Svar på fråga
2012/13:256 Om demokratiska rättigheter, kvinnornas rättigheter och
forskningens frihet i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att
göra för att stärka yttrandefrihet, forskningens frihet samt kvinnornas
rättigheter i Turkiet.
Jag
och andra medlemmar av regeringen tar regelbundet upp situationen vad gäller
mänskliga fri- och rättigheter, inklusive yttrandefriheten i Turkiet i den
politiska dialogen med turkiska regeringsföreträdare. Vi ser med oro på att tillräckliga framsteg inte
gjorts när det gäller fullt uppfyllande av de politiska kriterierna.
Sverige
stöder fortsatt bilateralt insatser för att stärka mänskliga rättigheter och
kvinnors ställning genom rättsreformer och främjande av lokal demokrati. Detta
innebär att vi till exempel stöder yttrandefrihet och kvinnors rättigheter i
Turkiet genom vårt förmedlemskapsstöd om ca 87 miljoner kronor per år. Ett
konkret exempel är vårt finansiella stöd till organisationen Bianet som driver
en av få hemsidor som rapporterar om bland annat yttrandefrihet och
minoritetsrättigheter i Turkiet. Ett annat exempel är stödet till
organisationen Kamer som arbetar för att förhindra våld mot kvinnor.
Ett långsiktigt arbete
genom EU, den bilaterala politiska dialogen, vårt samarbete med olika aktörer i
Turkiet och stödet till det civila samhället, ger Sverige möjlighet att verka
för stärkandet av de mänskliga fri- och rättigheterna.
Jag anser att Turkiets
EU-process har varit och är en stark kraft för positiva förändringar i landet.
EU-kommissionens årliga översynsrapport för de mänskliga rättigheterna från
oktober 2012 gav riktiga bedömningar som vi ställer oss bakom. De slutsatser
för utvidgningsprocessen som sedan antogs vid GAC den 11 december 2012 visade
vidare på möjligheten till en öppning av anslutningsförhandlingarna som varit
blockerade en längre tid. Denna blockering gäller bland annat de centrala förhandlingskapitlen
om rättsväsen och mänskliga rättigheter (kapitel 23) samt frihet, säkerhet och
rättvisa (kapitel 24). Regeringen är mån om att Turkiets EU-process framöver
genomsyras av tydliga strävanden efter en förbättrad MR-situation.
Den turkiska reformprocessen fortgår, om än i
långsammare takt jämfört med tidigare. De steg i rätt riktning som kan följas
är: det tredje juridiska reformpaketet som bland annat höjer tröskeln för
häktningar, det nya reformpaketet med förslag till förändringar på bland annat rättsområdet
som den turkiska regeringen planerar att lägga fram inom de närmaste veckorna
och det parlamentariska arbetet med att utarbeta en ny, modern och demokratisk
konstitution. Från svensk sida granskar vi fortsatt noggrant reformansträngningarna
och utvecklingen i landet.