Svar på frågorna
2012/13:86 Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet
2012/13:88 Turkiet och mänskliga rättigheter
2012/13:91 Kurdernas svåra situation i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Roza Güclü Hedin har med anledning av den pågående
hungerstrejken i turkiska fängelser frågat vilka åtgärder jag avser att vidta
för att stärka respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet. Även Carina Hägg
har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en försämring
av situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Arhe Hamednaca har
ställt en relaterad fråga angående vilka åtgärder jag avser att vidta för att
förbättra situationen för de hungerstrejkande fängslade kurderna. Jag väljer
att besvara frågorna i ett sammanhang.
Såväl Sverige som EU uppmanar regelbundet turkiska
regeringsföreträdare att gå vidare med arbetet för att lösa olika aspekter av
den kurdiska frågan.
Utarbetandet av en ny, modern och fullt demokratisk
författning, med de möjligheter också för kurdiska frågor som detta innebär är
Turkiets mest fundamentala inrikespolitiska utmaning just nu.
Vi fördömer terrorismen och våldet men understryker
också att Turkiets kamp mot terrorism måste föras med respekt för de mänskliga
rättigheterna.
Det stora antalet personer som gripits av turkiska
myndigheter är ett exempel på problemen med den mycket breda definition av
terrorism som tillämpas i Turkiet. Hungerstrejken i turkiska fängelser
understryker allvaret i det senaste årets utveckling.
De turkiska anslutningsförhandlingarna med EU är
ett viktigt instrument för att steg för steg bidra till en
modernisering av det turkiska samhällets alla delar.
Det är ett avgörande skäl till varför Sverige
lägger betydande politisk kraft bakom Turkiets EU-anslutningsprocess. Vi
ställer oss bakom de bedömningar som framförs av Europeiska kommissionen i den
årliga översynsrapporten för Turkiet från den 10 oktober 2012 vad gäller
mänskliga rättigheter.
Vi noterar att den turkiska regeringen signalerat
en vilja att ytterligare förbättra medborgarnas tillgång till offentlig service
på det egna modersmålet, inbegripet kurdiska, och att rätten att använda
kurdiska i rättegångar ska förstärkas. Vi välkomnar självfallet dessa steg.
Vår förhoppning är att förutsättningarna för att
lösa den kurdiska frågan inte försvåras genom terror och våldsanvändning utan i
stället kan främjas genom politisk dialog.