Svar på fråga
2010/11:98 Introduktion av nyanlända flyktingar
Statsrådet Erik Ullenhag
Maria Stenberg har frågat migrationsministern vilka
åtgärder han avser att vidta för att lösa introduktionen för dem som behöver
stöd längre tid än i två år.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på frågan.
Den reform som träder i
kraft den 1 december syftar till att underlätta och påskynda nyanlända
invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. De nyanlända som omfattas av
reformen har rätt till en individuell etableringsplan som kan omfatta högst två
år. Under den perioden får den nyanlände del av ett förstärkt stöd från
Arbetsförmedlingen och en etableringslots i syfte att snabba på
arbetsmarknadsetableringen. Insatserna ska utgå från tidigare utbildnings- och
yrkeserfarenhet. En särskild etableringsersättning betalas ut till dem som
deltar i etableringsinsatser i enlighet med den upprättade etableringsplanen.
När tiden för
etableringsplanen har löpt ut upphör det förstärkta stödet. De som fortfarande
är utan arbete kommer dock att ha fortsatt full tillgång till hela det
offentliga utbudet av utbildningar, arbetsmarknadsinsatser, rehabilitering och
så vidare, på samma villkor som alla andra invånare i landet. Nystartsjobb,
instegsjobb och andra insatser från Arbetsförmedlingen är mycket viktiga även
efter de två år som en etableringsplan kan omfatta. De satsningar som görs på
yrkesvux och annan vuxenutbildning är också av stor betydelse för nyanlända
invandrare som har låg utbildning och behöver längre tid än två år för att
kunna etablera sig på arbetsmarkanden. Några säråtgärder riktade mot nyanlända
invandrare under längre tid än två är inte aktuella, behovet av stöd måste
kunna tillgodoses inom ramen för samhällets generella stödsystem där insatserna
utgår från individuella behov.
Den statliga ersättningen till kommunerna har
utformats så att kommunerna ska få motsvarande ersättning för sina kostnader
som man får i dag. Genom etableringsreformen ökar förutsättningarna att komma
in på arbetsmarknaden. Det bör rimligen leda till att kommunernas kostnader för
ekonomiskt bistånd minskar. Ett ökat och snabbare arbetsmarknadsinträde medför
också ökade skatteintäkter för kommunerna. I dagsläget är det endast ett fåtal
kommuner som inte träffat överenskommelse om mottagande av nyanlända
invandrare. Jag ser mot denna bakgrund inte någon risk att färre kommuner
kommer att vilja ta emot flyktingar efter reformens genomförande.