Svar på fråga
2011/12:355 Minskad kylanvändning för energieffektivisering
Statsrådet Anna-Karin Hatt
Mats Pertoft har frågat mig vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att kylanvändning i livsmedelsbutiker ska
minska.
Frågor som rör ökad energieffektivitet är viktiga
och centrala i mitt arbete, såväl på nationell nivå som på EU nivå, och jag
följer därför detta noga.
Regeringen anser att ett effektivt utnyttjande av
resurser, inklusive energi, är grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar
utveckling. Generellt verkande styrmedel är sättet att skapa incitament till
energieffektivisering genom prissignaler. För livsmedelsbutiker ger bland annat
elskatten incitament för energieffektivisering vad gäller kylanvändningen.
Inom vissa sektorer och delsektorer, särskilt de
där utgifter för energi står för en mindre del av de totala utgifterna,
fungerar prissignaler sämre som incitament för energieffektivisering och
kompletterande incitament kan ges genom regleringar. Det arbetet görs på EU-nivå
inom det ramverk som Ekodesigndirektivet ger, där krav ställs på energianvändning
för en rad produkter. Kylar och frysar som används i livsmedelshandeln är en av
de produktgrupper där arbete pågår för att få fram krav på energianvändning. Jag
håller med Mats Pertoft om att det finns en stor potential för
energieffektivisering på detta område, och Sverige är drivande för ambitiösa
krav på energianvändningen för dessa produkter. Sverige deltar även aktivt i
andra internationella sammanhang för att påskynda utvecklingen och
marknadsintroduktionen av mer effektiva produkter, till exempel Clean Energy
Ministerial (CEM), International Refrigeration Institute (IIR) och
International Energy Agency (IEA).
Regeringen anser också att insatserna förutom
generella styrmedel och regleringar, bör inriktas på att undanröja
informations- och kunskapsbrister hos olika aktörer. Energimyndigheten har i
uppdrag att sprida kunskap om energieffektivisering. En insats från deras sida
är bland annat ett nyligen fattat beslut om att starta ett
nätverk/beställargrupp, Belivs, i syfte att driva olika utvecklingsprojekt inom
livsmedelshandel med inriktning på energieffektivitet och miljöfrågor samt att
sprida kunskap. Beställargruppen
är en samverkan mellan stat, näringsliv och akademi med en budget på 42,5
miljoner kronor under en fyraårsperiod där staten via Energimyndigheten står
för 40 procent och andra intressenter för resterande belopp.
Regeringen har också infört
energikartläggningscheckar som kan sökas av företag fram till och
med 2014. Stödet täcker 50 procent av företagets kostnader för
energikartläggning, upp till maximalt 30 000 kronor. Stödet gäller företag
som använder mer än 500 megawattimmar energi per år, vilket innebär att alla
livsmedelsbutiker inte kommer i fråga. Det är dock en möjlighet för större
livsmedelsbutiker och i dagsläget har tio butiker sökt stödet.
En annan insats, där regeringen satsar ca 100
miljoner kronor per år, är de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Deras
uppgift är att ge råd och stöd i frågor om bland annat energieffektivisering.
Till de kommunala energi- och klimatrådgivarna kan såväl hushåll som företag
och organisationer vända sig.