den 8 maj

Svar på fråga

2012/13:477 Gymnasieskolan

Utbildningsminister Jan Björklund

Agneta Gille har frågat mig hur gymnasieskolan ska bli bättre när regeringen skär ned 675 miljoner kronor under 2012 och ytterligare 1 360 miljoner kronor under 2014.

Frågeställningen är inte ny då jag tidigare har besvarat liknande frågeställningar från Agneta Gilles partikamrater. Jag återupprepar mig därför delvis nedan.

Låt mig först slå fast att en av skolans stora utmaningar är att minska andelen elever som går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Gymnasiereformen innebär att kraven höjs och kvaliteten stärks i gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan bygger i stora delar på förslag från Gymnasieutredningen (SOU 2008:27). Utredningen redovisade i sitt betänkande fyra anledningar till varför den nya gymnasieskolan innebär minskade kostnader. I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) bedömdes gymnasiereformen sammantaget leda till att fler ungdomar kan få en gymnasieutbildning och därmed ha bättre förutsättningar att etableras på arbetsmarknaden, samtidigt som reformen bedömdes ge minskade kostnader för kommunerna.

Som regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2013 har Statskontoret på regeringens uppdrag undersökt organisatoriska konsekvenser av den nya gymnasieskolan (U2012/3133/GV).

Statskontorets uppföljning genomfördes tidigt i reformen vilket gjort det mycket svårt att urskilja och belägga reformens konsekvenser. Det har heller inte varit möjligt för Statskontoret att särskilja reformens konsekvenser från andra förhållanden som påverkat huvudmännens planeringsförutsättningar. Sammantaget gav dock inte Statskontorets uppföljning något stöd för effektiviseringsvinster redan från start.

Den reglering av anslaget till kommunerna som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2012 sammanföll med en försvagad konjunktur och minskande elevkullar. På grund av detta, och då huvudmännen inledningsvis måste upprätthålla två parallella gymnasiesystem för elever i olika läsår, bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2013 att 895 miljoner kronor borde tillskjutas för de första två åren. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar bedömningen att mer tydliga effektiviseringsmöjligheter uppkommer först 2014, då reformen får fullt genomslag, och kommer fortsatt att utvärdera utvecklingen.

Regeringskansliets och SKL:s tjänstemän följer, såsom aviserats i budgetpropositionen, tillsammans utvecklingen.