Svar på fråga
2011/12:512 Dubbdäckens betydelse för luftkvalitet kontra
trafiksäkerhet
Infrastruktur- och försvarsminister Catharina
Elmsäter-Svärd
Nina Lundström har frågat
vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa förutsättningar för förbättrad
luftkvalitet där både däckens utformning och vägbeläggningens innehåll och
utformning beaktas, utan att trafiksäkerheten minskar.
Bakgrunden till frågan är att normerna för PM10
överskridits i flera städer i Sverige, vilket riskerar att leda till olika
sjukdomar. Ny forskning visar också att slitagepartiklar har en större
hälsoeffekt än vad man förut trodde.
Europeiska kommissionen har i en skrivelse, som
inkom till Regeringskansliet den 8 december 2011, gjort gällande att Sverige
såvitt avser PM10 underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13
och 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008
om luftkvalitet och renare luft i Europa (luftkvalitetsdirektivet) och att
överträdelsen är fortlöpande.
Sverige har rapporterat de aktuella överskridandena
till kommissionen och regeringen kan således bekräfta att kommissionens
beskrivning av dessa överskridanden är riktig. Regeringen vill dock understryka
att återkommande överskridanden endast omfattar det dagliga gränsvärdet och
inte det årliga gränsvärdet. Överskridanden har dessutom endast skett i
gatunivå, inte i urban bakgrund.
Regeringen ser mycket allvarligt på det faktum att
gränsvärdena för PM10 i luften har överskridits i vissa delar av landet. De
områden som problemen gäller är begränsade till ett fåtal hårt trafikerade
vägar i några större tätorter. Slitage från dubbdäck är generellt den
dominerande källan till de förhöjda partikelhalterna längs dessa tätortsvägar.
Halterna blir som högst under våren då vägdammet virvlar upp från torra
vägbanor. Det lokala bidraget är påfallande stort, men det finns också en hög
bakgrundshalt som gör det svårare att klara gränsvärdet.
Det finns en stark
politisk vilja, på såväl nationell som lokal nivå, att nå gränsvärdena för PM10
i hela landet. Regeringen, berörda myndigheter och kommuner har också vidtagit
kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problematiken.
Regeringen har bemyndigat kommunerna att förbjuda fordonstrafik
med dubbdäck på en viss väg eller vägsträcka, vilket utnyttjats av Stockholms,
Göteborgs och Uppsala kommuner.
I juni 2011 beslutade regeringen att ändra trafikförordningen så
att det blir möjligt att förbjuda dubbdäck på samtliga kommunala vägar inom ett
område. Transportstyrelsen har vidare beslutat om förkortad tid för
dubbdäcksanvändning under våren med 14 dagar. Transportstyrelsen har även
beslutat om begränsning av det maximala antalet dubb i dubbdäck som tillverkas
efter den 1 juli 2013. Trafikverket och ett flertal kommuner har genomfört dammbindning,
trafikminskningsåtgärder och hastighetsnedsättning.
Trafikverket och kommuner har genomfört omfattande
kommunikationsinsatser för att informera om de negativa miljöeffekterna av
dubbdäcksanvändning.
Regeringen har beslutat om uppföljning och uppdatering av redan
inrättade åtgärdsprogram genom att Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i
uppdrag att se över åtgärdsprogrammet för bland annat partiklar i syfte att
påskynda åtgärdsarbetet. Det reviderade åtgärdsprogrammet ska redovisas till
regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2012.
Det finns trafiksäkerhetsmässiga fördelar med
dubbdäck, framför allt minskar de risken för att föraren tappar fästet.
Trafikverkets undersökningar visar att dubbdäcken har en signifikant betydelse
för säkerheten, framför allt på landsväg, för äldre bilar utan
anti-sladdsystem. Trafiksäkerhetsriskerna av en minskad dubbdäcksanvändning i
de större städerna är däremot marginella enligt de litteraturstudier som
Transportökonomisk Institutt i Norge genomför på Trafikverkets uppdrag.
Trafiksäkerhetseffekterna avtar också allteftersom nya bilar med modern
säkerhetsutrustning och anti-sladd system introduceras och ersätter äldre
bilar.
Det finns ytterligare kompletterande åtgärder som
kan minska slitagepartiklarna. Nina Lundström har själv visat på möjligheterna
att byta beläggning på vägen. En betongbeläggning leder till lägre halter av
slitagepartiklar. Samtidigt är den beläggningen markant dyrare och mest lämplig
för vägar med mycket höga trafikflöden. Trafikverket har uppdraget att utveckla
transportsystemet så att det bidrar till att de nationella miljömålen nås. I
det uppdraget ingår att analysera olika möjligheter att förbättra
luftkvaliteten. Betongbeläggningar är en åtgärd som Trafikverket analyserar.
Dammbindning och hastighetssänkande åtgärder är andra åtgärder. Flera kommuner
bland andra Norrköpings kommun har infört nya hårdare asfaltsbeläggningar som
reducerar partikelhalterna.
Det är emellertid inte bara däck och beläggning som
påverkar luftkvaliteten och PM10 halterna. Såväl avgas- som bromspartiklar och
partiklar från andra sektorer än trafiken har stor betydelse.
Transportstyrelsen arbetar med nya föreskrifter för att uppgradera motorer i
äldre fordon och arbetar fortlöpande med avgasregelverket. Trängselskatt har
införts i Stockholm och är på väg att införas i Göteborg.
Halterna av PM10 minskar nu i våra städer.
Väghållaren har ett ansvar när det gäller att få ned partikelnivåerna där
gränsvärden överskrids och partiklar från vägtrafiken är ett av de stora
problemen. De insatser som regeringen satt in, kompletterade med de många
åtgärder berörda kommuner vidtar, har gett effekt, även om halterna på många
ställen fortsatt överskrider gällande normer. Enligt regeringens bedömning bör
det dagliga gränsvärdet kunna hållas i samtliga zoner och tätorter inom ett
fåtal år. Regeringen följer frågan noggrant och kommer att agera om
utvecklingen inte går i rätt riktning tillräckligt fort.