den
14 januari
Svar på fråga
2013/14:287 Undersköterskeutbildningen inom vuxenutbildningen
Statsrådet Maria Arnholm
Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag är
beredd att vidta åtgärder för att rikta resurser till undersköterskeutbildning
och om jag avser att arbeta för att ändra regelverket så att även de med
gymnasierutbildning eller arbete kan söka.
Jag vill börja med att understryka att kommunal
vuxenutbildning (komvux) är ett kommunalt ansvar. Det är kommunerna som ska
erbjuda komvux på grundläggande och gymnasial nivå samt sträva efter att
erbjuda komvux på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och behov.
Några formella hinder för dem med slutbetyg eller
examen från gymnasieskolan att studera på komvux på gymnasial nivå finns inte,
förutsatt att de saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge.
Det står således en kommun fritt att bevilja även sökande som har
gymnasieutbildning eller arbete tillträde till komvux på gymnasial nivå och så
sker också idag i flera kommuner.
Utöver kommunernas ansvar för komvux inledde
regeringen 2009 en satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå
(yrkesvux) som innebär att staten tillskjuter medel till kommuner för sådan
vuxenutbildning. Yrkesvux riktar sig främst till de grupper som saknar
gymnasieutbildning eller har behov av att ändra sin yrkesbana. Även de som
behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i
yrkesvux. För 2014 omfattar den statliga satsningen på yrkesvux 350 miljoner
kronor, vilket motsvarar 7–000 årsplatser. Det
är kommunen som beslutar hur beviljat statsbidrag ska fördelas mellan olika
inriktningar. Jag kan samtidigt konstatera att intresset för just vård och
omsorg är stort inom yrkesvux och att andelen elever inom området ökade från 33
procent hösten 2010 till över 40 procent under 2012.
I februari 2011 beslutade regeringen om en ny
kompetensreform för personal inom äldreomsorgen, det så kallade
Omvårdnadslyftet. Satsningen syftar till att stärka kompetensen inom
äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Totalt
omfattar Omvårdnadslyftet 1 miljard kronor åren 2011–2014.
Statliga satsningar på bl.a. yrkesvux och
lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux) bör dock inte ersätta kommunal
finansiering av komvux. Kommunerna är skyldiga att sträva efter att erbjuda
komvux på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och de behov som finns och
jag uppmanar därför alla kommuner att anstränga sig mer för att uppfylla de
krav som ställs på dem i skollagen (2010:800).
Ett problem som har uppmärksammats är nämligen att
många kommuner lägger allt mindre resurser på komvux samtidigt som regeringen
gör stora satsningar. Att statliga medel skjuts till behöver således inte
betyda att antalet utbildningsplatser ökar.
Inom Regeringskansliet pågår just nu en översyn av
regelverket för de viktigaste statsbidragen för komvux. Syftet är att
säkerställa att eventuella framtida statliga satsningar på komvux får fullt
genomslag. Vuxenutbildningen ska även i framtiden kunna ta emot vuxna som
behöver stödjas och stimuleras i sitt lärande och ges möjlighet att utveckla
sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och
samhällslivet.