Svar på fråga
2012/13:440 Användningen av biståndspengar
Statsrådet Gunilla Carlsson
Markus Wiechel har frågat mig om användningen av
biståndspengar med anledning av den omfördelning i biståndsbudgeten till följd
av ökade flyktingströmmar till Sverige från framförallt Syrien. Frågan är
följande: Har statsrådet gjort det ställningstagandet att det hjälper fler
människor med den omfördelning som har gjorts och kommer liknande
omfördelningar även att göras i framtiden?
Jag vill inleda med att säga att regeringen anser
att det är vår moraliska skyldighet att hjälpa flyktingar oavsett var i världen
de befinner sig. En grundläggande del i den svenska flyktingpolitiken är en
rättssäker ordning, bland anat i enlighet med FN:s flyktingkonvention, att pröva
asylansökningar och ge skydd åt dem som behöver det. Det handlar inte om
privilegierade personer som söker sig till Sverige, som frågeställaren skriver
i sin fråga, utan om personer som söker asyl på grund av
krig eller krigsliknande situationer, förföljelse eller förtryck. Dessa
ansökningar prövas alltid i enlighet med gällande regelverk.
En annan huvudlinje i flyktingpolitiken är inriktad
på att medverka till att skyddsbehövande utanför vårt land får skydd och stöd.
Globalt sker detta bland annat inom ramen för FN:s flyktingkommissariat UNHCR.
UD:s kärnstöd till UNHCR:s reguljära budget för 2012 uppgick till 613 miljoner
kronor. Därutöver kanaliseras medel via Sida till UNHCR:s appeller på landnivå.
Under 2012 uppgick Sidas stöd till UNHCR till drygt 200 miljoner kronor. Det
svenska kärnstödet till UNHCR har ökat med över 130 miljoner kronor sedan 2005.
Det handlar om att stötta fattiga och förtyckta människor samt hjälpa individer
som befinner sig i krig och på så sätt ta ett gemensamt ansvar. Det fråndrar
oss inte ansvaret att också säkerställa att vi har ett bra mottagande i
Sverige. Så ser den svenska politiken ut.
Den ökade flyktingströmmen medför ökade kostnader.
Sverige har en solidarisk och human flyktingpolitik och ska vara en fristad för
den som flyr undan krig, förföljelse och förtryck. I enlighet med Dacs
riktlinjer räknas kostnaderna för flyktingar under första året i mottagarlandet
som bistånd.
En av mina viktigaste prioriteringar som
biståndsminister är att möta humanitära behov och bistå människor som utsätts
för förföljelse och förtryck. Vad gäller kostnader i Sverige, som ingår i
biståndsramen, så påverkas de av kriser i omvärlden. Kommande kriser är svåra
att förutse men svaret är ja vi kan komma att behöva göra
liknande omfördelningar i framtiden, om det är nödvändigt för att hjälpa
människor i kris.