den 15 januari

Svar på fråga

2013/14:294 Fritidscheck

Statsrådet Maria Larsson

Agneta Gille har frågat kultur- och idrottsministern om ministern anser att en fritidscheck som riktat stöd till behövande är rätt väg att gå och varför det är att föredra framför att göra det generella välfärdssystemet starkare.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Vi vet att familjer med knappa ekonomiska resurser har svårare att ha råd att betala för sina barns fritidsaktiviteter än andra familjer. Att få delta i fritidsaktiviteter anser jag vara en god skyddsfaktor mot utanförskap, det är utvecklande och ger en känsla av delaktighet. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat att vi vill införa en ersättning för kostnader för fritidsaktiviteter för barn i hushåll med försörjningsstöd. Kostnader för detta har avsatts i budgeten.

Inom Socialdepartementet har det tagits fram ett förslag till en sådan ersättning, en s k fritidspeng. Förslaget innebär att hushåll med barn som går i årskurs 4 till 9 som haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden ska ha rätt till en ersättning på högst 3000 kronor för kostnader för deltagande i regelbundna och ledarledda fritidsaktiviteter. Barnen får därmed möjlighet att utöva och utveckla sina intressen tillsammans med andra barn och vuxna.

Agneta Gille menar att det är fel väg att gå och att det vore bättre att göra det generella välfärdssystemet starkare. Jag håller inte med Agneta Gille utan menar att förslaget inte står i motsättning till satsningar på den generella välfärden. Tvärtom är fritidspengen ett välkommet komplement till barn som redan lever i familjer med försörjningsstöd och till de generella åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra barns levnadsvillkor.

Regeringen har exempelvis höjt barndelen i bostadsbidraget under 2012 och 2014 med sammanlagt högst 975 kronor per månad för en tvåbarnsfamilj. Den 1 januari 2013 höjdes grundnivån i föräldraförsäkringen från 180 till 225 kronor per dag. En reform av betydelse för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.

Höjda nivåer i det generella välfärdssystemet leder dock inte alltid till höjd levnadsstandard för de barn som lever i familjer som är beroende försörjningsstöd. Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet i välfärdssystemet och när bidrag höjs minskas försörjningsstödet i motsvarande mån. Riksnormen i försörjningsstödet höjdes emellertid för barn 2012 vilket innebar en höjd levnadsstandard för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd.

Utgångspunkten för förslaget till fritidspeng är att barn i familjer med försörjningsstöd ska kunna delta i gemensamma aktiviteter med andra barn utanför skoltid och utanför det egna hemmet. Jag menar därför att det är viktigt att fritidspengen utformas som en kostnadsersättning och att inte som en generell inkomstförstärkning. Jag ser därför fram emot att under våren presentera ett förslag till riksdagen på hur en sådan fritidspeng ska utformas