Svar på fråga
2010/11:491 Vikande intresse för yrkeslinjer
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder som
jag avser att föreslå för att antalet sökande elever till yrkesprogram ska öka.
Det finns indikationer på att andelen
förstahandssökande till yrkesprogrammen minskar och att det är fortsättningen
på en trend. Uppgifterna inför hösten 2011 är fortfarande mycket preliminära.
Utvecklingen bör dock naturligtvis följas noggrant. Ansökningarna till
yrkesprogrammen började gå ned i samband med finanskrisen och arbetsmarknaden
blev osäker. Även tidigare erfarenheter indikerar att eleverna är känsliga för
konjunkturförändringar och den ekonomiska krisen kan därför ha inverkat på
elevernas val.
Om det är så att fler elever söker sig till
högskoleförberedande program, som kräver större studieansträngning, är det inte
i sig ett problem. I grund och botten är det viktigaste inte hur många som
söker till olika program, utan hur många som framgångsrikt avslutar sina studier.
I det nuvarande gymnasiet är det, enligt statistik
från Skolverket, bara 65 procent av eleverna på yrkesprogrammen som blir
högskolebehöriga mot 77 procent på de högskoleförberedande programmen. Av de
elever som går yrkesprogrammen är det bara 77 procent som får slutbetyg medan
84 procent av eleverna på högskoleförberedande program avslutar sina studier med
slutbetyg eller motsvarande.
Det är de stora avhoppen från yrkesprogrammen som
gör att regeringen nu satsar på att skapa gymnasieprogram med högre relevans
för målyrkena så att eleverna är mer motiverade att fullfölja utbildningarna.
De elever som börjar på ett yrkesprogram från
hösten 2011 får en bättre yrkesutbildning än tidigare genom att utrymmet för
yrkesämnen ökar. Ett viktigt inslag i reformen är att öka arbetslivets
inflytande över yrkesutbildningens innehåll och utformning. Detta möjliggörs
bland annat genom införandet av nationella råd knutna till respektive
yrkesprogram. Genom den gymnasiala lärlingsutbildningen skapas ytterligare en
möjlighet att tillgodose arbetslivets kompetensförsörjning.
Det bör understrykas att det kommer att vara
möjligt för alla elever på yrkesprogram att göra sina val av kurser så att de
uppnår grundläggande högskolebehörighet. Antingen inom ett nationellt program
eller som utökat program. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när
det gäller att ge saklig information om detta.
Elever med yrkesexamen har dessutom rätt att
komplettera för att uppnå grundläggande högskolebehörighet i gymnasial
vuxenutbildning.
Ett förslag om att dessa elever ska hamna i samma
kvotgrupp som de som söker direkt från gymnasiet remissbehandlas för
närvarande. Elever med en yrkesexamen har också grundläggande behörighet till
Yrkeshögskolan.
Både Skolverket och Skolinspektionen har fått
uppdrag som syftar till att höja kvaliteten i yrkesutbildningen. Regeringen
kommer noggrant att följa gymnasiereformens genomförande och är beredd att
vidta ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt för att nå reformens
syften.