den 4 april

Svar på fråga

2010/11:404 MR-rådet

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat biståndsministern vilka konkreta mål för FN:s råd för mänskliga rättigheter som Sverige vill uttrycka med sin kandidatur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

När FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) inrättades 2006 efter beslut av FN:s generalförsamling fanns det höga förväntningar på organet, inte minst från svensk sida. MR-rådet har under de första åren inte helt levt upp till dessa förväntningar. De senaste månaderna har vi däremot sett en utveckling i mer positiv riktning. MR-rådet har tagit tag i akuta MR-situationer genom ett antal snabbt sammankallade sessioner om specifika ländersituationer, Elfenbenskusten den 23 december 2010 och Libyen den 25 februari 2011. Detta visar att MR-rådet kan agera snabbt och effektivt, i enlighet med sitt mandat. MR-rådet har också under den nyligen avslutade 16:e sessionen inrättat ett nytt landmandat, en specialrapportör för MR-situationen i Iran som redan i höst ska rapportera till FN:s generalförsamling. Sverige var en av initiativtagarna till mandatet. Noteras kan att det är första gången sedan MR-rådet inrättades som ett nytt landmandat antogs.

Att främja och försvara de mänskliga rättigheterna är en grundsten i svensk utrikespolitik. MR-rådet är FN:s huvudsakliga organ för behandling av frågor som rör mänskliga rättigheter. Det är därför naturligt för Sverige att engagera sig aktivt i rådet. Sverige har hittills som observatör i MR-rådet också kunnat medverka i rådets arbete, men aktörsrollen blir mer påtaglig med den rösträtt som följer av ett medlemskap.

Som medlem kommer Sverige verka för att MR-rådet – precis som vi gör i nationell kapacitet – uppmärksammar och påtalar situationer med allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Att sammankalla specialsessioner är ett sätt för MR-rådet att agera vid uppblossande allvarliga MR-situationer. Det är också viktigt att sessionerna följs upp och leder till konkreta förbättringar genom att respekten för mänskliga rättigheter stärks.

Sverige kommer att från ett rättighetsperspektiv betona implementering, genomförande av MR-normer, omvandling av rättigheter i reformer och praktisk förändring. Här spelar MR-rådets olika former av rapportörer, konventionsorgan och granskningar av MR-situationen i medlemsländerna en central roll för att följa upp de åtaganden som medlemsstaterna har gjort.

Vi kommer också att verka för att mänskliga rättigheter kan bli en än starkare drivkraft för förändring, för en utveckling mot en hållbar fred, demokratiska rättsstater och ett jämställt samhälle. Den utveckling som vi ser i stora delar av världen i dag visar att ett långsiktigt samhällsbygge kräver respekt för mänskliga rättigheter som grund.

Sammantaget är målet med Sveriges medlemskap att föra en aktiv MR-politik. Det innebär bland annat att brott mot mänskliga rättigheter även i fortsättningen skarpt kritiseras. Sverige ska också arbeta för förbättringar och reformer av rådets arbete.