Svar på fråga
2011/12:211 Ratificering av ILO 94
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Johan Andersson har
frågat mig hur jag hanterar riksdagens tillkännagivande om att Sverige bör
ratificera ILO-konvention 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig
myndighet är part.
Inledningsvis vill jag påpeka att det självfallet måste vara så
att man vid offentlig upphandling får ställa krav på rimliga arbetsvillkor och
på en bra arbetsmiljö. Så sent som förra året infördes också en bestämmelse i
den svenska lagstiftningen om offentlig upphandling som stadgar att
upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid
offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.
Tillkännagivandet att Sverige bör ratificera
ILO-konvention 94 bereds för närvarande i Regeringskansliet och det pågår en
rad processer av betydelse i det arbetet.
För det första väntas kommissionens förslag till nya
upphandlingsdirektiv den 20 december i år. Frågan om det närmare förhållandet
mellan EU-rätten och ILO-konvention 94 är tydligt aktualiserad inom ramen för
det arbetet. I sammanhanget bör också nämnas de kommande förslagen för
förbättrad tillämpning av utstationeringsdirektivet och den så kallade Monti II-förordningen
med klarläggande om förhållandet mellan de ekonomiska friheterna och de
grundläggande sociala rättigheterna.
Regeringen har i sitt svar på kommissionens grönbok om
modernisering av upphandlingsregelverket tydligt pekat på behovet av rättsliga
klargöranden. Frågan om var de närmare gränserna går för vilka sociala krav som
får ställas och det närmare
förhållandet mellan konventionen och EU-rätten rymmer flera mycket komplicerade
frågor och rättsläget får i dag sägas vara oklart på flera punkter.
Mot den bakgrunden har regeringen bland annat efterlyst ett
tydligt klargörande av hur upphandlingsdirektiven ska tolkas i ljuset av
EU-domstolens praxis i den så kallade Rüffertdomen och i förhållande till
utstationeringsdirektivet och fördraget. Vidare behövs ett klargörande avseende
frågan om möjligheten för en EU-medlemsstat att ratificera ILO-konvention 94
och om konventionens förhållande till EU-rätten.
Regeringen har också framhållit att det är angeläget att behålla nuvarande möjlighet för upphandlande
myndigheter att tillämpa vissa frivilliga uteslutningsgrunder. Som exempel
måste en juridisk person som gjort sig skyldig till brott eller andra
allvarliga fel i yrkesutövningen såvitt gäller uppfyllande av
arbetsmiljölagstiftningen kunna uteslutas från upphandlingen.
Regeringen har vidare tillsatt
en utredning i syfte att bland annat utreda om upphandlingsreglerna i
tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att
ta sociala hänsyn. Även om utredningen inte har i uppdrag att ta ställning till
frågan om ratifikation av ILO-konvention 94 ska utredningens förslag belysa
relevant EU-rätt och även beakta internationella överenskommelser på området.
Utredningen ska redovisa sina bedömningar i slutbetänkande i juni 2012.
Frågeställningen
om de närmare förutsättningarna för när en nationell lagstiftning i enlighet
med ILO-konvention 94 är förenlig med EU-rätten är nu eventuellt också på väg
att bli föremål för rättslig prövning i Eftadomstolen. Detta mot bakgrund av
att övervakningsorganet Esa, i ljuset av Rüffertdomen, ifrågasätter den norska
upphandlingslagstiftning som genomfört ILO-konvention 94. Norge har till följd
av Esas talan vidtagit anpassningar av sin lagstiftning. Huruvida Esa bedömer
detta som tillräckligt återstår nu att se.
Ovan
nämnda förslag och processer måste beaktas i den fortsatta beredningen.
Avslutningsvis vill jag också understryka att regeringens utgångspunkt är att i alla
EU-förhandlingar, inom ramen för våra EU-rättsliga förpliktelser, värna om den
svenska arbetsmarknadsmodellen och regeringen driver aktivt denna ståndpunkt.