den 5 februari

Svar på fråga

2012/13:256 Om demokratiska rättigheter, kvinnornas rättigheter och forskningens frihet i Turkiet

Utrikesminister Carl Bildt

Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka yttrandefrihet, forskningens frihet samt kvinnornas rättigheter i Turkiet.

Jag och andra medlemmar av regeringen tar regelbundet upp situationen vad gäller mänskliga fri- och rättigheter, inklusive yttrandefriheten i Turkiet i den politiska dialogen med turkiska regeringsföreträdare. Vi ser med oro på att tillräckliga framsteg inte gjorts när det gäller fullt uppfyllande av de politiska kriterierna.

Sverige stöder fortsatt bilateralt insatser för att stärka mänskliga rättigheter och kvinnors ställning genom rättsreformer och främjande av lokal demokrati. Detta innebär att vi till exempel stöder yttrandefrihet och kvinnors rättigheter i Turkiet genom vårt förmedlemskapsstöd om ca 87 miljoner kronor per år. Ett konkret exempel är vårt finansiella stöd till organisationen Bianet som driver en av få hemsidor som rapporterar om bland annat yttrandefrihet och minoritetsrättigheter i Turkiet. Ett annat exempel är stödet till organisationen Kamer som arbetar för att förhindra våld mot kvinnor.

Ett långsiktigt arbete genom EU, den bilaterala politiska dialogen, vårt samarbete med olika aktörer i Turkiet och stödet till det civila samhället, ger Sverige möjlighet att verka för stärkandet av de mänskliga fri- och rättigheterna.

Jag anser att Turkiets EU-process har varit och är en stark kraft för positiva förändringar i landet. EU-kommissionens årliga översynsrapport för de mänskliga rättigheterna från oktober 2012 gav riktiga bedömningar som vi ställer oss bakom. De slutsatser för utvidgningsprocessen som sedan antogs vid GAC den 11 december 2012 visade vidare på möjligheten till en öppning av anslutningsförhandlingarna som varit blockerade en längre tid. Denna blockering gäller bland annat de centrala förhandlingskapitlen om rättsväsen och mänskliga rättigheter (kapitel 23) samt frihet, säkerhet och rättvisa (kapitel 24). Regeringen är mån om att Turkiets EU-process framöver genomsyras av tydliga strävanden efter en förbättrad MR-situation.

Den turkiska reformprocessen fortgår, om än i långsammare takt jämfört med tidigare. De steg i rätt riktning som kan följas är: det tredje juridiska reformpaketet som bland annat höjer tröskeln för häktningar, det nya reformpaketet med förslag till förändringar på bland annat rättsområdet som den turkiska regeringen planerar att lägga fram inom de närmaste veckorna och det parlamentariska arbetet med att utarbeta en ny, modern och demokratisk konstitution. Från svensk sida granskar vi fortsatt noggrant reformansträngningarna och utvecklingen i landet.