den 21 juni

Svar på fråga

2011/12:659 Demokratikrav och handeln med Kina

Statsrådet Ewa Björling

Håkan Bergman har frågat mig på vilka sätt jag tillsammans med svenska företag avser att lyfta fram demokrati och mänskliga rättigheter i våra kontakter med Kina.

Kina har haft en snabb ekonomisk tillväxt under flera decennier, vilket har lett till stora samhällsförändringar. Under den här perioden har levnadsstandarden i landet höjts och fattigdomen minskat för stora delar av befolkningen. Kinas medlemskap i världshandelsorganisationen WTO har bidragit till att stärka den ekonomiska utvecklingen, och även till att öppna upp landet. Den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna är dock fortfarande ett allvarligt problem, och Sverige verkar på olika sätt både bilateralt och genom EU-samarbetet för att bidra till en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Kina.

Jag är övertygad om att påverkan bäst sker genom kontakter och en kontinuerlig, öppen och bred dialog. Länder som handlar med andra bygger upp kontaktnät och kommunikationskanaler som går utöver det rent ekonomiska samarbetet. Det gör att insynen i landet ökar och att befolkningens möjligheter att ta till sig av influenser från omvärlden förbättras.

Frihandelsvänliga länder utvecklas bättre ekonomiskt än jämförbara mer slutna länder. Historien lär oss att detta förbättrar förutsättningarna för att människor ska resa krav på demokratiska reformer och mänskliga fri- och rättigheter. Det finns givetvis inte något linjärt samband mellan fri handel, demokrati och mänskliga rättigheter. Men en lång rad exempel, inte minst i Sydostasien, visar att handel, tillväxt och öppenhet även förbättrar möjligheterna till en positiv politisk utveckling.

Sveriges konsekventa frihandelslinje har bidragit till en förtroendefull dialog med Kina på många områden, däribland kring mänskliga rättigheter. Dialogen med Kina om respekt för mänskliga rättigheter sker i olika former och vid olika tillfällen. Ett viktigt instrument är den MR-dialog som EU för två gånger per år med Kina. Vid dessa tillfällen diskuteras bland annat övergripande MR-frågor, liksom arbetsrättsliga villkor.

Arbetstagarnas villkor och rättigheter är en viktig fråga, och jag är stolt över att svenska företag ofta agerar som föregångare runt om i världen genom ett starkt engagemang på det här och andra områden inom det som brukar betecknas som CSR Corporate Social Responsibility. Jag har själv personligen på plats i Kina sett att svenska företag tar frågorna på stort allvar.

Kinas regering har under senare år visat stort intresse för arbetet med CSR, och vad vi i Sverige gör inom det här området. Sverige och Kina har sedan 2007 ett unikt samarbetsavtal om CSR, med ett tillhörande underavtal om upprättandet av en gemensam arbetsgrupp för att fördjupa samarbetet ytterligare. Inom ramen för det samarbetet har en rad gemensamma seminarier, utbildningar och samtal anordnats, vilket ökat kontaktytorna avsevärt och öppnat för en rad möjligheter att lyfta de frågor som Håkan Bergman tar upp. Såväl mänskliga rättigheter som CSR togs för övrigt upp i mötet mellan Kinas premiärminister Wen Jiabao och statsminister Reinfeldt nyligen,och jag har lyft fram frågorna med min motpart Chen Deming.

Regeringen ser det ökande samarbetet mellan Sverige och Kina som en möjlighet att påverka hur Kina formulerar sin politik kring demokrati, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och utveckling.