Svar på fråga
2011/12:421 Det nordiska skatteavtalet
Finansminister Anders Borg
Ann-Kristine Johansson har
frågat mig om jag avser att agera för att snarast få till stånd en översyn av
det nordiska skatteavtalet för att förenkla och förtydliga reglerna.
Frågan ställs mot bakgrund av att Ann-Kristine
Johansson fått kännedom om ett antal fall rörande personer som bor i Sverige
och uppbär pension från ett annat nordiskt land, främst Norge. Ann-Kristine
Johansson påtalar att flera av dessa personer, bland annat till följd av
felaktig information från skattemyndigheterna, ska ha drabbats av stora belopp
i restskatt.
Den 4 april 2008 undertecknade de nordiska länderna
ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet, ändringar som började
tillämpas från och med den 1 januari 2009. Beträffande beskattning av bland
annat pensioner innebar ändringarna att man övergick från undantagande (exempt)
till avräkning (credit) vid beskattning. Detta innebär att pensioner numera får
beskattas i både den stat från vilken utbetalningen sker och i den stat där
mottagaren har hemvist. För att undvika dubbelbeskattning medger hemviststaten
avräkning för den skatt som betalats i källstaten.
Sverige var inte drivande för att få till stånd
denna ändring. Men då övriga nordiska länder stödde en övergång till credit,
var det rimligt att Sverige accepterade detta. Credit är en internationellt
vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning. Det är även den metod som
Sverige valt i sin interna lagstiftning.
I gränsöverskridande situationer måste två länders
skatteregler beaktas och eventuell dubbelbeskattning undanröjas med stöd av ett
skatteavtal. När ett lands egna regler eller ett skatteavtal ändras finns en
ökad risk att berörda personer finner reglerna krångliga eller svåröverskådliga.
Denna risk är särskilt stor i ett initialt skede när de nya reglerna ska
tillämpas för första gången. Jag anser därför att informationsarbete är mycket
viktigt och jag vet att det svenska Skatteverket tillsammans med sina nordiska
kolleger arbetar målinriktat för att tillgodose detta informationsbehov.
Problem av den karaktär som Ann-Kristine Johansson
pekar på är bekymmersamma. Jag känner också till att flera personer nu
kontaktat bland andra Skatteverket och begärt rättelse. Skulle det visa sig att
det efter detta initiala skede kvarstår problem av den karaktär som
Ann-Kristine Johansson beskriver, överväger jag att ge Skatteverket i uppdrag
att närmare klargöra omfattningen av dessa problem och se över tillämpningen av
reglerna.
Då det dock framstår som att det är fråga om vissa
problem som hör samman med övergången till nya regler, anser jag inte att det
finns anledning göra en översyn av det nordiska skatteavtalet.
Vid övergången bedömde regeringen dock att
pensionärer som redan inrättat sig efter en viss beskattningsnivå skulle
drabbas särskilt hårt om denna nivå till följd av ändringen skulle komma att
höjas. Därför infördes en särskild regel som innebär att de gamla reglerna med
exempt fortsatt kan tillämpas för personer som vid ändringsprotokollets
undertecknande den 4 april 2008 redan hade hemvist i Sverige och uppbar pension
från ett annat nordiskt land. Så länge som dessa personer fortsätter att utan
avbrott ha hemvist i Sverige förblir beskattningen av pensionerna i fråga oförändrad,
det vill säga beskattning sker fortsatt endast i den stat från vilken
utbetalningen härrör.