Svar på fråga
2012/13:752 Regeringens arbete med utfasning av kreosot
Miljöminister Lena Ek
Johan Löfstrand har frågat mig hur jag ser på
frågan kring användning av kreosot och hur statliga bolag bör agera för att
skapa innovationer på miljöområdet.
Det råder ingen tvekan om att träskyddsmedlet
kreosot är mycket farligt och det är därför mycket hårt reglerat.
Träskyddsbehandling med kreo-sot får endast utföras av yrkesmän och inom EU är
användningen tillåten endast fram till den 1 maj 2018. Även användningen av
kreosotbehand-lat trä är hårt reglerad. Där barn riskerar att exponeras och där
man riskerar hudkontakt är användningen förbjuden.
Kemikalieinspektionen är den myndighet som fattar
beslut i enskilda ärenden om godkännande av träskyddsprodukter som innehåller
kreosot. I dagsläget finns tre godkända produkter. Anledningen till att kreosot
godkändes för användning som träskyddsmedel inom EU i fem år var att det då
inte fanns miljömässigt bättre alternativ sett ur hela livscykel-perspektivet.
Tidsbegränsningen är i sig en uppmaning till alla aktörer på marknaden att ta
fram mer hållbara alternativ.
Statligt ägda bolag såväl som myndigheter och
affärsverk, som till exem-pel Affärsverket svenska kraftnät, och alla andra
aktörer på marknaden är givetvis skyldiga att följa den lagstiftning som finns.
Alla företag med statligt ägande har ett ansvar för frågor som rör mänskliga
rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet
samt mång-fald dvs. ett hållbart företagande. Ansvaret uttrycks sedan
många år i regeringens ägarpolicy. För att ytterligare stärka denna styrning
införde regeringen 2007, som första land i världen, även krav på att bolagen
ska redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI),
en internationell standard för hållbarhetsredovisning. Sverige fick stor
uppmärksamhet världen över då detta lanserades. Rapporteringskravet möjliggör
en utvärdering av bolagens arbete med hållbart företagande och därmed även en
ständig utveckling och förbättring av regeringens styrning. 2012 befäste
regeringen ansvaret genom att bolagens styrelser även ska formulera
hållbarhetsmål. Statliga bolag bör därför, i sin verk-samhet, alltid sträva
efter minsta möjliga negativa påverkan på miljön.
För att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver vi
alla, det vill säga riksdag, regering, myndigheter, affärsverk, länsstyrelser,
kommuner, företag, fri-villiga organisationer och enskilda individer engagera
sig och ta sin del av ansvaret.
För att ersätta farliga ämnen med sådana som passar
i en hållbar sam-hällsekonomi behövs miljöinnovationer och tekniksprång.
Regeringen har antagit dels en Miljöteknikstrategi och dels en
Innovationsstrategi. Inom ramen för Miljöteknikstrategin har regeringen avsatt
400 miljoner kronor för perioden 2011-2014. Miljöinnovationer innebär ofta
förnyelse och utveckling vilket ger mer miljönytta jämfört med att endast
förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser. Om statliga aktörer
kan bidra till att finna miljölösningar genom ett innovativt agerande är detta
naturligtvis bra och önskvärt enligt regeringen.