den 28 november

Svar på fråga

2012/13:135 Straffskalan för grovt rattfylleri

Justitieminister Beatrice Ask

Johan Löfstrand har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att avhjälpa problemet med att rättspraxis för grovt rattfylleri fortfarande är lågt.

Lagstiftarens roll är inte att styra rättstillämpningen i enskilda fall, utan att ge verktyg för den dömande verksamheten. Ett sådant verktyg är straffskalorna, som ger ramen för domstolarnas påföljdsbestämning. Det är sedan domstolarnas uppgift att tolka lagen och utveckla rättspraxis.

Straffskalan för grovt rattfylleri är utformad för att ge domstolarna möjlighet att välja en påföljd som beaktar rattfylleribrottets allvar. Högsta domstolen har uttalat att grovt rattfylleri innefattar gärningar med varierande straffvärde och att en viktig faktor vid bedömningen i det enskilda fallet är de risker för trafiksäkerheten som gärningen typiskt sett inneburit och att bedömningen måste bli strängare ju större trafikfaran har varit (NJA 2003 s. 495).

Regeringen har särskilt skärpt straffet för rattfylleri som leder till dödsolyckor. I juli 2010 höjdes nämligen straffminimum för grovt vållande till annans död från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska särskilt beaktas om gärningsmannen har varit påverkad av alkohol eller något annat medel.

Det är också viktigt att vidta åtgärder som kan hindra rattfylleri. Regeringen har bland annat i detta syfte nyligen remitterat ett förslag från en särskild utredare (Ds 2012:42) som innebär utökade möjligheter att förverka fordon som använts vid bland annat rattfylleribrott.