Svar på fråga
2012/13:259 Nollvisionen och vräkningar av barn
Statsrådet Maria Larsson
Christina Oskarsson har frågat mig när jag avser
att nå fram till nollvisionen i fråga om vräkningar av barn.
Kronofogdemyndighetens statistik över antalet barn
som berördes av vräkningar under 2012 visar, som Christina Oskarsson själv
framhåller, mycket riktigt på en minskning med 14 procent jämfört med
föregående år. Det var 569 barn under 2012 som berördes av vräkning, vilket är
det lägsta antalet berörda barn sedan kronofogden började föra statistiken år
2008. Enligt kronofogden är detta ett trendbrott, som troligtvis beror på att
ett större ansvar nu tas i kommunerna för att i ett tidigt skede arbeta med att
förebygga vräkningar bland barnfamiljer. Det totala antalet vräkningar minskade
med 7 procent, från 2 800 år 2011 till drygt 2 600 år 2012.
Från och med år 2013 kommer kronofogdens statistik över avhysningar där
barn är berörda att bli mer detaljerad, vilket ger förutsättningar för mer
tillförlitliga analyser av resultaten, och därmed också en bättre bild av vilka
insatser som behövs. Kronofogden kommer bland annat att kunna redovisa barnets
relation till den vräkta föräldern, om familjen bott kvar vid
vräkningstillfället och om barn varit närvarande vid vräkningen.
Utöver kronofogdens metodutvecklingsarbete har också en nationell
hemlöshetssamordnare tillsatts, med uppgiften att ge kommunerna stöd i arbetet
med att skapa långsiktiga och hållbara strukturer och fungerande rutiner för
att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det
vräkningsförebyggande arbetet står i fokus för samordnaren, särskilt då det
gäller barnfamiljer. Socialstyrelsens Öppna
jämförelser på hemlöshetsområdet 2012 visade att endast fyra av tio
kommuner har rutiner för att förebygga vräkningar av familjer med barn. Här
behövs det ett mer aktivt förebyggande arbete och ett förbättrat samarbete
mellan socialtjänst och hyresvärdar. Hemlöshetssamordnaren besöker nu ett stort
antal kommuner i landet i syfte att föra en dialog, bland annat kring konkreta
och effektiva arbetsmetoder för att undvika vräkningar och främja kvarboende,
vikten av att finna goda samverkansformer mellan kommun och hyresvärdar, samt
vikten av att ge hyresgäster som riskerar avhysning stöd i ett tidigt skede.
Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att ge stöd till kommunerna så att det
vräkningsförebyggande arbetet blir mer effektivt.
Min målsättning att inga
barn ska vräkas kvarstår. Redan i dag har cirka hälften av landets kommuner
lyckats uppnå detta. Jag följer utvecklingen och hemlöshetssamordnarens arbete
och vid behov kommer jag att ta ytterligare initiativ för att barn inte ska
vräkas.