den 12 december

Svar på fråga

2012/13:173 Pappografi

Socialminister Göran Hägglund

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att män ska kallas till regelbundna undersökningar för att på ett tidigt stadium upptäcka prostatacancer.

Med nuvarande kunskapsläge så är det tyvärr inte möjligt att vid upptäckt av cancer, via ett så kallat PSA-prov, skilja på den cancer som kommer att ge symtom och den cancer som inte kommer att göra det. Samtidigt som det beräknas att en tredjedel av alla män mellan 50 och 75 år har cancerceller i sin prostatakörtel är det endast en av tio som faktiskt utvecklar en prostatacancer som behöver behandlas. Det betyder att alltför många män skulle behandlas för sin cancer trots att de aldrig skulle märka av att de hade den, många gånger fler än antalet män som skulle ha nytta av tidig behandling. De medicinska specialisternas bedömning har därför hittills varit att det inte finns underlag för att nyttan skulle överstiga de negativa effekterna.

Det finns såväl fördelar som nackdelar med undersökningarna och de eventuellt efterföljande behandlingarna. Män väger risker mot potentiella fördelar olika. Riskerna omfattar bland annat inkontinens och nedsatt erektionsförmåga. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2007 för bröst, kolorektal, och prostatacancervården rekommenderar dock myndigheten att symtomfria män med önskemål om riktad hälsokontroll för tidig diagnostik av prostatacancer, som tagit del av strukturerad information om PSA-testning bör erbjudas PSA-testning. Socialstyrelsen har också en informationsbroschyr om PSA-prov som ska fungera som stöd för mannen inför en dialog med hälso- och sjukvården.

För närvarande pågår en revidering av nationella riktlinjer för bröst, kolorektal, och prostatacancervården. En uppdaterad version kommer att finnas i en preliminär version våren 2013 och fram till dess gäller Socialstyrelsens rekommendation från 2007.