den
13 mars
Svar på frågorna
2013/14:450 Effekterna för näringslivet och industrin i Sverige av ett
handelsavtal mellan EU och Kanada
2013/14:451 Effekterna i Sverige av ett handelsavtal mellan EU och
Kanada
2013/14:452 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för
miljöarbetet
2013/14:453 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för
klimatarbete och energiförsörjning
2013/14:454 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för
kulturliv och kulturella näringar
Statsrådet Ewa Björling
Jonas Eriksson har frågat statsrådet Lööf om
effekterna på svenskt näringsliv och industri av handelsavtalet mellan EU och
Kanada (CETA). Han har även frågat hur statsrådet Ohlsson bedömer avtalets
effekter för konsumenternas och medborgarnas demokratiska inflytande i Sverige,
hur statsrådet Ek bedömer effekterna på det svenska och europeiska
miljöarbetet, hur statsrådet Hatt bedömer effekterna på EU:s och Sveriges
klimatarbete och energiförsörjning och hur statsrådet Adelsohn Liljeroth bedömer
effekterna på det svenska kulturlivet och kulturella näringar i Sverige.
Frågorna har överlämnats till mig. Jag väljer att besvara frågorna i ett
sammanhang.
Inledningsvis vill jag tacka Jonas Eriksson för att
han tar upp ett viktigt avtal. CETA är det första frihandelsavtalet mellan EU
och ett G8-land. Det är ett avtal för tillväxt och jobbskapande och är viktigt
för ett litet och exportberoende land som Sverige. Regeringens mål med avtalet
är att eliminera barriärer för handels- och
investeringsutbyte samt att skapa rättvisa spelregler för företag på båda sidor
av Atlanten. Enligt flera förstudier förväntas inkomstvinsterna från avtalet
öka EU:s totala BNP med ca 12 miljarder euro årligen. EU:s totala export till
Kanada har potential att stiga med omkring 24 procent och Kanadas export till
EU med ca 21 procent.
För Sverige är det särskilt betydelsefullt att
avtalet bidrar till öppnare handel med tjänster. Omkring hälften av de
sammanlagda vinsterna med avtalet för EU:s del finns inom detta område.
Dessutom kan företag dra nytta av förbättrat marknadstillträde bl.a. genom
sänkta tullar och avveckling av icke-tariffära handelshinder. Detta kommer att
bidra till jobben och tillväxten.
Bland annat mot denna bakgrund är regeringens
bedömning att CETA kommer att gynna det svenska näringslivet och vårt lands
välstånd.
Det är bra att vi även har en diskussion om andra
aspekter av CETA. För konsumenter förväntas avtalet leda till ett större utbud
av varor och tjänster, vilket på sikt kan leda till lägre priser. På så vis anser
regeringen att CETA kommer att främja konsumentintresset.
Avtalets natur innebär att svenska medborgares
demokratiska inflytande i Sverige ska förbli intakt.
EU och Sverige driver en ambitiös agenda i
klimatförhandlingarna i förhållande till länder som Kanada. EU-kommissionen
presenterade under 2011 en hållbarhetsbedömning av det kommande
frihandelsavtalet. Av den framgår att handelsavtalet inte förväntas leda till
några avsevärda miljöeffekter i EU. Frågan om klimat- och miljöeffekterna av
kanadensisk oljesand berörs inte av CETA utan bör hanteras inom ramen för EU:s
lagstiftningsarbete inom bränsleområdet samt inom de internationella
klimatförhandlingarna. Det är också viktigt att EU och Kanada kan utveckla
samarbetet på miljö- och klimatområdet för att i förlängningen bidra till det
globala arbetet för minskade utsläpp av koldioxid och förbättrade och mer
miljövänliga produktions- och jordbruksmetoder. CETA kommer inte att hota
Sveriges energiförsörjning.
Regeringen bedömer att avtalet inte innebär några
direkta förändringar för kulturlivet eller för de kulturella och kreativa
näringarna. Men det är positivt att vi med ökad handel får fler kontakter och
ett större utbyte liksom ökade möjligheter att ta del av kanadensiska
kulturella uttryck, och vice versa.