den 3 oktober

Svar på fråga

2012/13:17 Införandet av en kortare utbildning i gymnasieskolan

Utbildningsminister Jan Björklund

Jabar Amin har frågat mig om de förslag som lämnas i budgetpropositionen för 2013 innebär ett nytt ett- till tvåårigt gymnasieprogram, eller om det handlar om en tillökning av resurser av det som anges i 17 kap. 3 och 6 §§ skollagen.

Tolv procent av dem som går ut grundskolan blir inte behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. En del av dessa har förutsättningar att komplettera så att de blir behöriga till och fullföljer ett nationellt program. En annan grupp elever av de obehöriga har så bristande kunskaper och studieförutsättningar att de under hela sin gymnasietid behöver det stöd som introduktionsprogrammen ger. Trots alla insatser är det också en viss grupp elever som varje år avbryter sina studier. För att öka möjligheterna för dessa elever behövs både högre kvalitet på det stöd som ges och bättre möjligheter för huvudmännen för att utveckla detta.

Yrkesintroduktionen infördes förra året som en del av den nya gymnasieskolan. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 att Skolverket ska ges i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande längd som förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. Regeringen har inte föreslagit något nytt kortare nationellt program.

Möjligheten att gå yrkesintroduktion ska fortsatt gälla elever som är obehöriga till ett nationellt yrkesprogram. Om huvudmannen bedömer att det finns synnerliga skäl får även andra elever tas emot. Av 17 kap. 3 § skollagen framgår att syftet med yrkesintroduktion är att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram.

Regeringen anser att det är angeläget att den utbildning som ges inom ramen för yrkesintroduktion håller en hög kvalitet och utformas flexibelt i enlighet med elevernas förutsättningar och behov för att underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.

En del elever kommer efter en relativt kort tid i yrkesintroduktionen att uppnå behörighet till ett nationellt program och kan då i mån av plats tas in på ett sådant, alternativt söka till utbildningen inför nästkommande läsår. Elever kan alltså inom yrkesintroduktionen, parallellt med att påbörja en yrkesinriktad utbildning, skaffa de betyg som behövs för att bli behöriga till ett yrkesprogram. Det kan röra sig om elever som av olika anledningar valde att inte gå preparandutbildningen, elever som inte uppfyllde förkunskapskraven för eller blev antagna till ett programinriktat individuellt val och vilkas resultat befann sig nära kraven för behörighet till ett nationellt program.

Andra elever kommer att ha sådana bristfälliga kunskaper från grundskolan och sådana särskilda behov att det sannolikt är mest lämpligt att de via yrkesintroduktionen ges en yrkesinriktad utbildning av varierande längd som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden.

Som framgår av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 avser regeringen att erbjuda huvudmännen stimulansmedel för att utveckla kvaliteten i yrkesintroduktionen och ge Skolverket i uppdrag att utveckla yrkesintroduktion av varierande längd som förbereder för konkreta arbetsuppgifter på arbetsmarknaden. I uppdraget bör det bland annat ingå att utveckla stöd för dokumentation av yrkeskunskaper.