den 3 juli

Svar på fråga

2012/13:621 Manillaskolans kulturarv

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth

Kerstin Engle har frågat mig vad jag avser att göra för att Manillaskolans 200-åriga kulturarv inte ska gå förlorat i samband med Manillaskolans flytt.

Bakgrunden till frågan är att Manillaskolan på Djurgården som bedrivit undervisning för döva och hörselskadade barn sedan 1800-talet nu ska flytta till mer ändamålsenliga lokaler.

Ansvaret för att förvalta kulturarvet delas av många och det finns ett särskilt värde i att flera aktörer är engagerade i arbetet. Regeringen är generellt sett restriktiv med att bidra till nya museer utan vill i första hand utveckla och ta ansvar för de behov som finns vid befintliga institutioner.

Att kulturpolitiken ska präglas av mångfald är centralt. Funktionsnedsatta personers historia ska givetvis uppmärksammas i bevarandet och utvecklingen av vårt gemensamma kulturarv. Det kan i sammanhanget nämnas att integreringen av ett mångfaldsperspektiv ingår i samtliga statliga museers och stiftelsemuseers uppdrag. Inom ramen för detta arbetar många museer med att inkludera olika gruppers berättelser i utställningar och samlingar. För närvarande arbetar bland annat Nordiska museet med projektet HAIKU, Handikapphistoria i kulturarvet, i samarbete med Handikapphistoriska föreningen. Berättelser och dokument, liksom kunskaper om döva, hörselskadade, dövblinda och blinda samt svenskt teckenspråk har givetvis en plats i detta arbete.

Språkrådet vid myndigheten Institutet för språk och folkminnen har ett särskilt uppdrag att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material om svenskt teckenspråk.

I samband med planerna på Manillaskolans flytt har frågan om ett nytt museum eller kulturcenter för funktionsnedsatta personers kultur och kulturarv tidigare diskuterats. Jag har personligen haft möten med representanter för Manillaskolan och handikappförbund som drivit denna idé. Även andra företrädare från Kulturdepartementet har träffat företrädare för en arbetsgrupp där idén om ett centrum för dövas kulturarv med placering i Stockholm presenterades. Från Kulturdepartementets sida har det framförts att det inte finns några planer på att bidra till uppbyggandet av ett sådant särskilt centrum eller museum. Givetvis ska dock den historia och det kulturarv som genom tiderna följt de funktionsnedsatta också speglas i övriga institutioners samlingar, forskning och utställningar.