den 16 november

Svar på fråga

2011/12:122 Forsmarks skola och riksintag för energiutbildning

Utbildningsminister Jan Björklund

Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att utbildningar med inriktning mot teknik- och energisektorn, såsom den vid Forsmarks skola, inte ska tvingas lägga ned på grund av Skolverkets beslut utifrån den nya gymnasiereformen.

Enligt frågeställaren har Forsmarks skola tidigare bedrivit ett naturvetenskapligt program med energiinriktning med riksintag av elever, vilket man av Skolverket nu inte beviljats fortsätta med. Som minister kan jag inte uttala mig om just Forsmarks skola så i det följande redogör jag för vad som generellt gäller för de aktuella utbildningarna. Förutsättningarna för att en utbildning i den nya gymnasieskolan som startade denna höst ska vara riksrekryterande regleras i 5 kap. 12 § gymnasieförordningen (2010:2039). Där framgår att riksrekrytering endast ska beslutas för yrkesprogram och estetisk spetsutbildning. Det är dessa bestämmelser Skolverket har att förhålla sig till vid sin prövning av godkännande av riksrekryterande utbildningar. Till dessa kommer utbildningar inom ramen för försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen som omfattar 20 utbildningar som startar under tiden den 1 juli 2009 till den 30 juni 2014.

Bakgrunden till dessa bestämmelser är regeringens bedömning i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199), att programstrukturen i den nya gymnasieskolan bör minska behovet av riksrekryterande utbildningar då programmen i högre grad ska följa och motsvara de krav som avnämare ställer för att förbereda ungdomar för ett framtida yrkesliv och vidare studier. De behov som framgent kommer att finnas av att kunna inrätta riksrekryterande utbildningar bedömdes kunna gälla sådana fall där det finns ett tydligt och väl dokumenterat arbetsmarknadsbehov och ett nationellt intresse, men som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom riksrekrytering. Regeringen menade i propositionen att riksrekrytering främst bör bli aktuellt för ett mindre antal yrkesutbildningar. Jag gör ingen annan bedömning i dag.

Försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan startade hösten 2011 och regleras i förordningen (2010:2040) om försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Enligt denna får Statens skolverk bevilja huvudmän deltagande i försöksverksamheten för högst 20 utbildningar, varav högst 10 vid det första ansökningstillfället. Vidare följer att det hos varje utbildning som beviljas ska deltagande begränsas till högst 30 elever årligen. Utbildningen ska bygga på teknikprogrammet, närliggande specialutformade program eller motsvarande utbildningar. För att godkännas krävs ett etablerat samarbete med det lokala eller regionala näringslivet, att det finns ett lokalt programråd för försöksverksamheten och att huvudmannen kan erbjuda ett fjärde tekniskt år av god kvalitet. Om fler ansökningar inkommer än det finns plats för så har Skolverket att utifrån dessa grunder välja ut vilka som får delta. Skolverket ska sträva efter att utbildningarna är utformade så att de riktar sig mot olika branscher.