den 18 april

Svar på fråga

2011/12:512 Dubbdäckens betydelse för luftkvalitet kontra trafiksäkerhet

Infrastruktur- och försvarsminister Catharina Elmsäter-Svärd

Nina Lundström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa förutsättningar för förbättrad luftkvalitet där både däckens utformning och vägbeläggningens innehåll och utformning beaktas, utan att trafiksäkerheten minskar.

Bakgrunden till frågan är att normerna för PM10 överskridits i flera städer i Sverige, vilket riskerar att leda till olika sjukdomar. Ny forskning visar också att slitagepartiklar har en större hälsoeffekt än vad man förut trodde.

Europeiska kommissionen har i en skrivelse, som inkom till Regeringskansliet den 8 december 2011, gjort gällande att Sverige såvitt avser PM10 underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13 och 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (luftkvalitetsdirektivet) och att överträdelsen är fortlöpande.

Sverige har rapporterat de aktuella överskridandena till kommissionen och regeringen kan således bekräfta att kommissionens beskrivning av dessa överskridanden är riktig. Regeringen vill dock understryka att återkommande överskridanden endast omfattar det dagliga gränsvärdet och inte det årliga gränsvärdet. Överskridanden har dessutom endast skett i gatunivå, inte i urban bakgrund.

Regeringen ser mycket allvarligt på det faktum att gränsvärdena för PM10 i luften har överskridits i vissa delar av landet. De områden som problemen gäller är begränsade till ett fåtal hårt trafikerade vägar i några större tätorter. Slitage från dubbdäck är generellt den dominerande källan till de förhöjda partikelhalterna längs dessa tätortsvägar. Halterna blir som högst under våren då vägdammet virvlar upp från torra vägbanor. Det lokala bidraget är påfallande stort, men det finns också en hög bakgrundshalt som gör det svårare att klara gränsvärdet.

Det finns en stark politisk vilja, på såväl nationell som lokal nivå, att nå gränsvärdena för PM10 i hela landet. Regeringen, berörda myndigheter och kommuner har också vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problematiken.

Regeringen har bemyndigat kommunerna att förbjuda fordonstrafik med dubbdäck på en viss väg eller vägsträcka, vilket utnyttjats av Stockholms, Göteborgs och Uppsala kommuner.

I juni 2011 beslutade regeringen att ändra trafikförordningen så att det blir möjligt att förbjuda dubbdäck på samtliga kommunala vägar inom ett område. Transportstyrelsen har vidare beslutat om förkortad tid för dubbdäcksanvändning under våren med 14 dagar. Transportstyrelsen har även beslutat om begränsning av det maximala antalet dubb i dubbdäck som tillverkas efter den 1 juli 2013. Trafikverket och ett flertal kommuner har genomfört dammbindning, trafikminskningsåtgärder och hastighetsnedsättning.

Trafikverket och kommuner har genomfört omfattande kommunikationsinsatser för att informera om de negativa miljöeffekterna av dubbdäcksanvändning.

Regeringen har beslutat om uppföljning och uppdatering av redan inrättade åtgärdsprogram genom att Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag att se över åtgärdsprogrammet för bland annat partiklar i syfte att påskynda åtgärdsarbetet. Det reviderade åtgärdsprogrammet ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni 2012.

Det finns trafiksäkerhetsmässiga fördelar med dubbdäck, framför allt minskar de risken för att föraren tappar fästet. Trafikverkets undersökningar visar att dubbdäcken har en signifikant betydelse för säkerheten, framför allt på landsväg, för äldre bilar utan anti-sladdsystem. Trafiksäkerhetsriskerna av en minskad dubbdäcksanvändning i de större städerna är däremot marginella enligt de litteraturstudier som Transportökonomisk Institutt i Norge genomför på Trafikverkets uppdrag. Trafiksäkerhetseffekterna avtar också allteftersom nya bilar med modern säkerhetsutrustning och anti-sladd system introduceras och ersätter äldre bilar.

Det finns ytterligare kompletterande åtgärder som kan minska slitagepartiklarna. Nina Lundström har själv visat på möjligheterna att byta beläggning på vägen. En betongbeläggning leder till lägre halter av slitagepartiklar. Samtidigt är den beläggningen markant dyrare och mest lämplig för vägar med mycket höga trafikflöden. Trafikverket har uppdraget att utveckla transportsystemet så att det bidrar till att de nationella miljömålen nås. I det uppdraget ingår att analysera olika möjligheter att förbättra luftkvaliteten. Betongbeläggningar är en åtgärd som Trafikverket analyserar. Dammbindning och hastighetssänkande åtgärder är andra åtgärder. Flera kommuner bland andra Norrköpings kommun har infört nya hårdare asfaltsbeläggningar som reducerar partikelhalterna.

Det är emellertid inte bara däck och beläggning som påverkar luftkvaliteten och PM10 halterna. Såväl avgas- som bromspartiklar och partiklar från andra sektorer än trafiken har stor betydelse. Transportstyrelsen arbetar med nya föreskrifter för att uppgradera motorer i äldre fordon och arbetar fortlöpande med avgasregelverket. Trängselskatt har införts i Stockholm och är på väg att införas i Göteborg.

Halterna av PM10 minskar nu i våra städer. Väghållaren har ett ansvar när det gäller att få ned partikelnivåerna där gränsvärden överskrids och partiklar från vägtrafiken är ett av de stora problemen. De insatser som regeringen satt in, kompletterade med de många åtgärder berörda kommuner vidtar, har gett effekt, även om halterna på många ställen fortsatt överskrider gällande normer. Enligt regeringens bedömning bör det dagliga gränsvärdet kunna hållas i samtliga zoner och tätorter inom ett fåtal år. Regeringen följer frågan noggrant och kommer att agera om utvecklingen inte går i rätt riktning tillräckligt fort.