den 30 april

Svar på fråga

2012/13:443 Fungerande handelssystem för utsläppsrätter inom EU

Miljöminister Lena Ek

Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skyndsamt hitta en lösning på akuta problemen inom ETS. Detta med anledning av att EU-parlamentet den 16 april inte gav sitt stöd till kommissionens förslag om att ändra tidsprofilen för auktionering genom att förskjuta auktionering av 900 miljoner utsläppsrätter från perioden 20132014 till perioden 20192020, så kallad backloading.

Regeringen anser att EU:s utsläppshandelssystem är ett mycket viktigt styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna. Vi eftersträvar att systemet utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Därför stöder regeringen också kommissionens förslag att ändra tidsprofilen för auktionering genom att förskjuta auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter från perioden 20132015 till perioden 20192020, som ett första steg för att stärka systemet och förbättra utsläppsmarknadens funktion.

Inför behandlingen i Europaparlamentet hade jag själv en aktiv roll då jag tillsammans med mina miljöministerkolleger från Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Danmark den 11 april skickade ett brev till samtliga medlemmar i parlamentet och uppmanade dem att stödja förslaget om backloading. Att Europarlamentet inte gav sitt stöd till förslaget den 16 april innebär att förslaget går åter till parlamentets miljöutskott där det måste behandlas inom två månader. Samtidigt fortsätter diskussionen i rådet om förslaget.

Regeringen anser också att kommissionens förslag i sig sannolikt inte är tillräckligt för att åstadkomma önskad effekt. Vi verkar för fortsatt analys och diskussion kring den rapport om utsläppsmarknadens funktion som kommissionen presenterade den 14 november 2012 vilken beskriver mer långtgående alternativ för att stärka handelssystemet.

Vidare anser regeringen att ett klimatmål för EU till 2030 bör sättas så att målet att minska utsläppen med 80 till 95 procent till 2050 kan uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt. Nu gällande lagstiftning innebär en utsläppsminskning inom handelssystemet på drygt 70 procent till år 2050. Tydlighet och långsiktighet gällande den europeiska klimat- och energipolitiken är en nödvändighet för att näringslivet ska kunna fatta investeringsbeslut med utgångspunkt i informerade antaganden om exempelvis framtida utsläppspriser.