den
28 januari
Svar på fråga
2013/14:322 Underhållsstöd
Socialminister Göran Hägglund
Phia Andersson har frågat
socialförsäkringsministern om han avser att föreslå en höjning av
underhållsstödet inom den närmaste framtiden. Arbetet inom regeringen är så fördelat
att det är jag som ska svara på frågan.
Genom underhållsstödet garanterar staten att barn
till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldiga
föräldern av olika anledningar inte fullgör sin underhållsskyldighet, dvs. inte
betalar ett civilrättsligt underhållsbidrag. Detta är viktigt att poängtera
eftersom underhållstödet ibland uppfattas som främst ett fördelningsekonomiskt
instrument, när det i många fall snarare handlar om att förskottera ett
uteblivet underhåll. Det underhåll som staten förskotterar till den ena
föräldern ska dessutom, beroende på den ekonomiska förmågan, betalas tillbaka
av den andra föräldern. Detta innebär, beroende på hur gammalt barnet är, att
det i en viss utsträckning blir den bidragsskyldiga föräldern som finansierar
en höjning av underhållsstödet. Stödets belopp på 1 273 kronor per månad
är avsett att täcka hälften av den genomsnittliga normalkostnaden för barnet
efter att hänsyn har tagits till barnbidraget. Normalkostnaden är dock avsevärt
högre för ett äldre barn än för ett yngre barn.
Enligt Särlevandeutredningens kartläggning (SOU
2011:51) finns det stora kunskapsbrister hos föräldrar om underhållsreglering.
Särlevande föräldrar har därför i stor utsträckning kommit att använda det
offentligrättsliga underhållsstödet för att reglera underhåll trots att de har
förutsättningar att reglera underhåll civilrättsligt. När föräldrarna reglerar
underhållet själva, har underhållsstödets belopp om 1 273 kronor dessutom
kommit att bli normgivande för vad som anses utgöra ett maximalt belopp för ett
barns underhåll. Detta trots att barnet enligt de civilrättsliga reglerna om
underhåll i föräldrabalken, ofta skulle vara berättigat till ett större
underhåll. Anledningen till detta är att man civilrättsligt kan beakta båda
föräldrarnas ekonomiska överskott, och barnets faktiska behov beroende på hur
gammalt barnet är. Inom systemet för underhållsstöd är detta inte möjligt utan
det bygger i stället på registerdata och barns genomsnittliga behov.
Enligt beräkningar gjorda av Särlevandeutredningen
skulle 41 procent av de barn som det i dag lämnas fullt underhållsstöd för få
mer i underhållsbidrag än underhållsstödets belopp om underhållet reglerades
civilrättsligt. Förbättringen gäller särskilt för barn i de tre lägsta inkomstgrupperna
där 90 procent skulle få en förbättring. I den lägsta inkomstgruppen handlar
det i genomsnitt om så stora förbättringar som drygt 1 000 kronor mer per
månad. Att föräldrar träffar avtal om underhållsbidrag skulle således ofta
innebära större förbättringar för barn med särlevande föräldrar än vad
höjningar av underhållsstödet skulle kunna åstadkomma. Det är därför önskvärt
att fortsätta sträva efter en ökad underhållsreglering utanför underhållsstödet.
Beredning av de förslag som lämnats av
Särlevandeutredningen pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen
har i budgetpropositionen för 2014 aviserat sin avsikt
att återkomma med förslag till hur föräldrar kan ges bättre stöd för att i en
större utsträckning reglera underhåll till barn samt vilken instans som kan
bistå föräldrar med sådant stöd.