Svar på fråga
2010/11:382 Tågkommunikationerna i Mälardalen
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Roger Haddad har frågat mig om den utveckling som
ägt rum kommer att innebära att jag prioriterar om och prioriterar upp insatser
för att lösa de bekymmer som finns med tågkommunikationerna mellan
Västerås/Västmanland och Stockholm.
Robust infrastruktur och tillförlitliga transporter
är själva livsnerven för att människors arbetsliv och vardagsliv ska fungera
och för att näringsliv och industri ska verka och växa. När tågtrafiken inte
fungerar är det ett samhällsekonomiskt problem. Det är även ett avbräck
ekonomiskt för enskilda och företag. Goda möjligheter att arbetspendla, helst
kollektivt, är en förutsättning för människor att söka arbete och bedriva
studier på längre avstånd precis som det är viktigt för näringslivet att ha
större upptagningsområde för att få rätt kompetens.
Med detta som
utgångspunkt gav regeringen nyligen Trafikanalys i uppdrag att redovisa ett
kunskapsunderlag om hur arbetspendlingen ser ut i storstadsregionerna. Särskilt
vill regeringen ha belyst hur utbudet av infrastruktur, fordon, kollektivtrafik
och beläggningsgrader ser ut i regionerna. Underlaget ska även inkludera vilka
överväganden det finns för enskilda, till exempel val av boende i relation till
arbete. Men också vilka bristerna är för arbetspendling i storstäderna och
kostnader till följd av detta. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2011.
Regeringen har sedan tidigare kunnat konstatera
brister i tidigare underhåll och att sårbarheten och kapacitetsbristen på våra
järnvägar är stor. Bland annat därför beslutade regeringen förra året om en
historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år
2021. I denna satsning ingår bland annat objekten Citybanan och Mälarbanan
Barkarby – Kallhäll, som båda väsentligt kommer att förbättra
förutsättningarna för järnvägstrafiken mellan Västerås/Västmanland och
Stockholm. Vidare har regeringen kraftfullt ökat resurserna för drift och
underhåll av det svenska järnvägsnätet. Sedan år 2006 fram till i år har
anslagen till drift och underhåll av järnvägsnätet ökat med ca 40 procent i
löpande prisnivå.
Trots den historiska satsningen på
transportinfrastrukturen kommer sårbarheten och kapacitetsbristen på våra järnvägar
att vara stor såväl de närmast kommande åren som efter att de beslutade
satsningarna har genomförts. Regeringen gav därför tidigare i denna månad
Trafikverket i uppdrag att se över hur kapaciteten kan öka ytterligare.
Särskilt ska aspekter belysas som kan identifiera flaskhalsar, behov av
följdinvesteringar i andra delar av transportsystemet, i vilken mån ekonomiska
styrmedel kan bidra till ett effektivare järnvägssystem samt hur drift- och
underhållsåtgärder kan bidra till effektivitetsökningar. Förbättringarna ska
kunna ske på såväl kort som medellång och lång sikt. En första delrapport ska
lämnas i oktober i år, slutrapportering ska ske 29 februari 2012.
Regeringen månar om människors och företags tid.
Därför ska järnvägen, steg för steg, bli tillförlitlig och robust. Något annat
är inte acceptabelt.