den 26 juni

Svar på fråga

2012/13:599 Försämrad samhällsservice för företagarna och de boende i Hagfors

Näringsminister Annie Lööf

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att samhällsservicen även ska fungera i glesbygden.

Regeringen verkar för att förbättra förutsättningarna för att driva företag, arbeta och bo i alla delar av landet. Tillgänglighet till olika typer av offentlig samhällsservice och kommersiell service i form av dagligvaror och drivmedel är en viktig förutsättning för attraktiva miljöer för boende och företagande.

Regeringen har under perioden 20092014 beslutat om 145 miljoner kronor i extra medel till utveckling av service i gles- och landsbygder. Utöver detta beviljar även de aktörer i länen som har ansvar för regionala tillväxtfrågor årligen ungefär 35 miljoner kronor i stöd till butiker och drivmedelsstationer. Regeringen har dessutom beviljat Riksorganisationen Hela Sverige ska leva ett bidrag på 45 miljoner kronor 20122015 för att bland annat stödja lokala servicelösningar.

Insatser som syftar till att förbättra tillgången till service i gles- och landsbygder sker även ofta inom ramen för de regionala serviceprogram som tagits fram i alla län.

Det finns flera skäl till att statliga myndigheter behöver ha en lokal närvaro. I en del fall behöver myndigheten kunna ordna personliga möten med handläggare eller annan personal. Den samverkan som i dag finns mellan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten medför att service kan upprätthållas på många orter där det annars inte skulle vara möjligt att ha lokal närvaro. Samtidigt har myndigheternas möjligheter att ge service genom andra kanaler än det personliga mötet förbättrats. Genom telefon och internet är det i dag möjligt att sköta många av de ärenden som tidigare krävde ett personligt besök.

Det är enligt regeringen viktigt att överväga om statliga myndigheters lokalisering i ökad utsträckning kan få en spridning över landet. Det handlar om att noga pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller andra större orter. En utgångspunkt vid ett sådant övervägande ska vara att myndigheterna ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet.