Svar på frågorna
2012/13:563 Demonstrationsrätten och demokratin i Turkiet
2012/13:565 Våld och övergrepp mot demonstranter i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra
för att förmå Turkiet att respektera yttrandefriheten och den demokratiska
demonstrationsrätten. Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta
för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU ska verka för att
övergreppen mot demonstranterna i Turkiet upphör och att de övergrepp som
begåtts utreds. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det är värt att erinra sig att det senaste
decenniets konstitutionella reformprocesser i Turkiet har ökat respekten för
demokratins spelregler. Medlemskapsförhandlingarna med EU har bidragit till
denna utveckling, som Sverige konsekvent har gett aktivt stöd.
Yttrandefriheten och förenings- och
församlingsfriheten i Turkiet har dock brister, vilket också påtalats av EU och
Sverige. Den senaste tidens politiska kris har understrukit allvaret i
situationen och behovet av åtgärder från regeringens sida.
Demonstrationerna har bemötts alltför hårdhänt av
turkiska myndigheter och polis. Det är nödvändigt att utreda anklagelser om
övergrepp. Lika allvarligt är att den turkiska medierapporteringen kring
händelserna varit bristfällig, och visat tydliga tecken på självcensur.
För att stärka den turkiska yttrandefriheten
behöver mediernas oberoende säkerställas. Regelverket som lett till att blockeringen
av uppskattningsvis 20 000 hemsidor på internet behöver ses över. Antalet
frihetsberövade journalister visar på behovet av en förändrad syn på terrorism
kontra yttrandefrihet.
Öppenhet och dialog är nödvändiga för att komma
till rätta med situationen och utveckla den turkiska demokratin. Risken är
annars stor att den senaste tidens utveckling överskuggar de viktiga framsteg
som Turkiet gjort mot ett mer öppet samhälle. Det är viktigt att de juridiska
och konstitutionella reformprocesser som redan igångsatts i landet fortsätter
och att det vidtas övertygande åtgärder för att säkerställa respekten för
medborgerliga fri- och rättigheter och för att öka tolerans av oliktänkande.
Så sent som häromdagen framförde Catherine Ashton i
ett uttalande å EU:s vägnar dessa förväntningar på ett tydligt sätt. Vi
fortsätter att noggrant följa utvecklingen.
Turkiets EU-närmande och strävan att uppfylla det
politiska Köpenhamnskriteriet är även fortsättningsvis
det ramverk som ger oss bäst möjligheter att främja en demokratisk utveckling i
Turkiet.