den
19 mars
Svar på fråga
2013/14:475 Stipendier för bristyrken
Statsrådet Maria Arnholm
Hans Olsson har frågat hur arbetsmarknadsministern
ser på stipendier som instrument för att lösa brist på arbetskraft inom vissa
yrken eller yrkeskategorier. Frågan har överlämnats till mig.
Tillväxten i den globaliserade ekonomin drivs mer
och mer av kunskap. Utvecklingen av kunskap är därför en för samhället helt
central funktion. Få investeringar i Sveriges framtid är därför så viktiga som
de som riktar sig till själva grundstommen i byggandet av en framstående
kunskaps- och forskningsnation. I detta byggande är läraryrket en omistlig del.
Lärarutbildningen är således speciell och av central betydelse, även för
kompetensförsörjningen tillalla andra utbildningar. Det är detta förhållande
som ligger till grund för regeringens förslag att premiera just denna
yrkesutbildning.
Även om intresset för lärarutbildningarna i sin
helhet har ökat kraftigt, så är ökningen tyvärr ojämn. Under många år har
antalet studenter som har sökt till ämneslärarutbildningen i matematik,
naturvetenskap eller teknik varit alltför lågt. Det anser regeringen är
oroväckande. Likaså att det i över tjugo år har skett en nedgång i resultaten i
matematik och naturorienterande skolämnen (NO). Fler elever med goda kunskaper
i dessa ämnen behövs. Analyser visar att det är viktigt för elevens lärande och
resultat att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne han
eller hon undervisar i. För att vända den nedgående trenden och möta framtidens
behov av fler duktiga ämneslärare i matematik och naturorienterande ämnen anser
regeringen det motiverat att införa en skattefri och tillfälligexamenspremie
för lärarstudier i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Premien uppgår till 25 000 kronor och
utbetalas per ämne av dessa fem som studenten blir behörig i. Gymnasielärare
läser vanligen två ämnen i sin utbildning och högstadielärare kan välja tre
ämnen. Taket för premien är 75 000 kronor per student. Det är regeringens
bedömning att en examenspremie med denna utformning har förutsättning att
utgöra ett kraftfullt incitament.
Avslutningsvis vill jag nämna att förslaget om examenspremien
är en unik åtgärd och utgör en av många satsningar
inom utbildningsområdet. Förutom att regeringen redan har initierat
genomförandet aven ny lärarutbildning, lärarlegitimation och karriärreformen
har staten även tillsammans med lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting
och Friskolornas riksförbund enats om ett tiopunktsprogram under våren 2013.
Det handlar bl.a. om höjda löner och fler karriärtjänster, minskad
administration för lärare, högre antagningskrav och stärkt metodik i
lärarutbildningen, en utveckling av den
verksamhetsförlagda delen av utbildningen och försöksverksamhet med
övningsskolor. Ser man vidare till kommande förslag så har regeringen bl.a.
aviserat att ämneslärarutbildningarna avses att byggas ut för fler matematik-
och NO-lärare, likaså avser vi att tillfälligt bygga ut den kompletterande
pedagogiska utbildningen, KPU, med 2 600 platser fram till 2020.
Sammantaget bedömer regeringen att ovanstående
åtgärder är väsentliga i arbetet med att säkerställa Sveriges position som en
framstående kunskaps- och forskningsnation.