Svar på fråga
2012/13:79 En starkare kärnvapennedrustning
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig vilka fakta och
omständigheter som ligger till grund för ställningstagandet att inte ställa sig
bakom ett uttalande om kärnvapennedrustning som framfördes i FN:s
generalförsamlings första utskott den 22 oktober.
Regeringen har sedan länge framhållit behovet av
konstruktiva åtgärder för att befintliga kärnvapenarsenaler nedrustas samtidigt
som icke-spridningsarbetet förstärks. Som frågeställaren antyder går
nedrustning och icke-spridning hand i hand, och det torde finnas bäst
förutsättningar att nå framgång om båda dessa aspekter drivs parallellt. Detta
utgör också tanken bakom icke-spridningsfördraget NPT:s handlingsplan från 2010
som föreskriver åtgärder inom NPT:s alla tre områden nedrustning,
icke-spridning samt fredlig användning av kärnenergi.
En viktig del av vår utrikespolitik utformas och
genomförs inom EU-samarbetet, och det är i första hand genom EU:s gemensamma
anföranden som vi valt att göra vår röst hörd under första utskottet. I andra
samarbetsformer har vi också verkat för att uppmärksamma vikten av att minska
och dra tillbaka så kallade taktiska kärnvapen som ännu inte omfattas av någon
formell rustningskontroll. Ett annat särskilt viktigt område rör
provstoppsavtalet (CTBT) som länge har varit en svensk profilfråga. För
närvarande agerar Sverige tillsammans med Mexiko som samordnare inom den så
kallade Artikel XIV-processen för att särskilt driva frågan om ett ikraftträdande
av CTBT.
Vi deltar i en rad olika samarbeten och initiativ
som vi menar har förutsättningar att uppnå konkret utfall på sikt. Det
slutgiltiga målet med det långsiktiga nedrustningsarbetet är en värld utan
kärnvapen ett mål jag tror vi alla delar.