den 1 mars

Svar på fråga

2011/12:421 Det nordiska skatteavtalet

Finansminister Anders Borg

Ann-Kristine Johansson har frågat mig om jag avser att agera för att snarast få till stånd en översyn av det nordiska skatteavtalet för att förenkla och förtydliga reglerna.

Frågan ställs mot bakgrund av att Ann-Kristine Johansson fått kännedom om ett antal fall rörande personer som bor i Sverige och uppbär pension från ett annat nordiskt land, främst Norge. Ann-Kristine Johansson påtalar att flera av dessa personer, bland annat till följd av felaktig information från skattemyndigheterna, ska ha drabbats av stora belopp i restskatt.

Den 4 april 2008 undertecknade de nordiska länderna ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet, ändringar som började tillämpas från och med den 1 januari 2009. Beträffande beskattning av bland annat pensioner innebar ändringarna att man övergick från undantagande (exempt) till avräkning (credit) vid beskattning. Detta innebär att pensioner numera får beskattas i både den stat från vilken utbetalningen sker och i den stat där mottagaren har hemvist. För att undvika dubbelbeskattning medger hemviststaten avräkning för den skatt som betalats i källstaten.

Sverige var inte drivande för att få till stånd denna ändring. Men då övriga nordiska länder stödde en övergång till credit, var det rimligt att Sverige accepterade detta. Credit är en internationellt vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning. Det är även den metod som Sverige valt i sin interna lagstiftning.

I gränsöverskridande situationer måste två länders skatteregler beaktas och eventuell dubbelbeskattning undanröjas med stöd av ett skatteavtal. När ett lands egna regler eller ett skatteavtal ändras finns en ökad risk att berörda personer finner reglerna krångliga eller svåröverskådliga. Denna risk är särskilt stor i ett initialt skede när de nya reglerna ska tillämpas för första gången. Jag anser därför att informationsarbete är mycket viktigt och jag vet att det svenska Skatteverket tillsammans med sina nordiska kolleger arbetar målinriktat för att tillgodose detta informationsbehov.

Problem av den karaktär som Ann-Kristine Johansson pekar på är bekymmersamma. Jag känner också till att flera personer nu kontaktat bland andra Skatteverket och begärt rättelse. Skulle det visa sig att det efter detta initiala skede kvarstår problem av den karaktär som Ann-Kristine Johansson beskriver, överväger jag att ge Skatteverket i uppdrag att närmare klargöra omfattningen av dessa problem och se över tillämpningen av reglerna.

Då det dock framstår som att det är fråga om vissa problem som hör samman med övergången till nya regler, anser jag inte att det finns anledning göra en översyn av det nordiska skatteavtalet.

Vid övergången bedömde regeringen dock att pensionärer som redan inrättat sig efter en viss beskattningsnivå skulle drabbas särskilt hårt om denna nivå till följd av ändringen skulle komma att höjas. Därför infördes en särskild regel som innebär att de gamla reglerna med exempt fortsatt kan tillämpas för personer som vid ändringsprotokollets undertecknande den 4 april 2008 redan hade hemvist i Sverige och uppbar pension från ett annat nordiskt land. Så länge som dessa personer fortsätter att utan avbrott ha hemvist i Sverige förblir beskattningen av pensionerna i fråga oförändrad, det vill säga beskattning sker fortsatt endast i den stat från vilken utbetalningen härrör.