den
25 september
Svar på fråga
2012/13:769 Studieförbund
Statsrådet Maria Arnholm
Carina Hägg harfrågat mig
vilka åtgärder som har vidtagits för att förhindra spridandet av antisemitiska
yttranden inom studieförbundets ram.
Inledningsvis vill jag
framhålla att jag instämmer i frågeställarensoro över spridning av
antisemitiska yttranden.Främlingsfientlighet och liknande former av intolerans
står i strid med principen om alla människors lika värde och utgör en utmaning
mot hela den värdegrund som bär upp vår demokrati. Regeringen har därför
vidtagit en rad insatsermot antisemitism och liknande former av intolerans.
Exempelvis fördelar Ungdomsstyrelsen årligen ett särskilt stöd till
verksamheter mot rasism och liknandeformer av intolerans. Jag vill särskilt lyfta
fram det arbete som t.ex. Judiska Centralrådet genomför. I årets budget
avsätterregeringen ytterligare5 miljoner kronor per år för att vidga arbetet
med att motverka främlingsfientlighet och intolerans. Det innebär att
regeringen, inräknatpågående satsningar, sammanlagt avsätter 61,5 miljoner
kronor de närmaste fyra åren för att bekämpa främlingsfientlighet och
intolerans. Stöd har t.ex. riktats till att bekämpa antisemitism och
islamofobi, med fokus på skolan.
När det gäller
Folkbildningsrådets ansvar att fördela folkbildningsanslaget finns det idag
flera styrdokument i form av förordningen (1991:977) om statsbidrag till
folkbildningen, regeringensfolkbildningsproposition Lära, växa, förändra
(prop.2005/06:192), regeringens årliga riktlinjer till Folkbildningsrådet samt
Folkbildningsrådets egna fastställda villkor. Det första av de sju
verksamhetsområden som motiverar statens stöd till folkbildningen är den
gemensammavärdegrunden; alla människors lika värde. Under den tid jag arbetat
som minister för dessa frågor och mött Folkbildningsrådet har jag uppfattat att
det görs ett mycket gediget arbete med att fördelamedel enligt dessa
styrdokument. Årligen tar
Folkbildningsrådet upp frågor om avgränsningar vad gäller grund för bidrag,
vilket har en tydlig koppling till frågor om etiken i folkbildningsarbetet.
Frågan om studieförbundens ansvar och anordnarskapkontrolleras också årligen
när Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkoren. Därtill har
studieförbunden ett ansvar för fortlöpande dialog om etiska vägval och
gränsdragningar i folkbildningsarbetet. Om verksamheten inte uppfyller de krav
som ställs och inte bedriver verksamhet med hög kvalitet så minskar förtroende
för folkbildningen. Folkbildningsrådet utvecklar därför ständigt uppföljning,
kvalitet och internkontroll i förhållanden till statens syften med stödet.
Folkbildningsrådet kan och kräver när det behövs också tillbaka statsbidrag när
det inte används för det ändamål det har beviljats.
Jag ser inga behov av att
ändra eller ställa ökade krav på Folkbildningsrådets system för uppföljning och
kontroll. Det statliga stödet till
folkbildningen utgår från en principiell ansvarsfördelning mellan staten och
folkbildningen. Staten anger mål och syften med stödet och folkbildningen själv
utformar målen med sin verksamhet och fördelar bidraget. Denna ordning är ett
uttryck för att staten respekterar och sätter stort värde
på folkbildningens självständighet. Däremot kommer regeringen fortsättningsvis att
föradialog med företrädare för folkbildningens aktörer i dessa frågor.