Svar på fråga
2012/13:443 Fungerande handelssystem för utsläppsrätter inom EU
Miljöminister Lena Ek
Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att skyndsamt hitta en lösning på akuta problemen inom ETS. Detta
med anledning av att EU-parlamentet den 16 april inte gav sitt stöd till
kommissionens förslag om att ändra tidsprofilen för auktionering genom att
förskjuta auktionering av 900 miljoner utsläppsrätter från perioden 20132014
till perioden 20192020, så kallad backloading.
Regeringen anser att EU:s utsläppshandelssystem är
ett mycket viktigt styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska
utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna. Vi
eftersträvar att systemet utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar
dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Därför stöder regeringen också
kommissionens förslag att ändra tidsprofilen för auktionering genom att
förskjuta auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter från perioden 20132015
till perioden 20192020, som ett första steg för att stärka systemet och
förbättra utsläppsmarknadens funktion.
Inför behandlingen i Europaparlamentet hade jag
själv en aktiv roll då jag tillsammans med mina miljöministerkolleger från
Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och Danmark den 11 april skickade
ett brev till samtliga medlemmar i parlamentet och uppmanade dem att stödja
förslaget om backloading. Att Europarlamentet inte gav sitt stöd till förslaget
den 16 april innebär att förslaget går åter till parlamentets miljöutskott där
det måste behandlas inom två månader. Samtidigt fortsätter diskussionen i rådet
om förslaget.
Regeringen anser också att kommissionens förslag i
sig sannolikt inte är tillräckligt för att åstadkomma önskad effekt. Vi verkar
för fortsatt analys och diskussion kring den rapport om utsläppsmarknadens
funktion som kommissionen presenterade den 14 november 2012 vilken beskriver
mer långtgående alternativ för att stärka handelssystemet.
Vidare anser regeringen att ett klimatmål för EU
till 2030 bör sättas så att målet att minska utsläppen med 80 till 95 procent
till 2050 kan uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt. Nu gällande lagstiftning
innebär en utsläppsminskning inom handelssystemet på drygt 70 procent till år
2050. Tydlighet och långsiktighet gällande den europeiska klimat- och
energipolitiken är en nödvändighet för att näringslivet ska kunna fatta
investeringsbeslut med utgångspunkt i informerade antaganden om exempelvis
framtida utsläppspriser.