Svar på fråga
2012/13:215 Lagstiftning och resurser mot rasistiska uttalanden
Justitieminister Beatrice Ask
Peter Persson har frågat
mig vilka initiativ jag avser att ta mot nätrasismen.
Svensk lagstiftning ger goda möjligheter att
bekämpa olika uttryck för rasism, både när de förekommer på nätet och i andra
sammanhang. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot rasistiska hot eller
uttryck för missaktning. Uppmaningar att begå rasistiska och andra brott kan
bestraffas som uppvigling. Uttalanden som riktar sig mot enskilda individer kan
utgöra olaga hot, förtal eller förolämpning. Vidare är det straffbart att
sprida personuppgifter som avser till exempel ras, etniskt ursprung eller
religiös övertygelse.
Eftersom rasistiska kommentarer på nätet ofta är
anonyma kan brotten emellertid vara svåra att utreda. Om det finns misstankar
om att brott har begåtts finns det dock en skyldighet för internetoperatörer
att lämna ut till exempel uppgifter om vem som har ett visst IP-nummer till de
brottsbekämpande myndigheterna. Sedan den 1 juli i år gäller detta oavsett
brottets allvar. Vid sidan av det gäller också att den som till exempel
tillhandahåller en webbsida där läsarna kan skriva kommentarer är skyldig att
ta bort meddelanden som innebär hets mot folkgrupp, och kan straffas om detta
inte sker.
Vid sidan av lagstiftningen vill jag också särskilt
framhålla det aktiva arbete mot hatbrott som pågår inom myndigheterna, bland
annat rättsväsendets myndigheter.
Sedan regeringen gett Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten
i uppdrag att säkerställa att hatbrottsmotiv identifieras och utreds så tidigt
som möjligt, har Polisen bland annat infört en funktion där alla anmälningsupptagare
måste svara ja eller nej på frågan om anmälan gäller ett misstänkt hatbrott.
Samtliga åklagare och alla polisstuderande utbildas
om hatbrott och det förekommer också utbildning för yrkesverksamma poliser. För
åklagarna finns även utbildning som bland annat behandlar de bevissvårigheter
som förekommer när uttalanden görs på internet. Vid varje åklagarkammare ska
det finnas särskilt utsedda hatbrottsåklagare, och särskilda hatbrottsutredare
förekommer även inom Polisen. Det pågår också ett aktivt arbete med metodutveckling
på hatbrottsområdet, bland annat vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i
Malmö och inom lokala polismyndigheter. Hatbrottsjourer finns hos Polisen i
Stockholms län och i Malmö. Åklagarnas arbete med hatbrott följer särskilda
riktlinjer. Inom Åklagarmyndigheten har man också bedrivit ett projekt om
trygghet på internet som resulterat i två promemorior med syfte att höja
kunskapsnivån och öka enhetligheten i arbetet kring detta. I dessa behandlas
bland annat ärekränkningsbrott över internet och straffbestämmelserna i
personuppgiftslagen.
Utvecklingsarbetet pågår ständigt. Just nu genomför
Rikspolisstyrelsen en tillsyn av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och
utreda hatbrott. Man tittar på om utbildnings- och informationsinsatser sker
eller har skett i myndigheterna samt hur ärenden med hatbrott handläggs och
följs upp. Projektet ska vara färdigt i mars 2013.
Även utanför det rättsliga området behövs ett
arbete mot rasism och främlingsfientlighet som det kommer till uttryck på
internet. Statens medieråd har fått i uppdrag att genomföra en studie om
antidemokratiska, däribland främlingsfientliga, budskap som förmedlas genom internet
och om hur unga kan stärkas mot sådana budskap. Uppdraget ska redovisas senast
den 1 juni 2013.