Svar på fråga
2012/13:173 Pappografi
Socialminister Göran Hägglund
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta för att män ska kallas till regelbundna undersökningar för
att på ett tidigt stadium upptäcka prostatacancer.
Med nuvarande kunskapsläge så är det tyvärr inte
möjligt att vid upptäckt av cancer, via ett så kallat PSA-prov, skilja på den
cancer som kommer att ge symtom och den cancer som inte kommer att göra det.
Samtidigt som det beräknas att en tredjedel av alla män mellan 50 och 75 år har
cancerceller i sin prostatakörtel är det endast en av tio som faktiskt
utvecklar en prostatacancer som behöver behandlas. Det betyder att alltför
många män skulle behandlas för sin cancer trots att de aldrig skulle märka av
att de hade den, många gånger fler än antalet män som skulle ha nytta av tidig
behandling. De medicinska specialisternas bedömning har därför hittills varit
att det inte finns underlag för att nyttan skulle överstiga de negativa
effekterna.
Det finns såväl fördelar som nackdelar med
undersökningarna och de eventuellt efterföljande behandlingarna. Män väger
risker mot potentiella fördelar olika. Riskerna omfattar bland annat
inkontinens och nedsatt erektionsförmåga. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer
från 2007 för bröst, kolorektal, och prostatacancervården
rekommenderar dock myndigheten att symtomfria män med önskemål om riktad
hälsokontroll för tidig diagnostik av prostatacancer, som tagit del av
strukturerad information om PSA-testning bör erbjudas PSA-testning.
Socialstyrelsen har också en informationsbroschyr om PSA-prov som ska fungera
som stöd för mannen inför en dialog med hälso- och sjukvården.
För närvarande pågår en revidering av nationella
riktlinjer för bröst, kolorektal, och prostatacancervården. En
uppdaterad version kommer att finnas i en preliminär version våren 2013 och
fram till dess gäller Socialstyrelsens rekommendation från 2007.