den 30 januari

Svar på fråga

2012/13:259 Nollvisionen och vräkningar av barn

Statsrådet Maria Larsson

Christina Oskarsson har frågat mig när jag avser att nå fram till nollvisionen i fråga om vräkningar av barn.

Kronofogdemyndighetens statistik över antalet barn som berördes av vräkningar under 2012 visar, som Christina Oskarsson själv framhåller, mycket riktigt på en minskning med 14 procent jämfört med föregående år. Det var 569 barn under 2012 som berördes av vräkning, vilket är det lägsta antalet berörda barn sedan kronofogden började föra statistiken år 2008. Enligt kronofogden är detta ett trendbrott, som troligtvis beror på att ett större ansvar nu tas i kommunerna för att i ett tidigt skede arbeta med att förebygga vräkningar bland barnfamiljer. Det totala antalet vräkningar minskade med 7 procent, från 2 800 år 2011 till drygt 2 600 år 2012.

Från och med år 2013 kommer kronofogdens statistik över avhysningar där barn är berörda att bli mer detaljerad, vilket ger förutsättningar för mer tillförlitliga analyser av resultaten, och därmed också en bättre bild av vilka insatser som behövs. Kronofogden kommer bland annat att kunna redovisa barnets relation till den vräkta föräldern, om familjen bott kvar vid vräkningstillfället och om barn varit närvarande vid vräkningen.

Utöver kronofogdens metodutvecklingsarbete har också en nationell hemlöshetssamordnare tillsatts, med uppgiften att ge kommunerna stöd i arbetet med att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmark­naden. Det vräkningsförebyggande arbetet står i fokus för samordnaren, särskilt då det gäller barnfamiljer. Socialstyrelsens Öppna jämförelser på hemlöshetsområdet 2012 visade att endast fyra av tio kommuner har rutiner för att förebygga vräkningar av familjer med barn. Här behövs det ett mer aktivt förebyggande arbete och ett förbättrat samarbete mellan socialtjänst och hyresvärdar. Hemlöshetssamordnaren besöker nu ett stort antal kommuner i landet i syfte att föra en dialog, bland annat kring konkreta och effektiva arbetsmetoder för att undvika vräkningar och främja kvarboende, vikten av att finna goda samverkansformer mellan kommun och hyresvärdar, samt vikten av att ge hyresgäster som riskerar avhysning stöd i ett tidigt skede. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att ge stöd till kommunerna så att det vräkningsförebyggande arbetet blir mer effektivt.

Min målsättning att inga barn ska vräkas kvarstår. Redan i dag har cirka hälften av landets kommuner lyckats uppnå detta. Jag följer utvecklingen och hemlöshetssamordnarens arbete och vid behov kommer jag att ta ytterligare initiativ för att barn inte ska vräkas.