den 22 januari

Svar på fråga

2013/14:314 Bostadssituationen för kvinnor utsatta för våld

Statsrådet Maria Larsson

Carina Ohlsson har frågat civil- och bostadsministern vad statsrådet avser att göra för att hitta en lösning så att kvinnor utsatta för våld och deras barn får en egen bostad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Socialtjänsten har ett omfattande ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Både akuta och långsiktiga insatser är av stor vikt för en kvinna som varit våldsutsatt. Till de långsiktiga insatserna hör t.ex. stöd att ordna ny bostad. Det framgår av Socialstyrelsens allmänna råd och vägledning att om en kvinna är i behov av stöd på lång sikt bör socialnämnden kunna erbjuda henne hjälp med att söka och skaffa ett nytt permanent boende. Det kan vara boende i hemkommunen eller i en annan kommun, beroende på hur hennes individuella situation ser ut. Det är därför viktigt att socialtjänsten har ett nära samarbete och upparbetade kontakter med andra berörda aktörer som kommunala och privata hyresvärdar, såväl i den egna kommunen som i andra.

Regeringen arbetar aktivt för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och för att förbättra stöd och hjälp till dem som utsatts.

Jag är medveten om att bostadsbristen i många kommuner är en försvårande omständighet i detta sammanhang.  Det är därför viktigt att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. För detta har regeringen en omfattande reformagenda. Men det finns ingen quickfix, utan det är ett långsiktigt och komplext arbete som måste föregås av gedigna utredningar. Jag instämmer i att förekomsten av hyresrätter är avgörande för möjligheten att etablera sig och för rörligheten på bostadsmarknaden. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att förbättra hyresrättens ställning och konkurrenskraft och därmed komma tillrätta med obalanserna på bostadsmarknaden.

Regeringen ser i nuläget inget behov av särskild lagstiftning på detta område. De svårigheter som Carina Ohlsson räknar upp, utöver bristen på hyresrätter, dvs. avsaknaden av förturssystem, kommunal bostadsförmedling och bristande samverkan med andra kommuner, är framför allt kommunala angelägenheter som redan i dag förekommer på flera håll i landet. Ingenting hindrar en kommun från att införa bostadsförmedling, att använda sig av förturer eller att samverka mer med sina kommungrannar. I bostadsförsörjningslagen anges särskilt att en kommun ska anordna bostadsförmedling om så behövs för att främja bostadsförsörjningen.

När det gäller samverkan har regeringen dock sett ett behov av att förtydliga vikten av ett regionalt perspektiv på bostadsmarknaden och har därför föreslagit för riksdagen att ändra bostadsförsörjningslagen. Lagändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 2014, innebär att kommunerna i sina riktlinjer för bostadsförsörjningen ska redovisa hur hänsyn har tagits till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen.

I juni 2014 ska regeringens nationella samordnare, Carin Götblad, slutredovisa sitt uppdrag att åstadkomma en kraftsamling för att motverka våld i nära relationer. I hennes uppdrag ingår bl.a. att samla och stödja berörda aktörer, t.ex. kommunerna, för att effektivisera och samordna arbetet. Vid behov ska utredaren lämna förlag till hur arbetet kan förbättras på nationell, regional och lokal nivå.