den 10 januari

Svar på fråga

2011/12:250 Vandelsprövningen i medborgarskapsärenden

Statsrådet Erik Ullenhag

Bodil Ceballos har frågat migrationsministern om han avser att ta initiativ för att ändra lagstiftningen för att göra vandelsprövningen i medborgarskapsärenden mer rättssäker och juridiskt förutsägbar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Utgångspunkten i Bodil Ceballos fråga är ett ärende där en sökande inte beviljats svenskt medborgarskap på grund av tidigare samröre med PKK.

Jag delar Bodil Ceballos åsikt att vandelsprövning är ett viktigt villkor för naturalisation. Enligt lagen om svenskt medborgarskap måste den som beviljas svenskt medborgarskap genom naturalisation ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. För att bedömningen av hederligt levnadssätt ska vara förutsägbar finns det riktlinjer i form av karenstider. Dessa har slagits fast av riksdagen som förarbeten till bestämmelsen, men utgör inte en del av lagen om svenskt medborgarskap. Att karenstiderna är riktgivande innebär att det finns utrymme för att i en individuell prövning göra vissa avvikelser från dessa.

Precis som Bodil Ceballos noterar har regeringen i ett beslut från september 2004 ansett att en karenstid om i regel 25 år bör tillämpas när det gäller en sökande som varit verksam i eller haft ett bestämmande inflytande över en organisation om vilken det är känt att verksamheten innefattat systematiska, omfattande och grova övergrepp. Jag delar inte Bodil Ceballos åsikt att detta inte skulle vara juridiskt förutsägbart. Migrationsöverdomstolen, som numera är den instans som ansvarar för vägledande beslut i medborgarskapsärenden, har bekräftat denna praxis. Regeringen svarar således inte längre för praxisbildningen. Jag har inte för avsikt att ta några initiativ för att ändra den ordningen.