Svar på fråga
2010/11:414 Bygglärlingar
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Josefin Brink har frågat mig om jag avser att vidta
några åtgärder för att öka antalet lärlingsplatser inom byggbranschen.
Lärlingsutbildning förekommer i flera olika former.
Det finns till exempel gymnasial lärlingsutbildning som regleras av skolans
författningar och som därmed är föremål för politiska beslut. Inom vissa
branscher förekommer även avtalslärlingar, vilket är en form av
färdigutbildning efter gymnasieskolan. Denna form av lärlingsutbildning
regleras i avtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Josefin Brinks fråga
handlar om tillgången på platser för avtalslärlingarna.
Inom det offentliga utbildningsväsendet erbjuds
grundläggande yrkesutbildning inom ett mycket stort antal yrken. Den gymnasiala
yrkesutbildningen är treårig och innehåller både yrkesämnen och allmänna ämnen.
Innehåll, utformning, regler för utbud, antagning, urval och examen är reglerat
i skolförfattningarna och därmed föremål för politiska beslut.
Den gymnasiala yrkesutbildningen kan vara
huvudsakligen skolförlagd och den kan genomföras som gymnasial
lärlingsutbildning. Då förläggs merparten av utbildningen till en arbetsplats
men det är fortfarande skolan som är huvudman och utbildningen regleras i
skolförfattningarna. För närvarande pågår till exempel en försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning kommer, i enlighet
med riksdagens beslut hösten 2009, att införas permanent från hösten 2011.
Inom vissa branscher, till exempel bygg‑,
frisör- och elbranschen, har parterna på arbetsmarknaden kommit överens om att
det utöver en grundläggande gymnasial yrkesutbildning krävs mer
färdighetsträning och yrkeslivserfarenhet innan en anställd är att betrakta som
fullärd och kan erhålla ett yrkesbevis. Det är branscherna själva som utfärdar
sådana yrkesbevis och som formulerar kraven för att erhålla ett yrkesbevis.
Vägen in i yrket inom dessa branscher, efter den grundläggande gymnasiala
yrkesutbildningen börjar därför med en anställning som avtalslärling.
Genom gymnasiereformen har regeringen vidtagit en
rad åtgärder för att anpassa utbildningsinnehållet till vad som efterfrågas på
arbetsmarknaden. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att inrätta
nationella råd för yrkesprogrammen. Råden består av bland annat representanter
för parterna på arbetsmarknaden och av branschorganisationer. Syftet är att
råden ska bistå Skolverket i arbetet med att utveckla och följa upp
yrkesprogrammen och är tänkta att fungera som forum för en kontinuerlig dialog
mellan Skolverket och avnämarna. De ska på så sätt hjälpa till att säkerställa
att yrkesprogrammen även framöver är anpassade efter arbetsmarknadens behov.
Råden ska också bistå Skolverket när det gäller analysen av elevernas
etablering på arbetsmarknaden.
Regeringen har dessutom i
budgetpropositionen för 2011 aviserat att den vill inrätta en särskild
lärlingsprovanställningsform som ska underlätta ungas inträde på
arbetsmarknaden.
Josefin Brinks fråga gäller den avtalsreglerade
färdigutbildningen. Arbetsgivarnas behov av att anställa avtalslärlingar är
beroende av konjunkturen. Innehåll, omfattning och villkor för avtalslärlingar
bygger på överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden och är således
inte en del av det offentliga utbildningsväsendet och därmed inte heller
föremål för politiska beslut.