Svar på fråga
2011/12:117 Social dumpning
Statsrådet Tobias Billström
Anders Karlsson har frågat arbetsmarknadsminister
Hillevi Engström om hon avser att ta initiativ till ändringar i lagstiftningen
om arbetskraftsinvandring eller annan lagstiftning så att social dumpning
förhindras. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Inledningsvis vill jag poängtera att i Sverige
gäller den svenska arbetsmarknadsmodellen. Modellen innebär att riksdag och
regering har överlämnat åt parterna på arbetsmarknaden att i kollektivavtal
reglera villkor och löner. Övervakningen av efterlevnaden av lönevillkor och
övriga anställningsvillkor utövas av de fackliga organisationerna. När det
gäller arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen är det Arbetsmiljöverket som
ansvarar för tillsynen.
Det har snart gått tre år sedan regelverket som
styr arbetskraftsinvandring reformerades. Fler människor har sedan dess sökt
sig till den svenska arbetsmarknaden för att bidra med sin kunskap och
kompetens. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring gynnar inte enbart
Sveriges ekonomi och arbetsmarknad utan utgör också en utvecklingspotential för
de länder som arbetskraftsinvandrarna kommer från och för migranterna själva.
Regelverket för arbetstillstånd ställer upp tydliga
krav och villkor för när arbetstillstånd får beviljas. Anställningsvillkoren
för den tredjelandsmedborgare som kommer hit för att arbeta får inte vara sämre
än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Innan tillstånd beviljas ska Migrationsverket pröva om anställningsvillkoren är
i rätt nivå och berörd arbetstagarorganisation ska i regel ges tillfälle att
yttra sig.
Migrationsverket har att bedöma de uppgifter som
ligger till grund för en ansökan om arbetstillstånd och ska se till att ärendet
är tillräckligt utrett. Verket ska också vara observant på att det inte rör sig
om skenavtal och kan vid behov utreda omständigheter som rör både arbetsgivaren
och arbetstagaren. I samband med en förlängningsansökan kan Migrationsverket
kontrollera att villkoren i det ursprungliga anställningserbjudandet uppfyllts
genom att till exempel begära in lönespecifikationer och utdrag från
skattedeklaration.
Det är naturligtvis oacceptabelt att reglerna
missbrukas av oseriösa arbetsgivare. Migrationsverket har i regleringsbrevet
för år 2011 fått i uppdrag att motverka förekomsten av sådant missbruk och
redovisa hur myndigheten arbetar för att upptäcka missbruk och
skenanställningar. Av Migrationsverkets rapportering till regeringen framgår
att verket under året har intensifierat sitt arbete för att motverka missbruk.
Migrationsverket begär bland annat att företag som samtidigt erbjuder
anställning till ett stort antal arbetstagare gör sannolikt att det finns
ekonomiska möjligheter att betala ut lön enligt anställningserbjudandet. Verket
tar, om så behövs, också kontakt med Skatteverket.
Regeringen gav redan i februari 2009 OECD i uppdrag att göra en
utvärdering av Sveriges arbetskraftsinvandringsreform. OECD arbetar fortfarande
med att färdigställa sin rapport och jag kan därför inte kommentera dess
innehåll. Resultatet av studien kommer att presenteras i december. Rapporten
utgör givetvis en viktig del i det arbete som nu pågår med att analysera i vad
mån det behöver göras justeringar i regelverket.