den 9 januari

Svar på fråga

2013/14:218 Utflyttning från småstäder och landsbygd

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Hans Olsson har frågat mig genom vilka åtgärder jag vill vända den för landsbygden och småstäderna negativa befolkningsutvecklingen.

Att skapa förutsättningar för att kunna bo och verka på landsbygden för den som vill är en viktig fråga som regeringen arbetar med på många olika sätt. Samtidigt är urbanisering en global trend och utvecklingen är inte unik för Sverige. Även om detta inte förminskar de problem vi ställs inför så sätter det dem i ett större sammanhang.

Som Hans Olsson lyfter fram är en stor utmaning att det blir en skev åldersfördelning bland dem som bor på landsbygden, där unga väljer att flytta i högre utsträckning än äldre.

Det är min fasta övertygelse att individen själv ska få bestämma om sitt boende. Men det är politikens roll att skapa förutsättningar för att den som vill bo på landsbygden att också kunna göra det. Regeringen arbetar brett för att skapa förutsättningar för att kunna bo och verka på lands­bygden och jag vill nämna några av dessa.

Infrastruktur, både elektronisk och fysisk, är central i sammanhanget. Bland de insatser som bör nämnas finns bredbandsstrategin, med målet att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med hastigheten 100 Mbit/s år 2020. Under innevarande programperiod (2007-2013) har regeringen via olika stödprogram satsat totalt cirka 2,2 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd. Det görs också stora satsningar på fysisk infrastruktur och riksdag och regering har beslutat om en höjd ambitionsnivå och satsar 522 miljarder kronor på transportinfrastrukturen under nästa planperiod 2014–2025. Det motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent jämfört med nuvarande period.

Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli utvecklingskraftiga. I projektet Attraktionskraft Sverige arbetar regeringen med insatser som lyfter och främjar förutsättningar för att skapa attraktiva platser.

Demografi och kompetensförsörjningsfrågor finns även med i en Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 som regeringen arbetar med för närvarande och som blir klar före sommaren. Frågor som rör demografi och urbanisering arbetar vi även med inom det nordiska samarbetet.

Inom mitt ansvarsområde vill jag lyfta fram landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020, som kommer att omfatta 32,4 miljarder kronor. Lägg till det regionalfondsprogrammen, som också bland annat går till våra landsbygder och för att bidra till hållbar tillväxt i alla regioner.

För att säkerställa att landsbygdens potential tas tillvara och att dess särskilda förutsättningar beaktas arbetar regeringen med en förbättrad samordning mellan olika politikområden. Det innebär att landsbygdsperspektivet bör, i de frågor där det är relevant, införlivas som en naturlig del i alla politikområden. Detta görs sedan 2013 genom en förstärkt samverkan mellan departementen i landsbygdsfrågor, s.k. landsbygdssäkring.

Något enkelt recept på hur man ska kunna få fler unga människor att vilja bo på landsbygden har jag inte. Men regeringen tar frågan på stort allvar och arbetar på många olika sätt för att förbättra förutsättningarna för det.