Svar på frågorna
2010/11:65 Odling av lök i Sverige
2010/11:66 Växtskyddsmedlen Stomp och Totril
2010/11:71 Den framtida odlingen av lök och bönor i vårt land
Miljöminister Andreas Carlgren
Suzanne Svensson har frågat landsbygdsminister Eskil
Erlandsson vilka åtgärder landsbygdsministern avser att vidta för att de
svenska lökodlarna ska kunna bedriva sin verksamhet på likvärdiga villkor i
förhållande till övriga odlare inom EU. Frågan är överlämnad till mig för
besvarande. Vidare har Suzanne Svensson frågat mig varför Sverige har valt att
på ett tidigt stadium förbjuda användningen av Stomp och Totril innan nya
ersättningsmedel har tagits fram, och om jag avser att vidta någon åtgärd i
sammanhanget. Anders Åkesson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att
vidta för att förhindra den utslagning som nu hotar den svenska odlingen av lök
och bruna bönor.
Frågeställningarna utgår från två beslut som
nyligen fattas av Kemikalieinspektionen. Jag kan inte närmare kommentera dessa
beslut som ännu inte har vunnit laga kraft. Tiden för överklagande har ännu
inte löpt ut. Jag vill dock framhålla att alla medlemsländer inom EU är
skyldiga att vid vissa tidpunkter ompröva sina nationella godkännanden för
existerande växtskyddsmedel enligt gemensamma krav i rådets direktiv 91/414/EEG
om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Avsikten med regleringen är att säkerställa en hög
skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön inom gemenskapen när dessa
medel ska prövas. Dessa krav omfattar
även Stomp SC (pendimetalin) och Totril (ioxinil) och tidsgränserna för
omprövningen av dessa medel har passerats.
Jag anser generellt att det är ett problem om
regelverket tillämpas olika inom EU. Kriterierna för denna prövning är
gemensamma för alla medlemsländer men utgången kan variera beroende på att de
nationella förutsättningarna skiljer sig åt. En avgörande förutsättning för att
åstadkomma en harmoniserad marknad är att de gemensamma kraven tillämpas av
medlemsländerna på ett korrekt och enhetligt sätt. Kemikalieinspektionen verkar
för att uppnå detta avseende växtskyddsmedel dels genom ett aktivt samarbete
inom unionen, dels genom utarbetande av en gemensam vägledning för
riskbedömning inom den norra zonen dit de nordiska och baltiska länderna hör.
Detta arbete är mycket viktigt och jag kommer att noggrant följa den fortsatta
utvecklingen. Jag kommer också att kontakta kommissionen och understryka
behovet av att pågående arbete med en gemensam vägledning prioriteras i syfte
att åstadkomma en enhetlig tillämpning på detta område. Ett stort ansvar vilar
även på branschen att leta efter alternativ i god tid innan ett växtskyddsmedel
ska fasas ut.