den
8 januari
Svar på fråga
2013/14:290 Fortsatt minskning av platserna på MDH
Utbildningsminister Jan Björklund
Sara
Karlsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att förhindra
den fortsatta minskningen av antalet högskoleplatser vid Mälardalens högskola.
Regeringens
övergripande politik för högskoleområdet är att utbildning och forskning vid
universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och
bedrivas effektivt.
Som ett led i
detta har studieavgifter
införts för medborgare från länder utanför EES eller Schweiz för att öka
incitamenten för lärosätena att konkurrera med kvalitet snarare än ett lågt
pris. Eftersom denna förändring har inneburit att utomeuropeiska studenter vid
universitet och högskolor finansieras med studieavgifter utgår inte längre
statliga anslag för dessa. I budgetproposition för 2013 drogs även medel in
från Mälardalens högskola på grund av inaktiva studenter. Tillsammans med
omfördelning av medel till andra lärosäten för att finansiera utbyggnad av
vissa vård- och teknikutbildningar förklarar det till stor del de förändrade
anslagen till Mälardalens högskola.
Antalet helårsstudenter vid de svenska
lärosätena har de senaste åren varit fler än någonsin. År 2010 var en
rekordnotering i antalet helårsstudenter på grund av regeringens satsning på
tillfälliga platser, och utbildningsvolymen ligger kvar på en historiskt sett
hög nivå. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet helårsstudenter i landet med
27 500.
En prognos som har gjorts inom
Regeringskansliet visar att förändringarna i årskullarnas storlek innebär att
de årskullar som slutför gymnasieskolan under de kommande åren har
förutsättningar att påbörja en eftergymnasial utbildning i betydligt större
utsträckning än tidigare. Detta givet dagens studiemönster och resurser för
eftergymnasial utbildning samt oförändrad andel högskolenybörjare som är
inresande studenter.
Prognosen för t.ex. dem
som slutar gymnasieskolan 2020 är att 63 procent kan komma att få plats att
påbörja utbildning inom universitet, högskola eller yrkeshögskola innan de
fyllt 34 år. Det kan jämföras med 53 procent för dem som i år har slutat
gymnasieskolan. Görs prognosen för år 2030 är utfallet vidare att 53 procent av
30–34 åringar, dvs. de som nu är i tonåren, också kan komma att ha
genomfört minst tvåårig eftergymnasial utbildning. Det
skulle i sådant fall vara en nivå som Sverige aldrig förr har nått upp till.
Mot denna bakgrund är regeringens slutsats att
nuvarande nivå och inriktning när det gäller högre utbildning är väl avvägd.