den 9 september

Svar på fråga

2012/13:724 Bidraget från internationella insatser till det svenska klimatmålet för 2020

Miljöminister Lena Ek

Matilda Ernkrans har frågat mig om det finns en plan för hur inter-nationella insatser ska bidra till det svenska klimatmålet till 2020.

Internationella klimatinsatser är ett viktigt element i den svenska klimat-politiken och för att uppfylla etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Genom investeringar i projekt inom främst Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling (CDM) bidrar Sverige aktivt och konkret till klimatomställning och tekniköverföring till länder där investerings-behoven är stora och där det finns en stor potential för enkla utsläpps-minskande åtgärder. De svenska klimatinvesteringarna ger effekt på utsläppen, de ger hävstång till att kanalisera privat kapital och de bidrar till att förbättra närmiljön t ex genom bättre luftkvalitet. En ambitiös klimatpolitik förutsätter långsiktiga och kontinuerliga utsläppsminsk-ningar både nationellt och internationellt. En utgångspunkt för regering-ens del är att det inte är fråga om antingen det ena eller det andra utan att internationella insatser är nödvändiga som komplement till nationella insatser för omställning av det svenska samhället.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/ 13:01) att de internationella insatsernas bidrag till det svenska utsläpps-minskningsmålet bör uppgå till sammantaget 40 miljoner ton för perio-den till och med år 2020 (inkluderande redan kontrakterade volymer). Detta beräknades med utgångspunkt i en startnivå som bestäms av den genomsnittliga faktiska utsläppsnivån under åren 2008-2010 och de vill-kor för det nationella målet som angivits i proposition 2008/09:162.

Vidare redovisade regeringen att den huvudsakliga inriktningen för de internationella insatserna bör fortsätta. Det betyder att insatserna huvud-sakligen bör bestå av CDM projekt med fortsatt fokus på förnybar ener-gi, energieffektivisering och avfallshantering. En bred geografisk sprid-ning eftersträvas i programmet och särskilda satsningar göras på minst utvecklade länder och små ö-nationer under utveckling. Flera nya sats-ningar har nu börjat ta form, bland annat på energieffektiva spisar i Zambia, biogas i Laos och småskalig vattenkraft i Rwanda.

Den internationella utsläppsrättsmarknaden fungerar så att leverans av de certifierade utsläppsrättsenheterna sker med relativt stor tids­förskjutning i förhållande till kontrakteringen. Detta innebär att huvuddelen av be-hoven fram till 2020 bör vara kontrakterade senast i slutet av 2016. Tyngdpunkten på förvärven bör därför vara under de närmaste åren.

Regeringens bedömning är dock att exakta årliga volymmål inte bör bestämmas. Inte minst på grund av de förskjutningar i leveranstid och osäkerheter i leveransvolym som kan uppstå. Även behovet av flexibilitet och marknadsanpassning talar för att någon strikt årsvis bana över tiden för förvärvade volymer utsläppskrediter inte nu bör anges utöver den som följer av EU:s bördefördelningsbeslut för den icke handlande sek-torn. Vidare kan volymen för de internationella insatsernas bidrag till klimatmålet för 2020 behöva justeras, till exempel i samband med den kontrollstation för klimat- och energipolitiken som genomförs 2015.

Förvärv av certifierade utsläppsminskningsenheter genomförs av Statens energimyndighet. Myndigheten har ett stående uppdrag att lämna en sär-skild redovisning av de internationella klimatinsatserna som även inklu-derar en prognos för hur förvärven av utsläppsutrymme kommer att ut-vecklas fram till målet 2020. Myndigheten följer kontinuerlig alla kon-trakterade projekt och justerar löpande kontraktsvolymen beroende på hur projekten utvecklas för att hantera de osäkerheter som bland annat Riksrevisionen uppmärksammar.