Svar på fråga
2013/14:524 Utförsäkringars effekter för barn
Statsrådet Maria Larsson
Christina Oskarsson har frågat mig genom vilka
insatser jag avser att vidta för att vända den nuvarande situationen av
omfattande social och psykisk ohälsa bland barnen i arbetslöshetens,
utförsäkringarnas och trångboddhetens spår.
Den bild som Oskarsson beskriver ges inte av
barnfamiljerna själva. Statistik från SCB visar att när barnhushåll själva får
beskriva sin situation har andelen som upplever att de har svårt att få
ekonomin att gå ihop minskat mellan 2008 och 2012. Trångboddheten har, också
enligt SCB, minskat sedan 1980-talet. Barns och ungas hälsa och sociala
förhållanden i Sverige är goda, även jämfört med andra välfärdsländer. Det
finns dock barn vars uppväxtvillkor måste förbättras. Det handlar om barn som
lever i eller med risk för ekonomisk utsatthet och som därmed löper högre risk
för den sociala utsatthet som ofta är nära sammankopplad med låg ekonomisk
standard. Orsakerna till den ekonomiska utsattheten kan vara flera och frågan
är ofta komplex. Föräldrarna har huvudansvaret för att säkerställa de
levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Staten vidtar lämpliga åtgärder för att bistå
föräldrar så att dessa ska kunna leva upp till sitt ansvar för barnets
utveckling.
Barns ekonomiska och sociala utsatthet är en fråga
som kräver insatser inom ett flertal olika politikområden. Regeringen har i
riksdagsskrivelsen Åtgärder för att stärka barns och ungas uppväxtvillkor
(2013/14:91) samlat de mest centrala åtgärderna som vidtagits som förbättrar
uppväxtvillkoren för dessa barn. Insatser inom bland annat
arbetsmarknadspolitiken, den ekonomiska familjepolitiken och hälso- och
sjukvårdspolitiken beskrivs i denna.
Allmänt sett förbättras även föräldrars ställning
på arbetsmarknaden när arbetsmarknaden stärks. Ett två gånger förstärkt
bostadsbidrag har förbättrat situationen för barnfamiljer i eller med risk för
ekonomisk utsatthet. Särskilda satsningar har gjorts på att förebygga och
behandla psykisk ohälsa bland barn och unga, information riktad till barn och
unga har tagits fram för att underlätta vägen in i vården för de som behöver
den och väntetiderna till den specialiserade ungdomspsykiatrin har minskat.
Regeringen har vidare tagit initiativ till en s.k. fritidspeng för barn vars
föräldrar emottagit ekonomiskt bistånd under en längre tid i syfte att
förbättra dessa barns möjligheteter till en aktiv och mer hälsosam fritid.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att satsa
på att stärka utsatta barn och ungas uppväxtvillkor. I syfte att förbättra den
psykiska ohälsan hos barn och unga stärker regeringen elevhälsan med 640
miljoner 2012–2015 för att bland annat öka tillgången till kuratorer och
psykologer. Regeringen fortsätter även sin satsning på föräldrastöd med målet
att alla föräldrar utifrån det behov som föräldern själv har ska erbjudas stöd
i föräldraskapet. Förebyggande insatser i form av föräldrastödsgrupper har
visat sig innebära hälsovinster för barn och föräldrar samt vara kostnadsbesparande.
Regeringen satsar nu särskilt på att stärka stödet till föräldrar som har barn
i tonåren, föräldrar som genomgår eller har genomgått en separation och
föräldrar inom missbruks- och beroendevården.
Regeringen anser att alla barn, oavsett bakgrund
och förutsättningar, ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och
trygghet samt delaktighet. Mycket har gjorts för att säkerställa detta men
fortsatt arbete är angeläget.