den 8 mars

Svar på fråga

2011/12:440 Den syrianska minoritetens plats i den nya turkiska författningen

Utrikesminister Carl Bildt

Robert Halef har frågat mig om jag i mina bilaterala kontakter med Turkiet och genom EU kommer att påtala den syrianska delegationens krav gällande den nya turkiska författningen.

Få frågor är av större betydelse för Turkiets demokratiseringsprocess än antagandet av en ny konstitution. Dagens konstitution är ett arv från militärkuppen 1980. Det råder konsensus bland Turkiets större partier om att denna inte är förenlig med det moderna, demokratiska Turkiet, och att den behöver ersättas med något helt nytt.

En ny konstitution bör sätta individens rättigheter i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. Med ett sådant stärkt rättighetsskydd, i linje med Europarådets konvention för mänskliga rättigheter, skulle också medlemskapsförhandlingarna med EU påverkas positivt. Att minoritetsgruppers rättigheter respekteras är en central del i den konstitutionella debatten. Det är positivt att man valt en inklusiv process för att bereda det nya konstitutionsförslaget, och att den särskilt upprättade kommittén för konstitutionsreformen, där alla partier ingår, tagit emot företrädare för minoriteter. Att utrikesminister Davutoglu mötte flera religiösa minoriteters företrädare, bland andra den syrisk-ortodoxa kyrkan, i Istanbul den 3 mars, är ett steg i samma riktning.

Sverige och EU uppmärksammar regelbundet minoritetsfrågorna, inklusive rättsprocesserna mot klostret Mor Gabriel, i dialogen med Turkiet. 2011 års översynsrapport från EU-kommissionen är ett exempel där EU:s linje tydligt framgår.