den 18 maj

Svar på fråga

2010/11:499 Villkoren för ledsagarservice

Statsrådet Maria Larsson

Ann Arleklo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att upprätthålla syftet och kvaliteten i ledsagarservicen.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sin dom (Mål nr 2746-09) framhållit att en tolkning som skulle kunna medföra stora och oförutsedda kostnader för en kommun sannolikt inte skulle ha lämnats helt oreglerad när lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS infördes. Enligt domen är kommunen inte skyldig att ersätta ledsagarens omkostnader vid ledsagarservice. Anspråk på ersättning för ledsagares omkostnader kan prövas enligt socialtjänstlagen, SoL. Det finns därvid möjlighet för kommunen att ge bistånd enligt bestämmelsen i 4 kap. 2 § även när rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § inte föreligger.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt hur kommunerna tillämpar insatsen enligt SoL och ledsagarservice enligt LSS. I rapporten redovisas enkätsvar från en undersökning som genomfördes under 2010. Av redovisningen framgår bland annat att när ledsagning sker enligt LSS betalar 95 procent av kommunerna ledsagarens omkostnader. Vid ledsagning enligt SoL betalar 79 procent av kommunerna ledsagarens omkostnader. Det är relativt vanligt att kostnaderna delas mellan de berörda på olika sätt. Högsta förvaltningsdomstolens dom förändrar inte möjligheterna för kommunerna att erbjuda ledsagning i samma former som hittills.

Socialstyrelsens rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen planerar för närvarande inte en förändring av lagstiftningen i fråga om ledsagning eller ledsagarservice. Jag kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen inom området.