den
29 januari
Svar på fråga
2013/14:315 Fungerande trygghetslarm i hela landet
Statsrådet Maria Larsson
Carina Adolfsson Elgestam har frågat it- och
energiministern vilka åtgärder statsrådet anser att staten ska vidta för att
trygghetslarmen ska fungera väl oavsett var man bor i landet. Arbetet inom
regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Kommunerna har ansvar för äldre personers
grundläggande trygghet. Trygghetslarm är i dag den vanligaste tjänsten som den
kommunala äldreomsorgen tillhandahåller personer som känner sig otrygga. I dag
är det över 200 000 personer som har trygghetslarm, varav den absoluta
merparten är analoga.
Eftersom vi är mitt i ett pågående teknikskifte –
där teleoperatörer avvecklar den fasta traditionella telefonin och övergår till
internet baserad kommunikation via fast anslutet bredband i hemmet och mobilnät
– är det vitalt att kommunerna skyndsamt övergår från analoga till
digitala trygghetslarm.
Trygghetslarmsfrågan är emellertid mer komplex än
vad man vid en första anblick kan ana. Mycket beroende på de många aktörer som
är involverade: kommunen, brukaren, teleoperatörer, larmmottagare och
omsorgspersonal. Det handlar om en trygghetskedja som måste hänga ihop från
början till slut och att kommunerna tar ansvar för hela kedjan.
Regeringen är alltså väl medveten om problematiken
och komplexiteten i frågan om trygghetslarm. Vi har därför genomfört och kommer
att genomföra flera insatser för att skynda på övergången till digitala larm.
Insatserna syftar till att ge kommunerna vägledning och verktyg för hur de kan
hantera teknikskiftet och trygghetslarmlen på ett bra sätt. De syftar också
till att driva på och följa upp hur varje kommun tar sitt ansvar.
I juni 2010 fick Hjälpmedelsinstitutet ett uppdrag
att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna
att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med införandet av
digital teknik inom teleområdet. En storskalig försöksverksamhet och tekniktester
genomfördes. Som ett resultat av detta har vi bättre kunskap om vad som krävs
för att klara övergången från analog till digital teknik. Ett
standardiseringsarbete för trygghetslarmen startades också inom ramen för
uppdraget. Tack vare detta har nu Swedish Standards Institute (SIS) fått
uppdraget att leda arbetet med standardisering av trygghetslarm i EU.
För andra året i rad erbjuder nu staten ett
stimulansbidrag till kommunerna, bl.a. för att säkerställa att de larm som
beviljas är digitala och fungerar. För att få del av pengarna måste kommunen ha
fattat beslut om att de ska påbörja processen att övergå till digitala larm. Staten
finansierar också regionala samordnare, som bl.a. har i uppdrag att driva på i
övergången till digitala trygghetslarm. SKL har även fått medel för att ta fram
en vägledning och för att erbjuda en larmsupport i frågor kring larmen. Staten
och SKL har kommit överens om att SKL ska stödja kommunerna i övergången och
aktivt bidra till att frågan blir en ledningsfråga i kommunerna.
I en överenskommelse mellan staten och SKL har
regeringen aviserat ett uppdrag till Handisam, att tillsammans med bl.a. Post-
och Telestyrelsen ta fram och sprida information om digitala larm(Stöd till en
evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för 2014). Socialstyrelsen
har fått i uppdrag att ta fram ett stöd till kommunerna i hur de kan få till
bättre rutiner och kontroller när det gäller hantering av larm. Socialstyrelsen
ska även få i uppdrag att kartlägga och redovisa hur
varje kommun jobbar med larmen.
Regeringen har således gjort mycket för att stödja
utvecklingen och kommer att fortsätta följa den.