den 28 september

Svar på fråga

2011/12:3 Polisens effektivitet

Justitieminister Beatrice Ask

Lena Olsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att snabbutreda resurseffektiviteten inom polisen för att få fram förslag till en bättre effektivitet av myndighetens verksamhet.

Regeringens satsning om 20 000 poliser har syftat till att öka den polisiära närvaron, öka utredningskapaciteten och förebygga brott.

Regeringen förutsätter att ökade resurser också ger bättre resultat. Även om resursförstärkningarna har börjat synas i vissa delar av verksamhetsresultaten motsvarar förbättringarna ännu inte de kraftiga förstärkningarna. Resultaten varierar kraftigt mellan de olika polismyndigheterna. Därutöver är resultaten i många delar inte jämförbara mellan myndigheterna. Kvaliteten behöver höjas i Polisens verksamhet och organisationen behöver bli mer flexibel så att resurserna snabbt kan flyttas dit de bäst behövs vid varje tillfälle.

För att säkerställa att Polisen styrs och organiseras på ett effektivt sätt har regeringen tillsatt Polisorganisationskommittén. Kommitténs uppdrag, att analysera om Polisens nuvarande organisation behöver förändras, ska redovisas i mars 2012.

Jag är övertygad om att polisens verksamhet kan och måste utvecklas även inom ramen för dagens organisation. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att effektivisera polisverksamheten genom att bland annat att se över polismyndigheternas organisationer och ledningsstrukturer, förbättra utvärderingsverksamheten och öka användningen av tillsyn i styrningen av Polisen.

På det övergripande planet anser jag därför att vi redan har de utredningar som kan behövas. När det gäller delar av verksamheten finns däremot ständigt behov av genomlysning. Vad gäller den senaste tidens medierapportering om Polisens hantering av inkomna larm måste det klargöras att det som Dagens Nyheter på ett kategoriskt sätt betecknar som larm, i själva verket handlar om händelser som på olika sätt kommer till Polisens kännedom. Dessa händelser har olika allvarlighetsgrad och inrymmer allt från väldigt allvarliga händelser till vardagliga problem. Alla händelser prioriteras i förhållande till annat pågående arbete och annan planerad verksamhet. Alla allvarliga händelser ska prioriteras på så sätt att polisen skickas till platsen. Vid mindre allvarliga eller akuta händelser kan Polisen besluta att genomföra en åtgärd vid ett senare tillfälle eller inte alls. Likväl som det är viktigt att Polisen tar allvarliga händelser på stort allvar måste polisen även bedriva ett planlagt arbete, till exempel i ett brottsförebyggande perspektiv. Det kan därför vara riktigt att prioritera det planlagda arbetet före en mindre prioriterad händelse.

Rikspolisstyrelsen avser att tillsätta en utredning för att klargöra om de fall som Dagens Nyheter rapporterat om i verklig mening handlar om resursbrist eller en aktiv prioritering. Utredningen syftar också till att reda ut om några allvarliga händelser felprioriterats och även till att förbättra rapporteringen av åtgärderna, så att en mer korrekt uppföljning kan göras.