Svar på fråga
2012/13:64 Barn som utsätts för luftföroreningar
Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
Désirée Liljevall har frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att säkra våra barns hälsa och se till att ytterligare
sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter när ny infrastruktur
planeras.
Regeringen får enligt 5 kap. miljöbalken
meddela miljökvalitetsnormer. Syftet med miljökvalitetsnormerna är att
varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. För luftkvaliteten finns miljökvalitetsnormer
i luftkvalitetsförordningen (2010:477) som innehåller normer för sammanlagt
elva olika ämnen. Normerna är utformade efter kunskapen om vilka nivåer som
påverkar människors hälsa. Särskild hänsyn tas då till effekterna på känsliga
grupper som barn, äldre och sjuka. Under senare år har kunskapen om hur
luftföroreningar påverkar barn ökat. Det ger ytterligare motiv för de insatser
som redan görs.
Om en miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids
eller riskerar att överskridas ska en bedömning av behovet av att upprätta ett
åtgärdsprogram göras av Naturvårdsverket. Berörd länsstyrelse eller kommun ska
därefter ta fram ett åtgärdsprogram. Syftet med åtgärdsprogram är att lägga
fast de mest kostnadseffektiva och i övrigt mest lämpade åtgärder och styrmedel
som kommuner och myndigheter ska vidta så att normerna följs inom utsatt tid.
Hittills har ett tiotal åtgärdsprogram tagits fram
för län, regioner eller kommuner. Transportrelaterade åtgärder har en stor
plats i de flesta åtgärdsprogrammen eftersom vägtrafiken med få undantag är den
viktigaste källan till de utsläpp som påverkar luftkvaliteten lokalt. Det kan
till exempel handla om åtgärder för en bättre kollektivtrafik, förbättrade
möjligheter att cykla, parkeringspolicyer, miljözoner, minskad användning av
dubbdäck, miljökrav vid upphandling, lägre hastigheter eller
informationsinsatser. Åtgärdsprogrammen har lett till förbättringar av luften i
många tätorter. I Stockholms län har dock åtgärdsprogrammen varit
otillräckliga. Regeringen har därför gett Länsstyrelsen i Stockholms län i
uppdrag att revidera de åtgärdsprogram som har fastställts för länet. De
reviderade åtgärdsprogrammen ska redovisas till regeringen senast den 31
december 2012.
Bebyggelsestrukturen och dess utveckling har också
en stor betydelse för möjligheterna att skapa i alla avseende hälsosamma
livsmiljöer, inte minst för barn. Även här har kommunerna en avgörande roll som
ansvariga för den fysiska samhällsplaneringen. Då halterna av luftföroreningar
är högst i hårt trafikerade miljöer är det viktigt att daghem, skolor och
fritidsmiljöer placeras i miljöer med lite trafik. Detta är dock en kommunal
fråga.
Vid planering av ny transportinfrastruktur
tillämpas miljöbalkens hänsynsregler. Det innebär att ny transportinfrastruktur
ska uppfylla miljökvalitetsnormerna. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är
kraven på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar i planeringen av ny
transportinfrastruktur.
I några fall krävs statliga insatser för att
kommuner, länsstyrelser och landsting ska kunna vidta effektiva åtgärder.
Möjligheten för kommuner att förbjuda biltrafik med dubbdäck på en viss väg
eller vägsträcka är ett exempel på detta. Regeringen bedömer att kommunerna kan
behöva fler instrument för att förbättra luftkvaliteten. Till detta hör
ytterligare möjligheter att begränsa användningen av dubbdäck lokalt och
regeringen har inlett ett arbete för att utreda förutsättningarna för detta.