den 14 augusti

Svar på fråga

2012/13:643 Den svenska arbetsmarknadssituationen

Finansminister Anders Borg

Jörgen Hellman har frågat mig om jag avser att göra förändringar i den ekonomiska politiken med anledning av dess svaga resultat. Jörgen Hellman skriver att regeringens politik inte har gett jobb och att klyftorna ökat.

Den vanligaste orsaken till att individer och hushåll har svag ekonomi är avsaknad av arbete. Regeringen har sedan den tillträdde 2006 fört en politik för att stärka arbetslinjen och bryta de senaste decenniernas växande utanförskap. Genom jobbskatteavdragen och reformerna inom arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen har regeringen minskat trösklarna in på arbetsmarknaden. Regeringen har även infört nystartsjobb, sänkt socialavgifterna för unga och avskaffat den särskilda löneskatten för äldre. Den lågkonjunktur som drabbat omvärlden har också påverkat Sverige och svensk arbetsmarknad. Trots det har utanförskapet minskat med 200 000 och sysselsättningen ökat med 200 000 sedan 2006. Sverige bör använda sin starka ekonomiska position för att fortsatt stärka hushåll och företag för återhämtning i en tuff miljö.

Trots att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren har Sverige fortfarande en internationellt sett mycket jämn inkomst­fördelning. Resultaten i olika sammanställningar varierar, men Sverige har enligt alla källor en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen. Offentliga välfärdstjänster som barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg är en viktig del av fördelningspolitiken. Dessa subventionerade tjänster är centrala för att utjämna livschanser och levnadsvillkor. Sverige är ett av de länder som lägger mest resurser på välfärdstjänster. När värdet av dessa tjänster beaktas har Sverige den lägsta spridningen av inkomster i OECD-området.