Svar på fråga
2012/13:351 Reptilskinn
Miljöminister Lena Ek
Helena Leander har frågat mig om jag i EU avser att
verka för en skärpning av regelverket.
Regelverket som frågeställaren hänvisar till antas
vara Citeskonventionen (Convention on International Trade in Endangered Species
of Wild Fauna and Flora). Cites är en konvention som reglerar internationell
handel med djur och växter som hotas av denna handel. Konventionen har 178
medlemsstater däribland Sverige. Till konventionen finns olika bilagor där
arter finns förtecknade beroende på hur hotade de är av internationell handel.
För att kontrollera arternas status vid internationell handel finns inom
konventionen ett system med export- och importtillstånd som måste åtfölja
arterna. Tillstånden visar att arterna är lagligt åtkomna samt att exporten
inte äventyrar artens fortlevnad i exportlandet. Om en handel ska ske måste
alltså dessa tillstånd finnas. I Sverige utfärdas dessa av Jordbruksverket som
är administrativ myndighet för konventionen. Kontrollen av tillstånd vid en
import till EU/Sverige är Tullverket ansvarigt för och såväl polis som
länsstyrelser och kustbevakning har ansvaret för att lagstiftningen efterföljs.
Inom landets gränser är det ytterst polisens ansvar att beivra brott mot gällande
lagstiftning. Tillsynen av dem som hanterar arter under konventionen ansvarar
respektive länsstyrelse för. Naturvårdsverket är vetenskaplig myndighet för
Cites i Sverige. Den vetenskapliga myndigheten ska bland annat bedöma om
handeln minskar artens möjlighet att överleva.
Reptiler som anses hotade av handel finns listade i
Cites i de
olika bilagorna. Det pågår ett ständigt arbete med att uppdatera bilagorna och
Sverige är aktiv i Citesarbetet.
Den 3 mars 2013 inleddes ett partsmöte om Citeskonventionen i Bangkok,
Thailand, vid vilket Sverige driver frågor om hållbart nyttjande av
naturresurser och lokalt inflytande.
Regeringen vill att EU
och relevanta länder ska samarbeta för att komma åt problemen med den illegala
handeln. Därför driver regeringen att EU ska inkludera dessa frågor i EU:s förhandlingar om bilaterala
och regionala frihandelsavtal. Några av de länder som vi förhandlar med utgör i
dag ett nav för den illegala handeln. Dessutom spelar tulladministrationer
världen över en kritisk roll i arbetet med att genomföra Cites regelverk.
Tullverkets roll vid gränsen är att kontrollera att regler i internationella
avtal uppfylls och förhindra illegal handel. Världstullorganisationen (WCO) har
här en viktig roll att spela. Den svenska regeringen stöder och finansierar
därför kapacitetshöjande insatser som utförs av WCO tillsammans med ett antal
andra centrala organisationer.
Det är också viktigt att frågan om internationella
avtal tas upp på en högre nivå på den globala politiska agendan. Sverige arbetade
därför intensivt med att frågan skulle behandlas vid FN:s konferens om hållbar
utveckling i Rio (Rio + 20) i somras. Vi lyckades med detta och i
slutdokumentet understryks nu bland annat vikten av ett effektivt
internationellt samarbete mellan relevanta multilaterala miljöavtal och
internationella organisationer.
Det är i detta sammanhang glädjande att ett antal
organisationer, som är centrala för arbetet mot den illegala handeln, i november
2010 beslutade att ingå ett Consortium on Combating Wildlife Crime (ICCWC).
Citessekretariatet, tillsammans med Världstullorganisationen (WCO), Interpol,
Det administrativa centret för FN:s kamp mot droger och brottslighet (UNODC)
och Världsbanken har här ingått en överenskommelse om ett kollektivt agerande
som kan ge verktyg för att komma åt utrotningen som sker genom illegal jakt,
smuggling och illegal handel. Detta samarbete är ett bra exempel på hur vi i
framtiden kan arbeta med den komplexa situation som möjliggör illegal handel.
Det är viktigt att arbetet ges starkt stöd och Sverige bidrar därför med
finansiering till ICCWC.
Det finns också globala principer och ramverk som
reglerar företagens ansvar, FN:s tio principer och OECD:s riktlinjer ger
tydliga rekommendationer om ansvarsfullt företagande i frågor som rör mänskliga
rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption. Sverige arbetar
nationellt för att stärka samordningen mellan myndigheter och andra aktörer,
exempelvis genom seminarier.
Jag kommer att följa denna fråga noga.