Svar på fråga
2012/13:724 Bidraget från internationella insatser till det svenska
klimatmålet för 2020
Miljöminister Lena Ek
Matilda Ernkrans har frågat mig om det finns en
plan för hur inter-nationella insatser ska bidra till det svenska klimatmålet
till 2020.
Internationella klimatinsatser är ett viktigt
element i den svenska klimat-politiken och för att uppfylla etappmålet för
begränsad klimatpåverkan till 2020. Genom investeringar i projekt inom främst
Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling (CDM) bidrar Sverige aktivt och
konkret till klimatomställning och tekniköverföring till länder där
investerings-behoven är stora och där det finns en stor potential för enkla
utsläpps-minskande åtgärder. De svenska klimatinvesteringarna ger effekt på
utsläppen, de ger hävstång till att kanalisera privat kapital och de bidrar
till att förbättra närmiljön t ex genom bättre luftkvalitet. En ambitiös
klimatpolitik förutsätter långsiktiga och kontinuerliga utsläppsminsk-ningar
både nationellt och internationellt. En utgångspunkt för regering-ens del är
att det inte är fråga om antingen det ena eller det andra utan att
internationella insatser är nödvändiga som komplement till nationella insatser
för omställning av det svenska samhället.
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för
2013 (prop. 2012/ 13:01) att de internationella insatsernas bidrag till det
svenska utsläpps-minskningsmålet bör uppgå till sammantaget 40 miljoner ton för
perio-den till och med år 2020 (inkluderande redan kontrakterade volymer).
Detta beräknades med utgångspunkt i en startnivå som bestäms av den
genomsnittliga faktiska utsläppsnivån under åren 2008-2010 och de vill-kor för
det nationella målet som angivits i proposition 2008/09:162.
Vidare redovisade regeringen att den huvudsakliga
inriktningen för de internationella insatserna bör fortsätta. Det betyder att
insatserna huvud-sakligen bör bestå av CDM projekt med fortsatt fokus på
förnybar ener-gi, energieffektivisering och avfallshantering. En bred
geografisk sprid-ning eftersträvas i programmet och särskilda satsningar göras
på minst utvecklade länder och små ö-nationer under utveckling. Flera nya
sats-ningar har nu börjat ta form, bland annat på energieffektiva spisar i
Zambia, biogas i Laos och småskalig vattenkraft i Rwanda.
Den internationella utsläppsrättsmarknaden fungerar
så att leverans av de certifierade utsläppsrättsenheterna sker med relativt
stor tidsförskjutning i förhållande till kontrakteringen. Detta innebär att
huvuddelen av be-hoven fram till 2020 bör vara kontrakterade senast i slutet av
2016. Tyngdpunkten på förvärven bör därför vara under de närmaste åren.
Regeringens bedömning är dock att exakta årliga
volymmål inte bör bestämmas. Inte minst på grund av de förskjutningar i
leveranstid och osäkerheter i leveransvolym som kan uppstå. Även behovet av
flexibilitet och marknadsanpassning talar för att någon strikt årsvis bana över
tiden för förvärvade volymer utsläppskrediter inte nu bör anges utöver den som
följer av EU:s bördefördelningsbeslut för den icke handlande sek-torn. Vidare
kan volymen för de internationella insatsernas bidrag till klimatmålet för 2020
behöva justeras, till exempel i samband med den kontrollstation för klimat- och
energipolitiken som genomförs 2015.
Förvärv av certifierade utsläppsminskningsenheter
genomförs av Statens energimyndighet. Myndigheten har ett stående uppdrag att
lämna en sär-skild redovisning av de internationella klimatinsatserna som även
inklu-derar en prognos för hur förvärven av utsläppsutrymme kommer att ut-vecklas
fram till målet 2020. Myndigheten följer kontinuerlig alla kon-trakterade
projekt och justerar löpande kontraktsvolymen beroende på hur projekten
utvecklas för att hantera de osäkerheter som bland annat Riksrevisionen
uppmärksammar.