den
6 november
Svar på fråga
2013/14:85 Bättre matchning
Statsrådet Erik Ullenhag
Monica Green har frågat
arbetsmarknadsministern vad hon och regeringen tänker göra för att öka
möjligheten att validera kunskaper som är inhämtade både via högre utbildning och
i miljöer utanför utbildningsväsendet. Arbetet i regeringen är så fördelat att
jag besvarar frågan.
En av regeringens främsta prioriteringar med
integrationspolitiken är att nyanlända invandrare ska komma till arbete snabbt.
Etableringsreformen från 2010 syftar till såväl snabbare inträde i arbete som
bättre matchning mellan jobb och kompetens. Att kunna värdera och komplettera
utbildningar och andra erfarenheter är ofta en avgörande faktor för att
nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden med arbetsuppgifter som
motsvarar utbildningsnivån. Regeringen har därför initierat ett stort antal
reformer med den inriktningen.
Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att nyanlända
invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden.
Därutöver ansvarar myndigheten för att samordna etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare. I syfte att underlätta matchningen mellan jobb och
kompetens kan Arbetsförmedlingen använda validering i olika former. Till
exempel upphandlar Arbetsförmedlingen validering som utförs med
branschinriktade modeller. Inom yrkesområden som saknar branschmodeller
upphandlas validering som utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolans program.
Yrkeskompetensbedömning hos Arbetsförmedlingen innebär att den arbetssökande
får prova på att arbeta på en arbetsplats, varefter ett intyg om yrkeskompetens
utfärdas. En yrkeskompetensbedömning kan även kombineras med validering. Även andra
arbetsmarknadsinsatser kan innehålla element av validering.
Verksamheten med bedömning av utländska
utbildningar har ökat. Högskoleverket utfärdade 2012 lika många utlåtanden av
utländsk högre utbildning som det togs ut examina på Umeå universitet. För att
skapa en ännu mer sammanhängande valideringskedja har regeringen samlat all
bedömning av utländsk gymnasial och eftergymnasial utbildning vid myndigheten
Universitets- och högskolerådet. Universitets- och högskolerådet ansvarar för
den s.k. bedömningsportalen, där arbetsförmedlare, antagningshandläggare och
vägledare får tillgång till myndighetens samlade databank över utländska
utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan har utvecklat webbportalen
Valideringsinfo.se med bl.a. valideringsmodeller för yrkesutbildningar. I
slutet av 2011 fanns det valideringsmodeller för ett trettiotal branscher
omfattande ca 150 yrkesroller.
Möjligheterna till kompletterande utbildningar för
personer med utländsk examen har också ökat. Utbildningarna har under de senaste
åren gått från att vara allmänna till att bli specifika för olika yrkesgrupper
såsom lärare, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och jurister. I
budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen att satsningen på
kompletterande högskoleutbildningar ökas med ytterligare ca 17 mnkr.
Vi fortsätter att utvärdera och utveckla arbetet.
En utvärdering som Stockholms universitet gjorde på uppdrag av regeringen visar
på ett positivt samband mellan kompletterande utbildning, lön och etablering på
arbetsmarknaden. Regeringen avser att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag
att fortsatt följa etableringen på arbetsmarknaden för individer som har
genomgått kompletterande högskoleutbildningar. Universitets- och högskolerådet
har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att utvärdera och analysera
effekten och användningen av utlåtanden om avslutad utländsk högskoleutbildning
som myndigheten utfärdar. Myndigheten har också nyligen återrapporterat
regeringsuppdraget om metoder för att kunna bedöma utländska examina för
personer som saknar dokumentation om sin utbildning.
Det finns dock mer att göra. I budgetpropositionen
för 2013 avsattes ytterligare 6 miljoner kronor för 2013 och 5 miljoner för
2014 för kartläggning och utveckling av metoder för att möjliggöra tidig validering.
I ett första steg har Statskontoret kartlagt
omfattningen av valideringsinsatser och bedömt metoder och verktyg för
validering.