den
27 mars
Svar på fråga
2012/13:421 Regeringens position i förhållande till sociala hänsyn i
EU:s direktiv om offentlig upphandling
Ali Esbati har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att klargöra regeringens position angående direktivet om
offentlig upphandling.
Europeiska kommissionen presenterade i december
2011 förslag till nya upphandlingsdirektiv. Förslagen förhandlades i en
rådsarbetsgrupp under hela förra året. Vid konkurrenskraftsrådets möte i
december 2012 enades vi ministrar om en allmän inriktning gällande alla tre
direktivförslagen, det vill säga att som rådets förslag lägga fram det som
arbetsgruppens förhandlingsarbete lett fram till. Trilogerna mellan
kommissionen, parlamentet och rådet har nyligen inletts. Dessa sköts av det
irländska ordförandeskapet och kommer, som det nu ser ut, att pågå fram till
sommaren.
Jag vill först framhålla att jag ser mycket
positivt på den reform som nu sker av upphandlingsdirektiven. Det finns många
stora och viktiga delar i detta paket, som kommer att leda till förbättringar
både för upphandlande myndigheter och företag. Det är positivt att förslagen
tydliggör utrymmet för att ta miljöhänsyn och ställa sociala krav i syfte att främja
hållbar tillväxt och sjyst företagande. Förslagen har också en stor
tillväxtfrämjande potential.
När det gäller frågan om sociala hänsyn i
upphandlingar har regeringen i förhandlingarna bland annat beaktat riksdagens
tillkännagivanden dels om ratifikation av ILO-konvention 94 dels om att lagen
(2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, ska ändras så att krav i enlighet
med kollektivavtal kan ställas vid offentlig upphandling. Jag vill dock
framhålla att frågan om en medlemsstat är behörig att ratificera ILO-konvention
94 faller utanför dessa förhandlingar.
Regeringen har under rådsförhandlingarna begärt ett
yttrande från rådets rättstjänst för att klarlägga förhållandet mellan
ILO-konvention 94 och EU-rätten i ljuset av de rättsliga problem och
svårigheter som finns. Denna begäran fick stöd av flera andra medlemsstater.
Rättstjänsten svarade att det är problematiskt att lägga till konventionen som
en del av direktiven även om det är ett förståeligt försök för de medlemsstater
som ratificerat konventionen att lösa den regelkonflikt som finns.
Efter rättstjänstens svar föreslog ett par
medlemsstater som är parter till konventionen att en hänvisning till
ILO-konvention 94 skulle tas in i direktiven. Regeringen stödde att allmänna
skrivningar med en sådan hänvisning togs in. Det kompromissförslag som sedan
presenterades i rådsförhandlingarna var dock begränsande och tog tydlig
ställning för EU-rättens företräde framför konventionen. Regeringen agerade
därför aktivt och med framgång för att undvika sådana skarpa skrivningar i
direktivet, som innebär att frågan aktivt döms av till EU-rättens
fördel.
Regeringen har vidare i förhandlingarna verkat för
förtydliganden när det gäller möjligheterna att ställa krav på villkor i
enlighet med kollektivavtal och som innebär att sådana kan ställas som
tilldelningskriterier och kontraktsvillkor under förutsättning att de är
förenliga med EU-rätten i övrigt.
Jag har både i finansutskottet och i EU-nämnden, i
enlighet med vad som framgått ovan, redogjort för regeringens arbete i dessa
frågor och hur tillkännagivandena beaktats under de pågående förhandlingarna.
Förhandlingarna med Europaparlamentet har som sagt
precis inletts. Det kan konstateras att flera av parlamentets ändringsförslag
rör sociala hänsyn. Förslagen är dock inte helt tydliga i alla delar och
regeringen har därför i detta inledande skede, tillsammans med andra
medlemsstater, efterfrågat förtydliganden och klargöranden av dessa förslag
från parlamentets sida. Vi utgår från att vi snart kommer att få de klargörande
som behövs för att kunna ta ställning till parlamentets förslag. Jag vill
betona att regeringen naturligtvis även i de fortsatta förhandlingarna kommer
att beakta riksdagens tillkännagivanden.
Slutligen vill jag nämna att regeringen i september
förra året tillsatte en särskild utredare som ska ge förslag på hur de nya
direktiven ska genomföras i svensk rätt när dessa har antagits. I detta arbete
ska utredaren beakta riksdagens tillkännagivande om ändring i LOU så att
arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal kan
ställas vid upphandling.