den 25 november

Svar på fråga

2010/11:77 Registrering av köksväxter

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Jens Holm har frågat mig vad jag avser att göra för att inte riskera att registreringen av köksväxter utarmar den odlade mångfalden i Sverige och inte slår ekonomiskt mot småskaliga odlare.

Jordbruksverket ska genomföra EU:s direktiv om amatör- och bevarandesorter av köksväxter i svensk lagstiftning. Jordbruksverket har remitterat ett förslag på föreskrifter och fått många synpunkter. En oro som uttryckts gäller storleken på avgiften för registrering. Jordbruksverkets förslag är att ta ut en engångskostnad vars storlek ännu inte är bestämd. Det återstår nu för Jordbruksverket att bedöma remissvaren innan man gör ett slutgiltigt ställningstagande. Jag har förstått att verket aktivt arbetar för att finna lösningar med anledning av de synpunkter som inkommit.

Det finns sedan länge en lagstiftning om saluföring av utsäde inom EU. Dess övergripande syfte är att se till att konsumenten får ett frö som är sortäkta, har bra grobarhet och är friskt och sunt. Lagstiftningen är gammal och ses nu över. Resultatet av den översynen kan komma att resultera i en större förändring i regelverket. Sverige arbetar i den processen för enklare regler som inte missgynnar småskaliga odlare.

För mig och regeringen är allt företagande, oavsett storlek, av största vikt och därför är en högt prioriterad fråga enkelhet i regelsystemen och rimliga kostnader för det lilla företaget. Även odling för eget bruk är av vikt därför att det ger enskilda möjlighet att bidra till den biologiska mångfalden och kunskapen om odlande. Jag är därför angelägen om att alla regler, från EU eller regeringen och myndigheter, är så enkla och kostnadseffektiva som det bara går.

Även om jag kan hålla med om att det finns problem med det nya EU-direktivet om amatör- och bevarandesorter av köksväxter, finns det också fördelar, jämfört med tidigare lagstiftning på området. En är att det blir möjligt att godkänna fler gamla sorter på ett enklare sätt än hittills. Dessutom får sorterna säljas i små förpackningar inom hela EU vilket borde underlätta för små fröfirmor att importera och sälja frön. Det blir också möjligt att behålla en sort på marknaden för hobbyodlare när den förlorat i konkurrenskraft.

Ett utökat antal godkända sorter gynnar en ökad odlad mångfald. Det gamla undantaget som Sverige har haft gällde endast sorter framställda före 1990 sålda i små förpackningar till hobbyodlare. Det undantaget försvinner i det nya regelverket. I stället får vi alltså ett nytt EU-regelverk för amatör- och bevarandesorter som innebär att fler sorter omfattas av ett enklare regelverk.

Jag har stor förståelse för att de som kunnat använda sig av det gamla undantaget får problem när detta försvinner. Det är viktigt att dessa inte drabbas av orimliga kostnader.