om indikatorer visar att den ökar på ett sätt som
förstärker riskerna i ekonomin.