Svar på fråga
2011/12:432 Meritpoäng för teckenspråk
Utbildningsminister Jan Björklund
Louise Malmström har
frågat mig om jag avser att verka för att teckenspråket ska ge meritpoäng på
samma sätt som moderna språk.
När systemet med meritpoäng infördes var det
främsta skälet att premiera elevers ansträngning i gymnasieskolan och bland
annat uppmuntra eleverna att läsa moderna språk på fördjupad nivå. Kunskaper i
sådana språk är avgörande för att ett litet land som Sverige ska kunna delta i
europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen. Under hela det kursutformade programgymnasiets
tid hade antalet elever som fördjupade sig i moderna språk minskat kraftigt.
Samma argument gäller i dag och jag kan konstatera
att andelen elever som väljer att fördjupa sina kunskaper i moderna språk har
ökat sedan systemet med meritpoäng infördes. Det är ett trendbrott och en
mycket glädjande utveckling.
Det är självklart viktigt att de elever som vill
ska kunna fördjupa sig i teckenspråk, men jag vill betona att inte heller språk
som studeras som modersmål eller kurser i ämnet svenska ger meritpoäng.
När bestämmelserna om tillträde till högskolan i
höstas anpassades till den nya gymnasieskolan slopades meritpoäng för så
kallade områdeskurser. Ett skäl var att göra systemet med meritpoäng enklare,
men det viktigaste skälet var att stärka incitamenten för gymnasieeleverna att
läsa moderna språk, engelska och matematik.
Jag är således inte beredd att nu lägga till
ytterligare meritkurser som riskerar att flytta fokus från bland annat moderna
språk, men jag kommer givetvis att noga följa effekterna av den nya
gymnasieskolan och de förändrade reglerna om tillträde till högskolan.