den 29 juni

Svar på fråga

2010/11:606 Rimlig fördelning av notan för finanskrisen

Statsrådet Peter Norman

Jonas Eriksson har frågat mig hur jag avser att verka för att förluster som uppstår i banker till följd av oansvarig utlåning fördelas rimligt mellan skattebetalarna och bankernas ägare.

Vad gäller situationen i Grekland ankommer det inte på mig att kommentera denna. Den svenska regeringens uppfattning är att existerande aktieägare inte ska gynnas av statliga stödåtgärder. Regeringen anser att om det uppstår en bankkris är utgångspunkten att det i första hand är bankernas ägare och oprioriterade fordringsägare som ska bära eventuella förluster. Skattebetalarna ska skyddas. Eventuella kostnader för att vidta åtgärder ska täckas via stabilitetsfonden. Fonden finansieras genom de stabilitetsavgifter som bankerna själva betalar.

Det eventuella stöd som lämnas bör därför villkoras så att staten får kompensation för det risktagande som följer med vidtagna åtgärder. Det kan innebära att staten övertar aktier i den krisdrabbade banken vilket säkerställer att en framtida eventuell värdetillväxt i institutet tillfaller skattebetalarna och inte de tidigare aktieägarna. För att detta ska vara en rimlig utväg krävs att det pris som betalas för aktierna avspeglar den situationen som råder där och då, utan beaktande av om staten avser att ingripa med statliga stödåtgärder.

I syfte att minska risken för att de svenska bankerna försätter sig i en situation då de inte klarar av att bära sina kreditförluster, anser regeringen att det nya kapitaltäckningsregleverket Basel III, ska implementeras fullt ut i EU. Dessutom anser regeringen att motståndskraften mot förluster i de systemviktiga bankerna bör stärkas genom högre krav på kapitalbuffertarna än vad minimikraven föreskriver.