Svar på fråga
2011/12:187 Underhållet av järnvägarna
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Stina Bergström har frågat mig om jag avser att
vidta några åtgärder så att de pengar som är avsatta för banunderhåll i statens
budget ska gå till robustare järnväg och inte till ersättning till företag som
inte klarar sitt uppdrag.
Till att börja med vill jag klargöra att de extra
800 miljonerna som satsats på drift och underhåll är dedikerade till specifika
åtgärder och dessa kommer att genomföras enligt Trafikverkets plan. Fördyringar
inom drift och underhåll påverkar dock det totala anslaget.
Entreprenören Balfour Beatty Rail har sedan den 1
september 2010 skött drift och underhåll av järnvägen i Västra Götaland.
Avtalet som tecknades av Banverket är på fem år och totala värdet är ca 1 miljard
kronor (knappt 200 miljoner kronor per år). Trafikverket och entreprenören har
haft meningsskiljaktigheter i tolkningen av delar av avtalet. I somras träffade
Trafikverket och entreprenören en överenskommelse om att drift- och
underhållsavtalet för järnvägen i Västra Götaland ska upphöra redan den 31 maj
2012 och att Trafikverket betalar 125 miljoner kronor för att säkra
järnvägstrafiken fram till att avtalet upphör.
För upphörandet och
tiden fram till den 31 maj 2012 har ersättning reglerats för en del av de
kostnader som BBR drabbats av med anledning av entreprenadkontraktets förtida
upphörande. Med kostnader avses till exempel lokal, personal- och
fordonskostnader samt övriga kostnader för avetablering, som kvarstår för
entreprenören trots att ytterligare kontraktsarbeten inte ska utföras. Någon
ersättning för utebliven vinst har inte utgått.
Det är naturligtvis en olycklig situation som har
inträffat och det rör sig om mycket pengar. Trafikverket har agerat utefter de
förutsättningar som uppkommit och gjort detta för att säkra drift och underhåll
på järnvägen i Västra Götaland.
Trafikverket och det tidigare Banverket har
successivt effektiviserat underhållet på järnvägen och regeringens beslut om
bolagisering och därigenom konkurrensutsättning av bland annat
underhållsverksamheterna inom järnvägen har syftat till att än mer främja
effektiviseringen av underhållet.
Trafikverket har inlett ett omfattande arbete inom
drift- och underhållsområdet, bland annat med Riksrevisionens rapporter
(2009:16 och 2010:16) och slutbetänkandet Förbättrad
vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) som grund. Regeringen ser ett
behov av att utveckla detta till att även handla om hur verksamheten styrs och
hur styrningen kan utvecklas i alla led.
Det pågår nu ett projekt på Regeringskansliet om strategisk styrning av drift och underhåll
för väg och järnväg, vars syfte är att skapa förutsättningar för
regeringen och Trafikverket att bedriva en effektivare resursstyrning av drift
och underhåll för väg och järnväg samt att effektivisera och förtydliga
regeringens målstyrning av Trafikverkets drift- och underhållsverksamhet.
Regeringen beslutade även
den 8 oktober 2009 att tillsätta Produktivitetskommittén. Kommittén ska utifrån
de förslag till handlingsprogram som lämnats i Trafikverksutredningen i
delbetänkandet De statliga
beställarfunktionerna och anläggningsmarkanden (SOU 2009:24) följa upp och
analysera beställarnas faktiska agerande när det gäller utvecklingen av
produktiviteten och innovationsgraden på anläggningsmarkanden.
Jag kommer noggrant att följa att Trafikverket
använder tilldelade anslag till rätt ändamål.