den
17 januari
Svar på fråga
2013/14:302 Miljardkostnader för regeringsslarv
Finansminister Anders Borg
Peter Persson har frågat statsministern genom vilka
åtgärder statsministern avser förhindra fortsatt miljardslarv för
folkhushållet, och syftar då på av- respektive omregleringarna av bland
annat järnväg, apotek och elmarknad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att
det är jag som ska svara på frågan.
Betydande delar av den svenska samhällsekonomin var
tidigare mer eller mindre skyddade från konkurrens där en enskild aktör, ofta
offentlig, hade en monopolställning. Det bidrog till stora samhällsekonomiska
kostnader, bland annat genom att monopolsituationen begränsade innovation och medborgarnas
valfrihet. För att minska dessa kostnader har det sedan åtminstone slutet av
1980-talet pågått en omreglering av marknader där konkurrensen tidigare varit
begränsad. Den ökande konkurrensen har varit en viktig förklaringsfaktor för
den goda produktivitetsutveckling som Sverige haft sedan första halvan av 1990-talet.
Produktivitetsutvecklingen har varit högre än i de flesta andra europeiska
länder och har bidragit till en betydande utveckling av den ekonomiska
välfärden i landet.
Omregleringar av marknader är ett ständigt pågående
arbete eftersom anpassningar måste ske till förändrade omvärldsförutsättningar.
Ny kunskap om utmaningar och möjligheter innebär också att förändringar kan
vara motiverade. Regeringen arbetar aktivt med att se till att sådan ny kunskap
kommer fram och med att genomförda förändringar utvärderas.
Vad gäller de specifika områden som Peter Persson
tar upp i sin fråga:
Den pågående Utredningen om järnvägens organisation
menar i sitt delbetänkande att de senaste 25 årens kontinuerliga omreglering av
järnvägssektorn har inneburit påtagliga förbättringar. Det gäller särskilt
persontrafik med tåg där resandet har ökat kraftigt. Det har skett mycket stora
produktivitetsförbättringar i hela sektorn och då inte minst inom godstrafiken.
Även i en internationell jämförelse anser utredningen att svensk järnväg är
relativt effektiv och levererar bra transporttjänster till kunderna. Utredaren
har också inventerat områden för förbättringar. Regeringen har för avsikt att
besluta om tilläggsdirektiv med uppdrag till utredningen att lämna förslag till
hur denna förbättringspotential ska kunna utnyttjas.
Vad gäller omregleringen av apoteket måste den
anses vara en framgång. Tillgängligheten – reformens viktigaste mål –
har ökat dramatiskt och det finns i dag ungefär 30 procent fler apotek än före
omregleringen. Till det kommer bättre öppettider och närmare 6 000
försäljningsställen för receptfria läkedmedel. Statskontoret lämnade i somras
en rapport om omregleringens resultat så här långt och konstaterar att målet om
ökad tillgänglighet till läkemedel och målet om låga läkemedelskostnader har
uppfyllts i hög grad. Statskontoret pekar också på behov av justeringar inom
området, behov som regeringen tar på allvar. Läkemedels- och apoteksutredningen
arbetar sedan 2011 med att analysera frågor om bl.a. marknadsförutsättningar.
Utredningen har lämnat två delbetänkanden med förslag som för närvarande bereds
inom Regeringskansliet.
Peter Persson tar i sin fråga även upp
Riksrevisionens granskning av elmarknaden. Granskningen berör de statliga
insatser som har betydelse för överföring av el med fokus på stamnätets
kapacitet, alltså den del av elmarknaden som inte är konkurrensutsatt. En av de
punkter som behandlas är behovet av ny- och reinvesteringar i stamnätet. Jag
kan här konstatera att investeringarna i stamnätet under alliansregeringens tid
har ökat i syfte att skapa förutsättningar för tryggare elförsörjning och
introduktion av förnybar elproduktion. I affärsverket Svenska kraftnäts utvecklingsplan
för elnätet till 2025 framgår att investeringsvolymerna också framöver kommer
att öka kraftigt. De kommande åren uppgår volymen till omkring fem miljarder
per år vilket är ett tiofaldigande jämfört med åren före 2007. Jag vill avslutningsvis erinra om att Riksrevisionens
granskning omfattade tiden från elmarknadens avreglering 1996, alltså även
tiden före alliansregeringens tillträde.