Svar på fråga
2013/14:41 Arkeologi i stadskärnor
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Ardalan Shekarabi har
frågat mig vad jag avser göra för att arkeologiska kostnader inte ska förhindra
nybyggnation och förtätning av våra stadskärnor.
Många av våra städer vilar på medeltida grund.
Detta är en stor rikedom och ett viktigt arv att förvalta. Den kunskap som ofta
ryms i dessa städers kulturlager är viktig både för den vetenskapliga
forskningen och för dagens invånare. Arkeologiska utgrävningar i stadsmiljö
väcker nästan alltid stort intresse och engagemang hos t.ex. närboende och
skolelever, som kan erbjudas ett titthål in i historien. Långsiktigt innebär en
förståelse för historiska sammanhang i staden att en bättre livsmiljö kan
skapas, där historien kan knytas samman med nutiden och framtiden.
Ardalan Shekarabi har dock helt rätt i att omsorgen
om de arkeologiska lämningarna inte får innebära att det blir omöjligt att
utveckla och förtäta stadskärnor. Det måste råda en balans mellan de
arkeologiska intressena och intresset av att förtäta och bygga nytt. Hur
avvägningen mellan dessa intressen ska göras måste dock alltid avgöras i det
enskilda fallet. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om tillstånd för
att gräva ut och ta bort en fornlämning. Länsstyrelsen har också möjlighet att
lämna bidragtill en arkeologisk undersökning om fornlämningen finns i en äldre
stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse.
En ny förordning som reglerar denna bidragsgivning
beslutades 2010. Då moderniserades och förenklades regelverket. Kraven sänktes
rörande hur höga kostnader som kan motivera bidrag och möjligheten för
länsstyrelsen att ställa villkor om utformningen av framtida bebyggelse togs
bort. Regelverket är, efter att dessa förändringar genomförts,
välfungerande och ger en rimlig balans mellan olika
intressen. Jag avser därför inte ta initiativ till ytterligare förändringar av
regelverket.