Svar på fråga
2011/12:41 Skyddsnät för ungdomar som hoppar av gymnasiet
Utbildningsminister Jan Björklund
Esabelle Dingizian har frågat mig om jag avser att
ta några initiativ för ökad flexibilitet i gymnasieutbildningen.
Goda förkunskaper från grundskolan är en
förutsättning för att eleverna ska klara av gymnasieutbildningen. I den
reformerade gymnasieskolan har kraven för behörighet till de nationella
programmen därför skärpts, vilket förväntas innebära att fler elever klarar
sina studier.
Trots att eleverna kommer att vara bättre
förberedda för sina gymnasiestudier kommer det alltid att finnas elever som har
behov av individuella lösningar. Därför har riksdagen, i enlighet med förslagen
i regeringens proposition Högre krav och
kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3,
rskr. 2009/10:8) beslutat att en elev, om det finns särskilda skäl, kan få en
individuell anpassning av sitt nationella program. Denna reglering har därefter
flyttats över till den nya skollagen (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21,
rskr. 2009/10:370). Den individuella anpassningen innebär att utbildningen till
sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet. Syftet är
att underlätta så att en elev ska kunna klara ett fullständigt program och få
examen även om eleven har studiesvårigheter. Möjligheten till individuell
anpassning syftar också till att underlätta för en elev att byta program.
Om en elev i gymnasieskolan riskerar att inte nå
kunskapskraven ska elevens behov av särskilt stöd utredas. Om utredningen visar
att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta om sådant. Enligt
regeringens uppfattning måste möjligheterna för den elev som överväger att
avbryta sina studier vara flexibla och syfta till att i möjligaste mån
förhindra studieavbrott. Elever med skolproblem ska inom ramen för sitt
nationella program få stöd för att nå så långt som möjligt. Om en elev har
påtagliga studiesvårigheter finns en möjlighet för huvudmannen att besluta att
eleven, om han eller hon vill, befrias från kurser i ett eller fler ämnen och
går ett så kallat reducerat program. En reducering av programmet innebär att
eleven inte kan få någon examen, men ger eleven möjlighet att få med sig så
många poäng som möjligt från gymnasieskolan. Möjligheten finns också att
förlänga en enskild elevs utbildningstid.
Ungdomar som är behöriga till nationella program är
inte behöriga till introduktionsprogrammen. Det finns emellertid undantag från
denna bestämmelse. Om det finns synnerliga skäl får huvudmannen erbjuda en elev
som är behörig till ett nationellt program utbildning på något av
introduktionsprogrammen yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. I
propositionen till ny skollag Den
nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, (prop. 2009/10:165,
bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) anges att med synnerliga skäl avses till
exempel att en elev trots anpassningar och kraftfulla insatser från skolans
sida står i begrepp att helt avbryta sina studier i gymnasieskolan och där
yrkesintroduktion eller individuellt alternativ framstår som de enda
alternativen till detta.
Om en elev trots allt avbryter sina studier finns
det kommunala informationsansvaret som ställer krav på kommunerna att hålla sig
informerade om vad ungdomarna gör i syfte att kunna erbjuda lämpliga åtgärder
för att hjälpa individen vidare till arbete eller studier. Särskilt elever som avbrutit
sina gymnasiestudier efter lång tid i gymnasieskolan bör erbjudas en
individuellt utformad möjlighet att slutföra sin utbildning.
Mot bakgrund av ovanstående avser regeringen inte
att i nuläget vidta några åtgärder vad gäller flexibilitet i
gymnasieutbildningen.