Svar på fråga
2013/14:283 Stridande svenskar i Syrien
Justitieminister Beatrice Ask
Robert Halef har frågat utrikesministern vad
Sverige gör för att aktivt få ett slut på rekryteringen och lagföra de
extremister, dvs. rekryterarna, som finns i vårt land samt vad ministern avser
att göra för att EU och Sverige ska kunna lagföra de svenskar som begått eller
begår krigsbrott i Syrien. Som ansvaret är fördelat inom regeringen är det jag
som ska svara på frågan.
Säkerhetspolisen har huvudansvaret för att bekämpa
och förebygga terrorism och arbetar aktivt med att förebygga att personer reser
från Sverige till bl.a. Syrien i syfte att delta i olagliga våldshandlingar.
Av regeringens skrivelse Ansvar och engagemang –
en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73) framgår vilka åtgärder
som regeringen och ansvariga myndigheter vidtar i frågan. I regeringens
handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr.
2011/12:44) redovisas viktiga åtgärder som syftar till att förebygga alla
former av våldsbejakande extremism i ett så tidigt skede som möjligt och till
att hjälpa individer att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. I betänkandet
När vi bryr oss (2013:81), som överlämnades den 16 december 2013, lämnas också
förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism skulle
kunna utvecklas. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Både FN och EU har understrukit att internationellt
samarbete är avgörande för att kunna bekämpa terrorism, och regeringen har
sedan länge ett starkt internationellt engagemang i dessa frågor. Jag deltar
aktivt i diskussionerna inom framför allt EU om hur vi gemensamt ska kunna
bemöta problematiken med personer som reser till konfliktområden i syfte att
delta i olagliga våldshandlingar.
I Sverige möjliggör lagen (2010:299) om straff för
offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och
annan särskilt allvarlig brottslighet en långtgående kriminalisering av
terroristbrott, som börjar redan vid planeringsstadiet. För grova brott stadgas
upp till sex års fängelse.
Svensk straffrättslig lagstiftning ger också goda
möjligheter att lagföra personer för bl. a. folkrättsbrott, oavsett var brottet
är begånget och av vem. Den 1 juli 2010 slopades dessutom preskriptionstiden
för en rad allvarliga brott, t.ex. grovt folkrättsbrott och folkmord.
Folkrättsbrottet är för närvarande föremål för en reform för att ytterligare
förbättra möjligheterna att utreda och lagföra personer för krigsförbrytelser. Regeringen har nyligen till Lagrådet
överlämnat ett förslag till en ny lag om straff för folkmord, brott mot
mänskligheten och krigsförbrytelser. Förslaget innebär bl. a. att
folkrättsbrottet förtydligas och i viss mån utvidgas, särskilt när det gäller
krigsförbrytelser som begås i interna konflikter.
Jag och regeringen kommer att fortsätta att noga
följa utvecklingen på området.