den 22 augusti

Svar på fråga

2010/11:645 Inkassoföretag och överskuldsättning

Justitieminister Beatrice Ask

Christina Oskarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja att gäldenärer betalar sina skulder och inte fastnar i räntor och avgifter.

Det är av vikt att på olika sätt motverka överskuldsättning och regeringen bedriver ett aktivt arbete med frågorna. Men samhällsekonomin bygger samtidigt på att avtalsparter fullgör sina skyldigheter i tid. Den lagstiftning som styr dröjsmålsränta och inkassoavgifter syftar till att åstadkomma att betalningar sker i rätt tid. Dröjsmålsränta och effektiva kravrutiner är nödvändiga som påtryckningsmedel men ger också borgenären kompensation för dröjsmålet.

För att ett företag ska få vidta en rättslig åtgärd krävs normalt att gäldenären först har fått ett specificerat krav och har fått tillfälle att betala frivilligt eller framställa invändningar mot anspråket. Denna ordning utgör en balans mellan borgenärens rätt att vidta åtgärder för att få betalt och gäldenärens intresse av att få en chans att betala innan rättsliga åtgärder vidtas. Genom kravbrevet får gäldenären kännedom om vilka belopp som fordras i kapital, ränta och ersättning för kostnader samt den tid han eller hon har på sig att betala frivilligt.

Frågan om avräkning av kapitalbelopp före ränta har behandlats bland annat av 2007 års insolvensutredning i betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82). Utredningen föreslog ingen ändring. Det skulle rent principiellt vara ingripande för borgenärer att få det grundläggande kravet nedsatt innan de ens fått betalt för de kostnader som den försenade betalningen orsakat.

2007 års insolvensutredning tog också upp frågan om ett så kallat räntetak. Inte heller i detta avseende föreslog utredningen någon lagändring, och regeringen delar utredningens och de flesta remissinstansernas bedömning att det inte bör införas ett räntetak. Som bland annat Finansinspektionen framhåller kan konsumenter som utgör en hög kreditrisk få det svårare att få kredit om det införs ett räntetak. Näringsidkare kan också lätt kompensera sig för kreditrisken på annat sätt, till exempel genom justering av priset eller uppläggnings- och aviseringsavgifter, så att ett räntetak i praktiken blir utan verkan. Det bör också tilläggas att det finns möjlighet att jämka räntan om det skulle vara oskäligt att ta ut full ränta. Det gäller fall då en gäldenär på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som han eller hon inte har kunnat råda över har varit förhindrad att betala i rätt tid. Dessutom finns en allmän möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor.

Problemet med överskuldsättning bottnar ofta i att enskilda tar på sig skulder som de saknar förmåga att betala i tid. Som regeringen uttalar i propositionen Bättre möjlighet till skuldsanering (prop. 2010/11:31) bör insatserna i första hand inriktas på att informera om de konsekvenser som det kan få att skuldsätta sig.

De skuldsaneringsregler som just trätt i kraft ger också överskuldsatta en möjlighet att snabbare än tidigare kunna påbörja skuldsanering.