den 28 januari

Svar på fråga

2013/14:322 Underhållsstöd

Socialminister Göran Hägglund

Phia Andersson har frågat socialförsäkringsministern om han avser att föreslå en höjning av underhållsstödet inom den närmaste framtiden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Genom underhållsstödet garanterar staten att barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldiga föräldern av olika anledningar inte fullgör sin underhållsskyldighet, dvs. inte betalar ett civilrättsligt underhållsbidrag. Detta är viktigt att poängtera eftersom underhållstödet ibland uppfattas som främst ett fördelningsekonomiskt instrument, när det i många fall snarare handlar om att förskottera ett uteblivet underhåll. Det underhåll som staten förskotterar till den ena föräldern ska dessutom, beroende på den ekonomiska förmågan, betalas tillbaka av den andra föräldern. Detta innebär, beroende på hur gammalt barnet är, att det i en viss utsträckning blir den bidragsskyldiga föräldern som finansierar en höjning av underhållsstödet. Stödets belopp på 1 273 kronor per månad är avsett att täcka hälften av den genomsnittliga normalkostnaden för barnet efter att hänsyn har tagits till barnbidraget. Normalkostnaden är dock avsevärt högre för ett äldre barn än för ett yngre barn.

Enligt Särlevandeutredningens kartläggning (SOU 2011:51) finns det stora kunskapsbrister hos föräldrar om underhållsreglering. Särlevande föräldrar har därför i stor utsträckning kommit att använda det offentligrättsliga underhållsstödet för att reglera underhåll trots att de har förutsättningar att reglera underhåll civilrättsligt. När föräldrarna reglerar underhållet själva, har underhållsstödets belopp om 1 273 kronor dessutom kommit att bli normgivande för vad som anses utgöra ett maximalt belopp för ett barns underhåll. Detta trots att barnet enligt de civilrättsliga reglerna om underhåll i föräldrabalken, ofta skulle vara berättigat till ett större underhåll. Anledningen till detta är att man civilrättsligt kan beakta båda föräldrarnas ekonomiska överskott, och barnets faktiska behov beroende på hur gammalt barnet är. Inom systemet för underhållsstöd är detta inte möjligt utan det bygger i stället på registerdata och barns genomsnittliga behov.

Enligt beräkningar gjorda av Särlevandeutredningen skulle 41 procent av de barn som det i dag lämnas fullt underhållsstöd för få mer i underhållsbidrag än underhållsstödets belopp om underhållet reglerades civilrättsligt. Förbättringen gäller särskilt för barn i de tre lägsta inkomstgrupperna där 90 procent skulle få en förbättring. I den lägsta inkomstgruppen handlar det i genomsnitt om så stora förbättringar som drygt 1 000 kronor mer per månad. Att föräldrar träffar avtal om underhållsbidrag skulle således ofta innebära större förbättringar för barn med särlevande föräldrar än vad höjningar av underhållsstödet skulle kunna åstadkomma. Det är därför önskvärt att fortsätta sträva efter en ökad underhållsreglering utanför underhållsstödet.

Beredning av de förslag som lämnats av Särlevandeutredningen pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 aviserat sin avsikt att återkomma med förslag till hur föräldrar kan ges bättre stöd för att i en större utsträckning reglera underhåll till barn samt vilken instans som kan bistå föräldrar med sådant stöd.