Svar på fråga
2012/13:616 Myndighet med ansvar för teckenspråkig kultur
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Gunilla Carlsson i Hisings
Backa har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller behovet av en
myndighet med övergripande ansvar för teckenspråkig kultur.
Inledningsvis vill jag nämna att det svenska
teckenspråkets ställning har stärkts genom språklagen (2009:600) som trädde i
kraft den 1 juli 2009. Institutet för språk och folkminnen har ett särskilt
uppdrag att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material om
svenskt teckenspråk.
Ett av regeringens kulturpolitiska mål är att
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla
sina skapande förmågor. Men naturligtvis påverkas tillgängligheten till
kulturlivet av olika faktorer, beroende på vars och ens förutsättningar. För
teckenspråkstalande är det till exempel viktigt att teknik, som textning och
andra hjälpmedel, fungerar tillsammans med de konstnärliga uttryckssätten. Lika
viktigt är möjligheterna till utbildning inom olika konst- eller kulturområden.
Det svenska teckenspråket har under de senaste åren
fått mer utrymme bland annat i medier och som scenkonst. Stockholms dramatiska
högskola tog hösten
Myndigheten för tillgängliga medier har bland annat
i uppgift att främja teckenspråkig litteratur. Det innebär att tidigare
utgivning digitaliseras, katalogiseras och förs över till myndighetens arkiv
för distribution via alla biblioteksformer. I dagsläget finns ca 130 titlar
teckenspråkig barnlitteratur tillgängliga för nedladdning och utlåning. Det är
en betydande förbättring av spridningen av teckenspråkig litteratur där
tidigare enstaka fysiska exemplar funnits tillgängliga på några få bibliotek.
Under 2013 utreder Myndigheten för tillgängliga medier hur ett vidgat uppdrag
inom teckenspråksområdet kan se ut. Ett angeläget område enligt myndigheten är
nyproduktion av teckenspråkig litteratur. Utredningen planeras vara klar hösten
2013 och kommer då att redovisas för regeringen.
Sedan 2010 är också det
statliga litteraturstöd som fördelas via Statens kulturråd teknikneutralt,
vilket betyder att det är öppet att söka för den som bedriver utgivarverksamhet
av teckenspråkig litteratur. Litteraturstödet syftar till att främja mångfald,
kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur samt till att främja
spridning och läsning av litteratur.
Teckenspråkig kultur och dövas historia ska
uppmärksammas i bevarandet och utvecklingen av vårt gemensamma kulturarv.
Integrering av ett mångfaldsperspektiv ingår i samtliga statliga museers och
stiftelsemuseers uppdrag. Inom ramen för detta arbetar många museer med att
inkludera olika gruppers berättelser i utställningar och samlingar. För
närvarande arbetar bland annat Nordiska museet med projektet Haiku,
Handikapphistoria i kulturarvet. Det svenska teckenspråket har givetvis en
plats i detta arbete.
Varje sektor i samhället har ett ansvar för att
utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla
invånare, inklusive döva och hörselskadade personer. Även om en rad insatser
görs för den teckenspråkiga kulturen finns det mycket kvar att göra.
Genomförandet av den nationella kulturpolitiken är fördelat på en rad olika
myndigheter och institutioner. Därför tycker jag också att det är rimligt att
ansvaret för att stödja den teckenspråkiga kulturen bärs av flera myndigheter
gemensamt och i samverkan.