den
19 mars
Svar på fråga
2013/14:484 Flytt av jobb utomlands
Näringsminister Annie Lööf
Anders Karlsson har frågat mig vilken omfattning
utlandsflytten har haft 2006-2013 och genom vilka åtgärder jag försökt motverka
den.
Anders Karlsson refererar i sin fråga till siffror
från en fördjupningsrapport som berör perioden 2002-2004, om att 0,4 procent av
sysselsatta inom industrin då varslades på grund av flytt av produktion
utomlands. Den statistik för varsel som Arbetsförmedlingen publicerarinnehåller
inte information om skälen. I dagsläget finns ingen motsvarande rapport, dock
finns det ingen anledning att tro att vi sedan dess haft en eskalerande
utveckling av utlokalisering av produktion.
Sverige har ett dynamiskt näringsliv, då sker det
ständigt en omflyttning av produktion mellan sektorer, regioner och också
mellan länder. Samtidigt som vi ser att det sker en viss utlokalisering av
industriproduktion i Sverige kan vi konstatera att det också sker ett
internationellt inflöde av arbetstillfällen till Sverige, bl.a. genom
etablering av utländska företag och utländska investeringar i svenska företag.
År 2012 fanns det över 640 000 anställda i
utlandsägda företag i Sverige och den siffran har ökat långsamt men stadigt
under senare år. År 2011 hade svenska koncerner som också var verksamma
utomlands över 1,7 miljoner anställda, varav över 500 000 arbetade i
Sverige. Även i dessa företag har sysselsättningen ökat under senare år.
Entreprenörskap är en katalysator för utveckling
och omställning, och ett gott företagsklimat bidrar till en god
omställningsförmåga och utvecklingsförutsättningar hos alla de företag som
tillsammans utgör det svenska näringslivet. Inom näringspolitiken har
regeringen tagit och tar löpande en stor mängd initiativ i syfte att stärka företagsklimatet
och där med svenska företags konkurrenskraft inom alla branscher och regioner
såväl som vår attraktionskraft för internationella investeringar och
etableringar.
För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis
ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad
ekonomi, har regeringen den här mandatperioden satsat på en rad reformer. Det
handlar bl.a. om reformer för att Sverige ska öka möjligheterna att driva
företag och stärka svensk konkurrenskraft, till exempel genom en sänkning av
bolagsskatten, förenklingar för företagen och
införandet av ett investeraravdrag, men också insatser för att Sverige ska ha
en välutbildad arbetskraft. Regeringen har också presenterat såväl en
forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition med
avsevärda resursförstärkningar. Samtliga dessa insatser stimulerar jobb och
företagande runt om i Sverige.