den
9 januari
Svar på fråga
2013/14:218 Utflyttning från småstäder och landsbygd
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Hans Olsson har frågat mig genom vilka åtgärder jag
vill vända den för landsbygden och småstäderna negativa
befolkningsutvecklingen.
Att skapa förutsättningar för att kunna bo och
verka på landsbygden för den som vill är en viktig fråga som regeringen arbetar
med på många olika sätt. Samtidigt är urbanisering en global trend och
utvecklingen är inte unik för Sverige. Även om detta inte förminskar de problem
vi ställs inför så sätter det dem i ett större sammanhang.
Som Hans Olsson lyfter fram är en stor utmaning att
det blir en skev åldersfördelning bland dem som bor på landsbygden, där unga
väljer att flytta i högre utsträckning än äldre.
Det är min fasta övertygelse att individen själv
ska få bestämma om sitt boende. Men det är politikens roll att skapa
förutsättningar för att den som vill bo på landsbygden att också kunna göra
det. Regeringen arbetar brett för att skapa förutsättningar för att kunna bo
och verka på landsbygden och jag vill nämna några av dessa.
Infrastruktur, både elektronisk och fysisk, är
central i sammanhanget. Bland de insatser som bör nämnas finns bredbandsstrategin, med målet att 90
procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med
hastigheten 100 Mbit/s år 2020. Under innevarande programperiod (2007-2013) har
regeringen via olika stödprogram satsat totalt cirka 2,2 miljarder kronor på
bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd. Det görs också stora satsningar på
fysisk infrastruktur och riksdag och regering har beslutat om en höjd
ambitionsnivå och satsar 522 miljarder kronor på transportinfrastrukturen under nästa planperiod 2014–2025.
Det motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent jämfört med nuvarande
period.
Förmågan att attrahera, behålla och utveckla
kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska
bli utvecklingskraftiga. I projektet Attraktionskraft
Sverige arbetar regeringen med insatser som lyfter och främjar
förutsättningar för att skapa attraktiva platser.
Demografi och kompetensförsörjningsfrågor finns
även med i en Nationell strategi för
regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 som regeringen arbetar med
för närvarande och som blir klar före sommaren. Frågor som rör demografi och
urbanisering arbetar vi även med inom det nordiska samarbetet.
Inom mitt ansvarsområde vill jag lyfta fram landsbygdsprogrammet för perioden
2014-2020, som kommer att omfatta 32,4 miljarder kronor. Lägg till det regionalfondsprogrammen, som också
bland annat går till våra landsbygder och för att bidra till hållbar tillväxt i
alla regioner.
För att säkerställa att landsbygdens potential tas
tillvara och att dess särskilda förutsättningar beaktas arbetar regeringen med
en förbättrad samordning mellan olika politikområden. Det innebär att
landsbygdsperspektivet bör, i de frågor där det är
relevant, införlivas som en naturlig del i alla politikområden. Detta görs
sedan 2013 genom en förstärkt samverkan mellan departementen i
landsbygdsfrågor, s.k. landsbygdssäkring.
Något enkelt recept på hur man ska kunna få fler
unga människor att vilja bo på landsbygden har jag inte. Men regeringen tar
frågan på stort allvar och arbetar på många olika sätt för att förbättra
förutsättningarna för det.