Svar på fråga
2011/12:500 Trygghetslarmens framtid på landsbyggden
Statsrådet Anna-Karin Hatt
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vad jag avser att göra
för att säkerställa att trygghetslarm kommer att fungera i alla lägen.
Det är viktigt att alla som behöver trygghetslarm kan känna sig
trygga trots teknikskiften och teknikutveckling oavsett var i landet man bor.
Inledningsvis vill jag påpeka att trygghetslarm är en del av den
kommunala verksamheten och en del av det kommunala ansvaret för äldre och
personer med funktionsnedsättning. Kommunerna har ansvaret för att
tillhandahålla omsorgsinsatser som möjliggör för äldre människor att leva och
bo under trygga förhållanden. Om kommunen bedömer att trygghetslarm ska
tillhandahållas så ska det ske med god kvalitet och pålitlighet. De äldre ska
kunna känna den trygghet larmen är avsedda att ge och som de förväntar sig. Det
ingår i kommunernas ansvar att på ett planerat och systematiskt sätt följa upp
och utveckla alla delar av sin verksamhet, inklusive trygghetslarmen.
Telia Sonera AB har åtagit sig att informera alla berörda kommuner
i god tid innan teknikskiftet genomförs. På så sätt ska kommunerna kunna
verifiera om det finns personer med trygghetslarm bland Teliakunder som berörs
så att man kan säkerställa att dessa personer även fortsättningsvis har en
fungerande trygghetslarmslösning. Post- och telestyrelsen (PTS) följer löpande
Telia Sonera AB:s teknikskifte och för en dialog med Telia Sonera AB bland
annat kring hanteringen av trygghetslarm.
PTS har på eget initiativ under våren genomfört en kartläggning
och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm. Denna kartläggning
syftade till att kartlägga branschen, identifiera vilka problem som finns och
skapa en plattform för PTS framtida arbete med trygghetslarm. Kartläggningen
visar att det kan finnas risk för att säkerheten i trygghetslarmstjänsterna
brister när larm med gammal teknik ansluts till nät med ny digital teknik. Den
visar också att köparna och säljarna av trygghetslarm har varit sena att hänga
med i övergången till digital teknik, vilket ibland orsakar problem.
Kartläggningen visar också att leveranskedjan för trygghetslarm brister genom
att det saknas kontroll över vissa delar. Till exempel saknas det i många fall
ett helhetsansvar där man säkerställer att hela kedjan för att leverera en
trygghetslarmstjänst fungerar. Exempelvis kan det i många fall vara brukarna
själva som ansvarar för det telefonabonnemang larmet ansluts genom.
Våren 2010 beslutade regeringen om två uppdrag inom detta område.
Det ena gick till Socialstyrelsen som fick i uppdrag att i samråd med
Hjälpmedelsinstitutet ta fram en vägledning till kommunerna om vad man bör
tänka på när det gäller trygghetslarm. Vägledningen Trygghetslarm en vägledning blev klar under hösten samma
år.
Det andra uppdraget gick till Hjälpmedelsinstitutet
och handlade om att genomföra ett program med utvecklings- och
informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i deras arbete med
att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med den pågående
digitaliseringen inom teleområdet. Arbetet sker i samråd med Socialstyrelsen,
PTS och Sveriges Kommuner och Landsting. Programmet fortgår till och med den 31
mars 2013. Inom ramen för programmet har det bland annat genomförts en
storskalig försöksverksamhet med digitala trygghetslarm. Försöksverksamheten
genomförs bland annat i Sjuhärad där digitala trygghetslarm, till största delen
byggda på trådlös teknik (GSM-teknik), under två år testats på 870 brukare med
gott resultat.