den
13 november
Svar på fråga
2013/14:94 Vattenskydd och rasrisk
Miljöminister Lena Ek
Christina Oskarsson har frågat mig vad jag avser
göra för att saneringsarbetet ska komma igång på Älvängens Västra
industriområde i Ale kommun.
Statliga medel anslås årligen för sanering av
förorenade områden. I budgetpropositionen för 2014 föreslås 418 miljoner kronor
på anslaget för sanering och återställning av förorenade områden. Naturvårdsverket
disponerar medlen på anslaget, som till största delen, via länsstyrelserna
fördelas som bidrag till kommuner för undersökningar och åtgärder på förorenade
områden.
En kommun som har bebyggda områden som hotas av
naturolycka, områden där marken har för låg stabilitet och behöver förstärkas
eller områden som behöver skydd mot översvämning har möjlighet att söka
statligt bidrag till förebyggande åtgärder hos Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap. Staten har för budgetåret 2013 anvisat drygt 18 miljoner kronor
för detta ändamål.
Älvängens industriområde har utretts med statliga
medel. Skredrisken längs med Göta älv har kartlagts av Statens geotekniska
institut. Enligt utredningarna utgör skredrisken en risk för byggnaderna på
platsen samt för råvattenintagen nedströms. På området förekommer föroreningar
från tidigare tjärhantering och oljeeldning men även dioxin och tjära i fri fas
har påträffats. Utredningarna visar vidare att det i dag inte sker någon eller
mycket liten spridning av föroreningar till Göta älv från markområdet.
Anslaget för sanering och återställning av förorenade
områden kan bekosta de åtgärder som är påkallade ur föroreningssynpunkt och där
det saknas ansvarig för föroreningarna. Naturvårdsverket kan bevilja bidrag för
områden som utgör en akut fara eller mycket stor risk för människors hälsa och
miljön. Bidragsmedel får enligt gällande reglering bara beviljas om det inte
finns någon som enligt miljöbalkens bestämmelser är ansvarig för föroreningen
och som därmed ska bekosta saneringen.
Kostnader för åtgärder såsom stabilisering,
avlastningsschakt och omhändertagande av uppgrävda massor har för området
uppskattats till 110 miljoner kronor. Om sanering av de mest förorenade delområdena
också sker uppskattas kostnaderna till 140–180 miljoner kronor. Kostnader
för rivning av byggnader och andra ersättningar har inte beräknats.
Enligt de miljötekniska utredningarna är två
delområden mer förorenade än övriga delar av industriområdet. Naturvårdsverket
har gjort bedömningen att dessa två delområden skulle kunna vara nationellt
prioriterade, dvs. att bidrag skulle kunna beviljas för dem, som en del i en
helhetslösning.
Anslagsmedel kan dock inte användas
för kostnader som är förknippade med omhändertagande av lätt förorenade massor.
Övriga delar av området har relativt låga halter av föroreningar. Vid skred
kommer de enligt utredningen sannolikt att vara så pass utspädda när de når
råvattenintagen att föroreningarna i sig inte utgör ett hälsoproblem. De
gruspartiklar som ett skred rör upp skulle dock kunna påverka vattenkvaliteten.
Sammanfattningsvis har alltså utredningar visat att
det är angeläget att vidta stabiliseringsåtgärder vid Älvängens industriområden
för att skydda vattentäkterna nedströms Göta älv. Statliga medel kan vara en
del i en helhetslösning för att åtgärda mycket
förorenade delar av området. Det krävs dock även annan finansiering eftersom
statliga medel för sanering inte kan täcka de nödvändiga åtgärder som i helhet
behöver vidtas såsom flytt av pågående verksamheter.